En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
% 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Lupp HÖGSTADIET GYMNASIET Totalt Killar Tjejer Totalt Killar Tjejer Figur 2.1 Spridning och median i kommunerna för högstadiet och gymnasiet, genomsnittlig andel ungdomar som säger att det finns ganska eller väldigt lite/ ingenting för dem att göra på fritiden av det de är intresserade av. 57 procent, en skillnad på 39 procentenheter. Motsvarande spridning för tjejer rör sig mellan 25 och 74 procent, en skillnad på 49 procentenheter. Tabell 2.3 visar samband mellan ungdomarnas bedömning av fritidsutbudet och olika kommunkännetecken. 4 Dels redovisas den genomsnittliga andelen ungdomar som säger att de har för lite att göra på fritiden, dels skillnaden mellan tjejer och killar. Det är framför allt i glesbygden man anser sig ha lite att göra på fritiden, medan relativt sett färre menar detta i större städer. Framför allt i små kommuner och i kommuner med liten 40 andel tätortsboende är skillnaderna mellan flickor och pojkar som störst, i synnerhet gäller detta för gymnasisterna. Medelinkomst verkar också ha betydelse för hur stor andel som säger att de har lite att göra på fritiden. Mest markanta är dessa skillnader på gymnasienivå. Ju mer penningstarka kommuninnevånarna är, desto mindre är andelen ungdomar som säger att det finns lite att göra på fritiden och desto mindre är skillnaden mellan tjejer och killar i gymnasiet som uttrycker missnöje med fritidsutbudet. Varken kommunens ekonomiska situation eller hur mycket pengar som spenderas på kul-
Tabell 2.3 Andel som säger att de har ganska eller väldigt lite/ingenting att göra efter kommunkännetecken tur och fritid verkar dock vara viktigt för att förklara det eventuella missnöjet med fritidsutbudet. Resultatet måste betraktas som anmärkningsvärt. Däremot framträder att ju mer kommunen spenderar på fritid och framförallt på kultur, desto mindre är skillnaderna mellan Högstadiet Skillnad Gymnasiet Skillnad tjejer – killar tjejer – killar Kommuntyp Större städer 20,4 0,9 28,6 10,2 Pendlingskommuner 24,4 7,7 41,3 11,5 Glesbygd 40,0 11,6 62,6 12,5 Varuproducerande 24,2 6,2 44,8 4,4 Övriga >25 000 inv. 24,3 9,9 37,2 6,5 Övriga 12 500–25 000 inv. 27,2 5,5 51,0 13,9 Övriga
- Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
- Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
- Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
- Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
- Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
- Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
- Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
- Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
- Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
- Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
- Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
- Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41: födda i Sverige som har minst en f
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Tabell 2.3 Andel som säger att de har ganska eller väldigt lite/ingenting att göra<br />
efter kommunkännetecken<br />
tur <strong>och</strong> <strong>fritid</strong> verkar dock vara viktigt för att förklara<br />
det eventuella missnöjet med <strong>fritid</strong>sutbudet.<br />
Resultatet måste betraktas som anmärkningsvärt.<br />
Däremot framträder att ju mer<br />
kommunen spenderar på <strong>fritid</strong> <strong>och</strong> framförallt<br />
på <strong>kultur</strong>, desto mindre är skillnaderna mellan<br />
Högstadiet Skillnad Gymnasiet Skillnad<br />
tjejer – killar tjejer – killar<br />
Kommuntyp<br />
Större städer 20,4 0,9 28,6 10,2<br />
Pendlingskommuner 24,4 7,7 41,3 11,5<br />
Glesbygd 40,0 11,6 62,6 12,5<br />
Varuproducerande 24,2 6,2 44,8 4,4<br />
Övriga >25 000 inv. 24,3 9,9 37,2 6,5<br />
Övriga 12 500–25 000 inv. 27,2 5,5 51,0 13,9<br />
Övriga
Change language