En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
med hög tätortsgrad också tenderar att ha en hög medelinkomst. Vi kan av analyserna i tabellerna 2.2 och 2.3 inte heller veta om det är födelseland i sig som förklarar hur nöjd man är med fritidsutbudet där man bor, eller om det kanske hänger samman med det faktum att ungdomar födda utom Sverige tenderar att bo i vissa kommuner. För att reducera risken för denna typ av skensamband har ett antal multivariata regressionsmodeller estimerats. Med hjälp av dessa är avsikten att uppskatta nettoeffekterna av respektive bakgrundsvariabel på både individuell och kommunal nivå. Tabell 2.4 redovisar resultatet av ett antal sådana flernivåmodeller, där den beroende variabeln utgörs av frågan om det finns tillräckligt att göra på fritiden. Eftersom alla variabler är kategoriska ska koefficienterna i tabell 2.4 tolkas som effekter i förhållande till referenskategorin. Värden över ett betyder att ungdomar i denna kategori har större benägenhet att säga att de har lite att göra på fritiden jämfört med ungdomar i referenskategorin. För att ta ett konkret exempel, värdet för kön är 1,468 i den första modellen. Detta betyder att tjejer har en större benägenhet att svara att det finns lite för dem att göra på fritiden jämfört med killar, när vi kontrollerat för andra faktorer som också kan ha påverkat svaret (som t.ex. ålder eller födelseland). Tabell 2.4 visar alltså att tjejer både på högstadiet och i gymnasiet tycker att det finns lite för dem att göra på fritiden. Effekten av ålder är stark på högstadiet. Det är alltså större sannolikhet för att de äldre ungdomarna ska säga att de har lite att göra än de yngre. Ålderssambandet är dock betydligt svagare i gymnasiet. Effekterna av födelseland är konsekventa i det att alla grupper (utrikes födda i Europa, utrikes födda utom Europa, svenskfödda med två utrikes födda föräldrar och svenskfödda med en 42 utrikes född förälder) har en större benägenhet än övriga att svara att de har lite att göra på fritiden. Skillnaderna mellan dessa grupper är relativt små, framför allt i gymnasiet. På kommunnivå påverkar både tätortsgrad och medelinkomst ungdomarnas attityd till fritidsutbudet. Ju högre tätortsgrad och medelinkomst en kommun har, desto mindre troligt är det att ungdomarna i kommunen ska säga att det finns lite för dem göra på fritiden, även om effekterna bör betraktas som små. Inga andra av de kommunkännetecken som finns redovisade i tabell 2.3 (ekonomiska problem, utgifter för kultur och fritid samt andel 6–19åringar i kommunen) har någon signifikant effekt (koefficienterna för dessa variabler redovisas därför inte i tabell 2.4). I de modeller där bara tjejer är inkluderade, har ytterligare en ansats gjorts för att förklara varför pojkar och flickor har olika syn på hur mycket som finns att göra på fritiden. Såväl tätortsgrad som medelinkomst har effekt för sannolikheten att tjejer i en kommun ska säga att det finns lite för dem att göra på fritiden. I dessa modeller har ytterligare en variabel inkluderats. Den mäter andelen kvinnor i kommunstyrelsen för de olika kommunerna. Andelen kvinnliga representanter i kommunstyrelserna har nämligen visat sig vara ett intressant kontrollmått i detta sammanhang. En fördjupad analys av resultatet identifierar en svag men ändå signifikant effekt (på 10- och 5-procentsnivå-erna i gymnasiet respektive på högstadiet) av att andelen kvinnor i kommunstyrelsen påverkar sannolikheten för om tjejerna i en kommun ska säga att de har lite att göra på fritiden. 5 Flera skäl kan diskuteras i anslutning till resultatet, även om sambandet inte låter sig förklaras, varken teoretiskt eller empiriskt. Man kan dock tänka sig att den kvinnliga representationen
