En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
Kultur och fritid i forskning och politik Fritidens betydelse har ökat de senaste åren och ju mer ”fri tid” vi har, desto större vikt ges fritiden. 5 I boken Fritid i skilda världar menade Per Nilsson till och med att fritiden kan vara avgörande när unga formar sin identitet. Det är till stor del på fritiden som ungdomar kan förverkliga sin längtan efter att tillhöra en gemenskap, men också att få skilja ut sig från mängden (Nilsson 1998). Kultur och fritid är viktiga delar av den offentliga ungdomspolitiken, vilken faktiskt till stor del började just som kultur- och fritidspolitik på 1940-talet. Numera bedrivs en bredare ungdomspolitik, men kultur- och fritidsverksamheterna är fortfarande centrala (proposition 2004/05:2). Nedan följer en orientering kring kultur- och fritidspolitikens utveckling i stora drag i Sverige samt hur kunskapsläget ser ut på området. Vi vill understryka att detta inte är en total genomgång utan ska ses som en bakgrund för att förstå frågeområdet. Bild 1.2 visar hur staten, landstingen, kommunerna, den ideella sektorn samt näringslivet bidrar till kultur- och fritidspolitikens växtkraft. Vad är fritid för unga? Fritid förknippas ofta med vissa aktiviteter som att idrotta, sjunga i kör, träffa vänner, surfa på internet eller titta på tv. Men att bara utgå från innehållet räcker inte. Många använder internet även på arbetstid och hur är det med duschen efter fotbollsträningen – är den också en fritidssysselsättning? Ett sätt att definiera fritid är att uttrycka vad den inte är – fritid är inte skola eller förvärvsarbete. Det är dock svårt att alltid dra en tydlig gräns mellan arbete och icke-arbete. Någon 24 kanske arbetar med det som är personens stora hobby, men har då i gengäld längre arbetsdagar. Många som studerar arbetar extra vid sidan om studierna och frågan är om den tiden ska kallas arbete eller fritid. Och det finns många plikter förutom skola och förvärvsarbete. Kan till exempel matlagning eller passning av småsyskon kallas fritid? Om alla sådana ”måsten” dras av får man kvar den tid som individen fritt kan förfoga över. Fritid är med en sådan definition detsamma som frånvaron av plikter och liktydigt med fri tid. Hur mycket sådan tid har då de unga? När skola/arbete, läxläsning, hushållsarbete, hygien, måltider och liknande räknas bort har majoriteten av ungdomarna minst två timmars fritid en vanlig vardag. En tredjedel av ungdomarna har det dubbla. Åtta av tio ungdomar uppger att de på helgerna har minst fyra timmar om dagen att disponera fritt (Nilsson 1998, Nyberg 1995, Olsson 1992). Generellt kan man säga att yngre ungdomar har mer fritid än äldre och killar mer är tjejer. Fyra av tio unga tycker inte att tiden räcker till, medan två av tio tvärtom anser att de har så mycket fritid att de inte vet hur de ska fylla den. Resterande fyra av tio tycker att de har ungefär lagom mycket fritid. De flesta ungdomar tycker också att de har en bra fritid. Sju av tio är nöjda medan endast ungefär var sjunde är direkt missnöjd (Nilsson 1998, Ungdomsstyrelsen 2003). Ungdomar återkommer ofta till att fritid är detsamma som att slippa plikter. Fritiden står för dem för det oplanerade, okontrollerade, nyckfulla eller till och med lättsinniga. En del ungdomar betraktar fritiden som en frizon där de slipper ha vuxenvärldens ögon på sig (Nilsson 1998, Ungdomsstyrelsen 1996). En och samma aktivitet kan av individen ses som fritid eller inte beroende på situationen. Per Nilsson citerar i Fritid i skilda världar en flicka som be-
