En analys av ungas kultur och fritid

Kultur- och fritidspolitik
närmar sig varandra
Det finns viktiga skillnader mellan kultur- och
fritidspolitik. Fritidspolitiken vänder sig nästan
uteslutande till ungdomar, medan kulturpolitiken
även har andra målgrupper. Kulturpolitik
stimulerar verksamhet som ungdomarna
möter framför allt genom skolan, men
fritidspolitisk verksamhet möter de oftast utanför
skoltid. Kulturella aktiviteter utnyttjas
främst av tjejer medan offentliga fritidssatsningar
i högre grad utnyttjas av killar. Medan
fritidspolitiken främst har sina rötter i det lokala
föreningslivet, är kulturpolitiken i större
utsträckning en produkt av direktiv från den
centrala nivån.
Fritidspolitiken handlar till stor del om stöd
till föreningar och egen verksamhet, medan
kulturpolitiken åtminstone tidigare har inneburit
att producera ett utbud av kultur med hög
kvalitet (Nyberg 1995, Svenska Kommunförbundet
2001, Ungdomsstyrelsen 1996).
Samtidigt finns det tecken på att kultur- och
fritidsområdena är på väg att närma sig varandra.
Tidigare fanns separata kultur- och fritidsnämnder
i kommunerna, men de slogs ofta
samman under 1990-talet. Studier visar att sammanslagningarna
i de flesta fall har gått bra (Nyberg
1995).
En ny aspekt på kultur- och fritidspolitiken
det senaste decenniet har också gjort att kulturen
och fritiden kommit att samlas under samma
kappa, nämligen den ekonomiska nyttan
för kommunen. Satsningar på kultur, fritid och
idrott kan bidra till att ge kommunen en positiv
och lockande profil. En profil som attraherar
invånare och företag kan öka trivseln och
därmed främja den lokala utvecklingen. Inte
minst hoppas man att det kan vara ett sätt att
förhindra att ungdomarna flyttar från kommu-
30
nen. När kultur- och fritidsfrågorna på ett sådant
sätt ses som kommunala ”tillgångar”, får
de också högre status och hamnar ofta direkt
under kommunstyrelsen i stället för under en
fritids- eller kulturnämnd (Svenska Kommunförbundet
2001, Wikhall 2003).
Kulturen och fritiden betraktas således idag
som lika viktiga områden, de lyfts gemensamt
upp i kommunernas profileringssträvanden
och de samlas alltmer inom samma organisationer.
Ett närmande mellan områdena ligger
också i linje med den nya, bredare ungdomspolitiken.
Ungdomsstyrelsen menar att utvecklingen
är positiv. Idag går det inte någon skarp
gräns mellan kultur och fritid. Ungdomar identifierar
sig med olika livsstilar och subkulturer,
vilka ofta går på tvärs mot de traditionella begreppen.