En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

nan, bredare definition betecknar i stället människors hela livssituation i form av traditioner och vanor, moral och trosuppfattningar. I den bemärkelsen är kultur detsamma som symbolisk kommunikation. Människor använder sig av olika symbolspråk, som bilder eller rörelser, för att säga något till varandra. Det går då inte heller att tala om en sorts kultur. Därför används ofta begreppet subkultur för att beskriva olika gruppers uttryck. 9 Kultur är ett begrepp som ofta för med sig normerande eller moraliserande associationer. Nära det första, smalare, kulturbegreppet, ligger vad man tidigare har kallat finkultur eller legitim kultur. Sociologen Mats Trondman definierar legitim kultur som den kultur som erkänns av det dominerande skiktet i samhället. Motsatsen till legitim kultur är med den här terminologin folklig kultur eller mass- eller populärkultur. ”Ingmar Bergman och Lars Norén är otvetydigt legitim kultur, Thorleifs dansorkester är det inte” (Trondman 1996). Begreppen kopplas ofta till en värdering – det anses ofta mer utvecklande att gå på Dramaten än att titta på dokusåpor på tv (Bjurström 1998). Den första av de två stora kulturpropositioner som har lagts fram valde att inte definiera kultur, utan räknade upp en rad verksamheter som skulle beröras av kulturpolitiken. Den andra definierade kultur som konstarterna, medierna, bildningssträvandena och kulturarvet (SOU 1972:66, proposition 1996/97:3). I Fokus 06 ger vi kultur en bred definition utifrån den senaste kulturpropositionens bestämning. Vi menar att bredd är att föredra framför avgränsning och värjer oss mot ett kulturbegrepp som kan uppfattas som värderande eller uteslutande. Vi vill särskilt poängtera att man givetvis inte bör göra någon skillnad mellan olika sorters kultur och understryka att ungdo- 28 mar har rätt till kultur utifrån både den smalare och den bredare definitionen, liksom att tacka nej till kultur. Olika kulturbegrepp inom politiken De olika sätten att betrakta kultur präglar även synen på vad kulturpolitiken ska innebära. Camilla Nyberg har i boken Kultur och fritid – krock eller möte? visat att dagens kulturpolitiska mål rymmer begreppets båda dimensioner. Staten vill genom de aktuella målen uppmuntra såväl de klassiska konsterna som en bredare folklig kultur. Däremot uppstår det konflikter när olika aktörer definierar begreppet på olika sätt. Nyberg menar att om kulturförvaltningen använder ett snävare kulturbegrepp än föreningsliv och studieförbund, så kan otydligheten leda till missförstånd och motsättningar när professionella aktiviteter ställs mot amatörverksamheter i fördelningen av ekonomiska resurser. Kommunen tycker att det är självklart varför fördelningen ser ut som den gör, medan föreningslivet känner sig trampat på tårna. Medie- och kommunikationsvetaren Erling Bjurström menar att det ofta görs en outtalad skillnad mellan professionell kultur och amatörkultur. Kultur som utförs av professionella yrkesutövare räknas ofta till kultursektorn, medan den som utövas av amatörer räknas till fritidssektorn. Dimitrios Iordanoglou (2005) pekar i en debattskrift från Sveriges Kommuner och Landsting på en liknande problematik i relationen mellan statlig och lokal nivå. Den statliga kulturpolitiken inriktas på professionella utövare och etablerade institutioner, det vill säga kulturproducenter, medan den kommunala kulturpolitiken fokuserar på invånarna och publiken, det vill säga dem som konsumerar kultur och som sysslar med kultur utanför arbets-
tid. Enligt Iordanoglou finns det stora skillnader i synen på vad som är kultur och ibland kan det vara mer avgörande vem som utövar eller konsumerar kulturaktiviteterna när kultur ska definieras, än vilka aktiviteter det handlar om. Att hitta ett kulturbegrepp som alla aktörer kan samlas kring förefaller utopiskt. Däremot är det väsentligt att vara medveten om termens otydlighet för att undvika att till exempel ungdomar upplever att deras kultur faller utanför ramen för kulturpolitiken. Prioriteringar Intresset för en kulturpolitik riktad till större samhällsgrupper väcktes under 1930- och 1940-talen, men det dröjde till 1970-talet innan de första övergripande kulturpolitiska målen formulerades. Den första kulturpolitiska propositionen kom 1974 och fick ett stort genomslag. Den andra propositionen kom 1996. Iordanoglou anser att det är i kommuner och landsting som de nya kulturpolitiska idéerna tas fram. Han menar att landstingen och kommunerna valde att gå sina egna vägar i slutet av 1980-talet. På regional och lokal nivå började kulturpolitikens gränser att luckras upp och närmade sig andra politikområde. Dessa började också att samverka med näringslivet och den ideella sektorn. Till exempel började kulturen användas som en viktig del av en lokaliserings- och tillväxtpolitik. Den statliga kulturpolitiken behöll dock sin traditionella inriktning, där ett centralt mål var att balansera det kommersiella utbudet (Iordanoglou 2005, Nyberg 1995). Traditionellt har politiken till stor del inneburit att tillhandahålla ett utbud av kultur. Politiken har dock mer och mer kommit att handla om ungdomarnas eget skapande och om lokala behov och uttryck och det betonas att aktivite- 29 terna ska ske på ungdomarnas egna villkor. Kulturpolitiken ska utgå från ungdomars kreativa energi och lust att själva utforma aktiviteter och ta ansvar. Syftet är att ungdomar ska erövra olika uttrycksformer för att på många sätt kunna ge uttryck för tankar och idéer och därmed vara delaktiga i kulturlivet och i samhället. Bland de senaste årens statliga insatser kan nämnas satsningar på ungdomslitteratur och uppdragen till Skolverket och Kulturrådet åren 1999 till 2001 att stärka och vidareutveckla arbetet med kultur i skolan. Regeringen har också inrättat något som kallas nationellt uppdrag inom barnkultur. Drömmarnas Hus i Malmö hade uppdraget under 2003–2005. 10 Ett annat exempel är PITA-projektet för att främja ung kultur. Projektet pågick fram till 2000 och förespråkade ungt arrangörskap som en metod för unga att aktivt påverka sin kultur. Det lyfte bland annat fram en metod som innebar flexibel finansiering och handledning från någon som representerade det politiska systemet (Karlsson 2000). Ett annat exempel som främjar ung kultur är Ung Kultur Möts (UKM). Det är en ideell förening som arbetar med att ordna mötesplatser för, av och med kulturintresserade ungdomar. UKM:s syfte är att synliggöra bredden och rikedomen i den unga kulturen. Detta görs genom att de arrangerar årliga kulturfestivaler där de medverkande är mellan 13 och 20 år. Festivalerna arrangeras och finansieras på lokal, regional och statlig nivå. Det finns alltså fler uttalade statliga direktiv som kommunerna har att förhålla sig till för kultur än för fritid, men samtidigt finns en stor frihet för kommunerna att utveckla sin egen politik.
Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?