En analys av ungas kultur och fritid

Kultur och fritid
i forskning och politik
Fritidens betydelse har ökat de senaste åren och
ju mer ”fri tid” vi har, desto större vikt ges fritiden.
5 I boken Fritid i skilda världar menade Per
Nilsson till och med att fritiden kan vara avgörande
när unga formar sin identitet. Det är till
stor del på fritiden som ungdomar kan förverkliga
sin längtan efter att tillhöra en gemenskap,
men också att få skilja ut sig från mängden
(Nilsson 1998).
Kultur och fritid är viktiga delar av den offentliga
ungdomspolitiken, vilken faktiskt till stor
del började just som kultur- och fritidspolitik
på 1940-talet. Numera bedrivs en bredare
ungdomspolitik, men kultur- och fritidsverksamheterna
är fortfarande centrala (proposition
2004/05:2).
Nedan följer en orientering kring kultur- och
fritidspolitikens utveckling i stora drag i Sverige
samt hur kunskapsläget ser ut på området. Vi
vill understryka att detta inte är en total genomgång
utan ska ses som en bakgrund för att förstå
frågeområdet. Bild 1.2 visar hur staten, landstingen,
kommunerna, den ideella sektorn samt
näringslivet bidrar till kultur- och fritidspolitikens
växtkraft.
Vad är fritid för unga?
Fritid förknippas ofta med vissa aktiviteter som
att idrotta, sjunga i kör, träffa vänner, surfa på
internet eller titta på tv. Men att bara utgå från
innehållet räcker inte. Många använder internet
även på arbetstid och hur är det med duschen
efter fotbollsträningen – är den också en
fritidssysselsättning?
Ett sätt att definiera fritid är att uttrycka vad
den inte är – fritid är inte skola eller förvärvsarbete.
Det är dock svårt att alltid dra en tydlig
gräns mellan arbete och icke-arbete. Någon
24
kanske arbetar med det som är personens stora
hobby, men har då i gengäld längre arbetsdagar.
Många som studerar arbetar extra vid sidan
om studierna och frågan är om den tiden ska
kallas arbete eller fritid. Och det finns många
plikter förutom skola och förvärvsarbete. Kan
till exempel matlagning eller passning av småsyskon
kallas fritid? Om alla sådana ”måsten”
dras av får man kvar den tid som individen fritt
kan förfoga över. Fritid är med en sådan definition
detsamma som frånvaron av plikter och
liktydigt med fri tid. Hur mycket sådan tid har
då de unga? När skola/arbete, läxläsning, hushållsarbete,
hygien, måltider och liknande räknas
bort har majoriteten av ungdomarna minst
två timmars fritid en vanlig vardag. En tredjedel
av ungdomarna har det dubbla. Åtta av tio
ungdomar uppger att de på helgerna har minst
fyra timmar om dagen att disponera fritt (Nilsson
1998, Nyberg 1995, Olsson 1992).
Generellt kan man säga att yngre ungdomar
har mer fritid än äldre och killar mer är tjejer.
Fyra av tio unga tycker inte att tiden räcker till,
medan två av tio tvärtom anser att de har så
mycket fritid att de inte vet hur de ska fylla den.
Resterande fyra av tio tycker att de har ungefär
lagom mycket fritid. De flesta ungdomar tycker
också att de har en bra fritid. Sju av tio är nöjda
medan endast ungefär var sjunde är direkt missnöjd
(Nilsson 1998, Ungdomsstyrelsen 2003).
Ungdomar återkommer ofta till att fritid är
detsamma som att slippa plikter. Fritiden står
för dem för det oplanerade, okontrollerade,
nyckfulla eller till och med lättsinniga. En del
ungdomar betraktar fritiden som en frizon där
de slipper ha vuxenvärldens ögon på sig (Nilsson
1998, Ungdomsstyrelsen 1996). En och
samma aktivitet kan av individen ses som fritid
eller inte beroende på situationen. Per Nilsson
citerar i Fritid i skilda världar en flicka som be-