Kultur- och fritidspolitik – Vem gör vad? STATEN Staten svarar för nationella institutioner och myndigheter, utbildning, ekonomiskt stöd till föreningslivets riksorganisationer, idrottsrörelsen samt studieförbunden. Staten finansierar också delvis de regionala kulturinstitutionerna. ALI DEN IDEELLA SEKTORN Riksorganisationer och lokala föreningar som t.ex. idrottsrörelsen, ungdomsorganisationer och övrigt föreningsliv. Studieförbunden och en rad amatörorganisationer har betydelse för kulturlivet. Allt oftare ansvarar den ideella sektorn på uppdrag av kommuner för drift av anläggningar. JOHAN LEILA JOSÉ LEO MONA KARIN KOMMUNERNA De flesta kommuner har en gemensam nämnd för kultur- och fritidsfrågor. Åtaganden är ansvar för lokaler och anläggningar samt insatser inom idrott och ungdomsverksamhet. Kommunerna svarar för bibliotek, kulturmiljö, kommunal musikskola, stöd till folkbildning och annat föreningsliv samt kulturevenemang. 25 OLIVIA ANDREA EMIL KULTUR OCH FRITID NÄRINGSLIVET spelar en roll som sponsor inom idrotten och vissa kulturområden. Allt oftare ansvarar de på uppdrag av kommuner för drift av anläggningar. LANDSTINGEN kanaliserar huvuddelen av kostnaderna för de regionala institutionerna samt samhällsstödet till föreningslivets regionala organ. Bild 1.2
- Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
- Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
- Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
- Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
- Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
- Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
- Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
- Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
- Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
- Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
- Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
- Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Kultur- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>spolitik – Vem gör vad?<br />
STATEN<br />
Staten svarar för nationella institutioner <strong>och</strong> myndigheter,<br />
utbildning, ekonomiskt stöd till föreningslivets riksorganisationer,<br />
idrottsrörelsen samt studieförbunden. Staten finansierar också<br />
delvis de regionala <strong>kultur</strong>institutionerna.<br />
ALI<br />
DEN IDEELLA SEKTORN<br />
Riksorganisationer <strong>och</strong><br />
lokala föreningar som t.ex.<br />
idrottsrörelsen,<br />
ungdomsorganisationer<br />
<strong>och</strong> övrigt föreningsliv.<br />
Studieförbunden <strong>och</strong> en<br />
rad amatörorganisationer<br />
har betydelse för<br />
<strong>kultur</strong>livet. Allt oftare<br />
ansvarar den ideella<br />
sektorn på uppdrag <strong>av</strong><br />
kommuner för drift <strong>av</strong><br />
anläggningar.<br />
JOHAN<br />
LEILA<br />
JOSÉ<br />
LEO<br />
MONA<br />
KARIN<br />
KOMMUNERNA<br />
De flesta kommuner har en gemensam<br />
nämnd för <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>sfrågor.<br />
Åtaganden är ansvar för lokaler <strong>och</strong><br />
anläggningar samt insatser inom idrott<br />
<strong>och</strong> ungdomsverksamhet. Kommunerna<br />
svarar för bibliotek, <strong>kultur</strong>miljö, kommunal<br />
musikskola, stöd till folkbildning <strong>och</strong><br />
annat föreningsliv samt <strong>kultur</strong>evenemang.<br />
25<br />
OLIVIA<br />
ANDREA<br />
EMIL<br />
KULTUR<br />
OCH FRITID<br />
NÄRINGSLIVET<br />
spelar en roll som sponsor<br />
inom idrotten <strong>och</strong> vissa<br />
<strong>kultur</strong>områden. Allt oftare<br />
ansvarar de på uppdrag <strong>av</strong><br />
kommuner för drift <strong>av</strong><br />
anläggningar.<br />
LANDSTINGEN<br />
kanaliserar huvuddelen <strong>av</strong><br />
kostnaderna för de regionala<br />
institutionerna samt samhällsstödet<br />
till föreningslivets regionala organ.<br />
Bild 1.2
Change language