En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

göra sina röster hörda och därmed riskerar de att marginaliseras i den demokratiska processen. Enkätundersökningar är ett utmärkt hjälpmedel för att fånga mer allmänna tendenser hos ungdomarna i en kommun, men för att fånga åsikterna hos dessa inaktiva och missnöjda ungdomar ställs kommunerna inför andra utmaningar. Till detta räcker inte enkätstudierna. Fortsatt metodutveckling och kunskapsutbyte mellan kommuner är två viktiga tillvägagångssätt för att fånga åsikterna hos marginaliserade ungdomsgrupper. Detta kapitel handlar om Detta kapitel kommer att ägnas åt att beskriva hur ungdomar ser på rådande kulturoch fritidsutbud och vilka konkreta aktiviteter som ungdomar tycker saknas där de bor. I så hög grad som datamaterialet tillåter kommer beskrivningarna i detta kapitel att ta hänsyn till ungdomars kön, ålder, huruvida de och deras föräldrar är födda i Sverige eller inte samt till typ av kommun. Tyvärr tillåter inte datamaterialet analyser efter ungdomars socioekonomiska bakgrund. Kapitlet är upplagt på följande sätt: efter en redogörelse av de data som används beskrivs och analyseras i vilken utsträckning olika ungdomsgrupper anser att utbudet av fritidsaktiviteter som de är intresserade av är tillräckligt där de bor. Därefter följer en analys av hur ungdomar prioriterar satsningar inom kulturoch fritidsområdet i förhållande till andra områden. Den empiriska delen av kapitlet avslutas sedan med en beskrivning och analys av vilka fritidsmöjligheter som ungdomar tycker att de saknar där de bor. Kapitlet avslutas med en diskussion som även innehåller en sammanfattning av studiens viktigaste resultat. 34 Tre olika datamaterial Det datamaterial som utgör grunden för analyserna är den så kallade Lupp-undersökningen (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) från 2005. Som komplement till Lupp används ytterligare två datamaterial. Dessa är Nupp-undersökningen (Nationell uppföljning av ung-domspolitiken) från 2004 och ett material kallat Kfakta från 2006. Materialen beskrivs i korthet nedan. Lupp Lupp är en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen har genomfört tillsammans med kommuner som själva anmält intresse av att delta. Undersökningen utgår från ett standardiserat frågeformulär som innehåller ett 80-tal frågor inom områden som inflytande och demokrati, skolmiljö, fritidsaktiviteter, arbete, hälsa och framtidsplaner. Enkäten är anpassad för tre olika åldersgrupper: högstadiet (dvs. skolår 7–9), gymnasiet samt unga vuxna (19– 25 år). Huvuddelen av frågorna i enkäten är dock gemensamma för de tre åldersgrupperna. Varje kommun avgör själv vilken åldersgrupp de vill rikta undersökningen till. Många kommuner väljer att gå via skolan när ungdomarna ska svara på frågorna. Det är den enklaste metoden eftersom de flesta ungdomar mellan 13 och 18 år finns där. Eftersom det var ett mycket litet antal kommuner som genomförde undersökningen i den äldsta åldersgruppen 2005 kommer denna grupp inte att behandlas i detta kapitel. Sammanlagt 29 kommuner deltog 2005 i Lupp för högstadieungdomar, 27 kommuner deltog bland gymnasieungdomar och 26 kommuner bland både högstadie- och gymnasieungdomar. Urvalet av ungdomar som ingår i en Luppundersökning består i vissa kommuner av samt-
liga högstadie- eller gymnasieelever, i andra av bara en eller ett par årskurser. Den relativa svarsfrekvensen har varit hög i samtliga kommuner, det vill säga att en mycket stor andel av eleverna i den eller de årskurser som enkäten gick ut till också har besvarat enkäten. 1 Nupp År 2004 genomförde Ungdomsstyrelsen Nuppenkäten (Nationell uppföljning av ungdomspolitiken). Den genomfördes i form av en postenkät som skickades ut till ett representativt urval av Sveriges ungdomar mellan 16 och 25 år. Tanken med Nupp var dels att få ett nationellt jämförelsematerial som kunde användas av de kommuner som genomförde Lupp, dels att den skulle fungera som ett nationellt datamaterial för uppföljning av ungdomspolitik och ungdomars levnadsförhållanden. Antalet respondenter i undersökningen är alltför litet (n= 3 240) för att medge meningsfulla analyser av variationen mellan enskilda kommuner. Detta begränsar användningsområdet av Nupp-undersökningen i detta kapitel. Där det är möjligt och meningsfullt kommer emellertid Nuppoch Lupp-undersökningarna att användas parallellt. Det är också möjligt att med hjälp av detta datamaterial ge en bild av de äldre ungdomarnas situation. I Nupp-enkäten fick emellertid inte ungdomarna frågan om vilka fritidsalternativ de saknar varför materialet inte kan användas för att belysa den frågan. Kfakta 2006 Som underlag för jämförelser mellan kommuner har databasen Kfakta 2006 använts. Databasen har utarbetats och sammanställts av docent Leif Johansson på Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Kfakta innehåller en mängd uppgifter om bland annat 35 kommuners demografi, ekonomi och sociala förhållanden. Kommuner som har deltagit i Lupp Eftersom de kommuner som genomförde Luppundersökningen 2005 inte är ett slumpmässigt urval av Sveriges kommuner inställer sig naturligtvis frågan om, och i så fall hur, dessa skiljer sig från genomsnittet av Sveriges kommuner. Tabell 2.1 innehåller vissa bakgrundsfakta för de kommuner som 2005 genomförde en Lupp-undersökning, samt för genomsnittet hos samtliga Sveriges kommuner. Bland de kommuner som genomförde Lupp 2005 saknas storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt förorter. 2 En skillnad mellan Lupp-kommunerna och riksgenomsnittet är att det bland de förra finns en mindre andel kommuner som karakteriseras som varuproducerande och en större andel kommuner som karakteriseras som övriga med 12 000–25 000 invånare och i viss mån även större städer. Det finns inga större skillnader i tätortsgrad och andelen barn och unga i åldern 6–19 år, medan medelinkomsten är något lägre i Lupp-kommunerna i förhållande till riket som helhet. Däremot har Lupp-kommunerna haft lite mindre ekonomiska problem under senare år, mätt som antalet år under perioden 2001–2004 som kommunen har haft ett ekonomiskt underskott. Lupp-kommunerna spenderar mer pengar per invånare på framför allt fritidsverksamhet men även på kulturverksamhet än genomsnittet bland Sveriges kommuner. Bakgrundsvariabler I det uppdrag som ligger till grund för denna tematiska analys står att den ”bör om möjligt belysa skillnader i ungdomars levnadsvillkor beroende på kön, inrikes/utrikes födda, socioekonomisk
Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?