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroende variabel: Hur mycket det finns det att göra på fritiden av det den unge är intresserad av (1=ganska eller väldigt lite/ingenting, 0=ganska/väldigt mycket). Oddskvoter leder till en kultur- och fritidspolitik som i högre grad är i analogi med tjejernas behov. Även om sambanden ligger på en relativt svag nivå är de i vår mening så pass intressanta att detta område borde motivera fortsatt forskning. Högstadiet Gymnasiet Alla Flickor Alla Flickor (1) (2) (3) (1) (2) (3) (1) (2) (3) (1) (2) (3) Konstant 0,160¤ 0,231¤ 0,574¤ 0,846¤ Kön (man=ref.) 1,468¤ 1,467¤ Ålder (-13/15–16=ref) 14/17 år 1,784¤ 1,725¤ 1,079 1,104 15-/18 år 2,669¤ 2,710¤ 1,216¤ 1,201* Födelseland (svenskfödd, två svenskfödda föräldrar=ref) Utrikes född i Europa 1,299# 1,204 1,511¤ 1,599¤ Utrikes född utom Europa 1,780¤ 1,634¤ 1,493¤ 1,747¤ Svenskfödd, två utrikes 1,441¤ 1,405# 1,504¤ 1,511¤ födda föräldrar Svenskfödd, en utrikes 1,152* 1,452¤ 1,191# 1,342¤ född förälder Makrovariabler Tätortsgrad 0,984¤ 0,989^ 0,982¤ 0,988* 0,984# 0,978¤ 0,980* 0,973¤ Medelinkomst 0,982¤ 0,986# 0,983# 0,985# 1,006 1,018^ 1,007 0,980^ Andel kvinnor i kommunstyrelsen 0,984# 0,988* 0,983^ 0,979^ Signifikansnivåer: ¤=0,1 %; #=1 %; *=5%, ^=10 % Not: Modell 1 innehåller bara variabler på individnivå. Modell två innehåller individuella makrovariabler. Modell 3 innehåller alla makrovariabler 43 Ungas prioriteringar En välkänd effekt av enkätundersökningar är att det sammanhang som frågorna ställs i kan ha stor betydelse för svarsutfallet (se t.ex. Kangas 1997). Ett klassiskt exempel är när man frågar människor om de vill att skatten ska sänkas, kontra om man frågar om de vill att skatten ska sänkas samtidigt som man drar ner på de saker som dessa skatter finansierar. Som man kan förvänta, är det en betydligt större andel som anser att skatten ska sänkas om man inte
- Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
- Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
- Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
- Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
- Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
- Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
- Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
- Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
- Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
- Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
- Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
- Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
- Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroende variabel: Hur mycket det finns det att göra på <strong>fritid</strong>en<br />
<strong>av</strong> det den unge är intresserad <strong>av</strong> (1=ganska eller väldigt lite/ingenting, 0=ganska/väldigt<br />
mycket). Oddskvoter<br />
leder till en <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>spolitik som i högre<br />
grad är i analogi med tjejernas behov. Även<br />
om sambanden ligger på en relativt svag nivå är<br />
de i vår mening så pass intressanta att detta<br />
område borde motivera fortsatt forskning.<br />
Högstadiet Gymnasiet<br />
Alla Flickor Alla Flickor<br />
(1) (2) (3) (1) (2) (3) (1) (2) (3) (1) (2) (3)<br />
Konstant 0,160¤ 0,231¤ 0,574¤ 0,846¤<br />
Kön (man=ref.) 1,468¤ 1,467¤<br />
Ålder (-13/15–16=ref)<br />
14/17 år 1,784¤ 1,725¤ 1,079 1,104<br />
15-/18 år 2,669¤ 2,710¤ 1,216¤ 1,201*<br />
Födelseland (svenskfödd, två<br />
svenskfödda föräldrar=ref)<br />
Utrikes född i Europa 1,299# 1,204 1,511¤ 1,599¤<br />
Utrikes född utom Europa 1,780¤ 1,634¤ 1,493¤ 1,747¤<br />
Svenskfödd, två utrikes 1,441¤ 1,405# 1,504¤ 1,511¤<br />
födda föräldrar<br />
Svenskfödd, en utrikes 1,152* 1,452¤ 1,191# 1,342¤<br />
född förälder<br />
Makrovariabler<br />
Tätortsgrad 0,984¤ 0,989^ 0,982¤ 0,988* 0,984# 0,978¤ 0,980* 0,973¤<br />
Medelinkomst 0,982¤ 0,986# 0,983# 0,985# 1,006 1,018^ 1,007 0,980^<br />
Andel kvinnor i<br />
kommunstyrelsen 0,984# 0,988* 0,983^ 0,979^<br />
Signifikansnivåer: ¤=0,1 %; #=1 %; *=5%, ^=10 %<br />
Not: Modell 1 innehåller bara variabler på individnivå. Modell två innehåller individuella makrovariabler.<br />
Modell 3 innehåller alla makrovariabler<br />
43<br />
Ungas prioriteringar<br />
<strong>En</strong> välkänd effekt <strong>av</strong> enkätundersökningar är<br />
att det sammanhang som frågorna ställs i kan<br />
ha stor betydelse för svarsutfallet (se t.ex. Kangas<br />
1997). Ett klassiskt exempel är när man frågar<br />
människor om de vill att skatten ska sänkas,<br />
kontra om man frågar om de vill att skatten<br />
ska sänkas samtidigt som man drar ner på<br />
de saker som dessa skatter finansierar. Som man<br />
kan förvänta, är det en betydligt större andel<br />
som anser att skatten ska sänkas om man inte
Change language