En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
liga högstadie- eller gymnasieelever, i andra <strong>av</strong><br />
bara en eller ett par årskurser. Den relativa svarsfrekvensen<br />
har varit hög i samtliga kommuner,<br />
det vill säga att en mycket stor andel <strong>av</strong> eleverna<br />
i den eller de årskurser som enkäten gick ut till<br />
också har besvarat enkäten. 1<br />
Nupp<br />
År 2004 genomförde Ungdomsstyrelsen Nuppenkäten<br />
(Nationell uppföljning <strong>av</strong> ungdomspolitiken).<br />
Den genomfördes i form <strong>av</strong> en postenkät<br />
som skickades ut till ett representativt<br />
urval <strong>av</strong> Sveriges ungdomar mellan 16 <strong>och</strong> 25<br />
år. Tanken med Nupp var dels att få ett nationellt<br />
jämförelsematerial som kunde användas<br />
<strong>av</strong> de kommuner som genomförde Lupp, dels<br />
att den skulle fungera som ett nationellt datamaterial<br />
för uppföljning <strong>av</strong> ungdomspolitik <strong>och</strong><br />
ungdomars levnadsförhållanden. Antalet respondenter<br />
i undersökningen är alltför litet (n=<br />
3 240) för att medge meningsfulla <strong>analys</strong>er <strong>av</strong><br />
variationen mellan enskilda kommuner. Detta<br />
begränsar användningsområdet <strong>av</strong> Nupp-undersökningen<br />
i detta kapitel. Där det är möjligt<br />
<strong>och</strong> meningsfullt kommer emellertid Nupp<strong>och</strong><br />
Lupp-undersökningarna att användas parallellt.<br />
Det är också möjligt att med hjälp <strong>av</strong><br />
detta datamaterial ge en bild <strong>av</strong> de äldre ungdomarnas<br />
situation. I Nupp-enkäten fick emellertid<br />
inte ungdomarna frågan om vilka <strong>fritid</strong>salternativ<br />
de saknar varför materialet inte kan<br />
användas för att belysa den frågan.<br />
Kfakta 2006<br />
Som underlag för jämförelser mellan kommuner<br />
har databasen Kfakta 2006 använts. Databasen<br />
har utarbetats <strong>och</strong> sammanställts <strong>av</strong> docent<br />
Leif Johansson på Statsvetenskapliga institutionen<br />
vid Lunds universitet. Kfakta innehåller<br />
en mängd uppgifter om bland annat<br />
35<br />
kommuners demografi, ekonomi <strong>och</strong> sociala<br />
förhållanden.<br />
Kommuner som har deltagit i Lupp<br />
Eftersom de kommuner som genomförde Luppundersökningen<br />
2005 inte är ett slumpmässigt<br />
urval <strong>av</strong> Sveriges kommuner inställer sig naturligtvis<br />
frågan om, <strong>och</strong> i så fall hur, dessa skiljer<br />
sig från genomsnittet <strong>av</strong> Sveriges kommuner.<br />
Tabell 2.1 innehåller vissa bakgrundsfakta<br />
för de kommuner som 2005 genomförde en<br />
Lupp-undersökning, samt för genomsnittet hos<br />
samtliga Sveriges kommuner.<br />
Bland de kommuner som genomförde Lupp<br />
2005 saknas storstäderna Stockholm, Göteborg<br />
<strong>och</strong> Malmö samt förorter. 2 <strong>En</strong> skillnad mellan<br />
Lupp-kommunerna <strong>och</strong> riksgenomsnittet är att<br />
det bland de förra finns en mindre andel kommuner<br />
som karakteriseras som varuproducerande<br />
<strong>och</strong> en större andel kommuner som karakteriseras<br />
som övriga med 12 000–25 000<br />
invånare <strong>och</strong> i viss mån även större städer. Det<br />
finns inga större skillnader i tätortsgrad <strong>och</strong><br />
andelen barn <strong>och</strong> unga i åldern 6–19 år, medan<br />
medelinkomsten är något lägre i Lupp-kommunerna<br />
i förhållande till riket som helhet.<br />
Däremot har Lupp-kommunerna haft lite mindre<br />
ekonomiska problem under senare år, mätt<br />
som antalet år under perioden 2001–2004 som<br />
kommunen har haft ett ekonomiskt underskott.<br />
Lupp-kommunerna spenderar mer pengar per<br />
invånare på framför allt <strong>fritid</strong>sverksamhet men<br />
även på <strong>kultur</strong>verksamhet än genomsnittet<br />
bland Sveriges kommuner.<br />
Bakgrundsvariabler<br />
I det uppdrag som ligger till grund för denna<br />
tematiska <strong>analys</strong> står att den ”bör om möjligt<br />
belysa skillnader i ungdomars levnadsvillkor beroende<br />
på kön, inrikes/utrikes födda, socioekonomisk