En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

naden och i folkrörelserna. I praktiken innebär det att ungdomar ska ges inflytande över den verksamhet som påverkar dem. Ungdomsstyrelsen kommer att rikta särskild uppmärksamhet åt dessa fyra perspektiv i den avslutande diskussionen. Uppföljningssystemet Årliga tematiska analyser av hur ungdomars levnadsvillkor utvecklas är en del i det reguljära uppföljningssystemet för den nationella ungdomspolitiken. Årets tematiska analys, Fokus 06, är den andra inom ramen för det nu gällande systemet. Utgångspunkten för uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken är den ordinarie mål- och resultatstyrningen i staten. De ungdomspolitiska insatserna ska integreras i de politikområden som är relevanta för ungdomars levnadsvillkor. Ungdomspolitiken ska utgå från befintliga mål inom de olika politikområdena och uppföljningen ska ske inom respektive område. Uppföljningssystemet består av tre delar. Dessa är en årlig redovisning av indikatorer inom berörda politikområden, årliga tematiska analyser inom ett eller flera utvalda huvudområden i ungdomspolitiken samt utvärdering av den nationella ungdomspolitiken vart fjärde år. Vid sidan av uppföljningssystemet utför Ungdomsstyrelsen regelbundna studier kring ungas attityder och värderingar. 2 Vem är ungdom? Vilka är då dessa ungdomar som kulturoch fritidspolitiken riktar sig till? Det finns ingen vedertagen åldersavgränsning för den genomförda politiken inom kulturoch fritidsområdet på alla politiska nivåer (SOU 1996:111). 22 Ungdom kan definieras som antingen en livsfas eller som en social kategori. Med livsfas menas att ungdomstiden är tiden mellan barndomen och vuxenlivet. Övergången till vuxenstadiet kan markeras av att man har växt klart, hittat sin egen identitet, kan försörja sig själv eller får egen familj. Med social kategori menas att ungdomar är en grupp med gemensamma behov, intressen och kännetecken och att de möter likadana strukturer och berörs av samma samhälleliga institutioner och regler. Med livsfasperspektivet riktas intresset mot ungdomstiden i förhållande till resten av livet och andra generationer, medan ungdom som social kategori mer fokuserar på förhållandena under just ungdomsåren och inom ungdomsgruppen. Numera finns en öppenhet för att båda perspektiven kan bidra med intressanta synvinklar. 3 Arild Danielsen vid det norska Kulturrådet ger ett exempel då han frågar om vanan att besöka konstutställningar är något typiskt för olika generationers medelålders människor eller bara för den generation som var ung under 1960-talet? Kommer dagens unga att gå på utställningar när de blir medelålders? (Danielsen 2006) Oavsett vilket eller vilka perspektiv man väljer kan man konstatera att ungdomstiden varit olika lång genom historien och att den blivit allt längre under 1900-talet. Unga idag kommer i puberteten tidigare, samtidigt som det tar längre tid innan de får fast arbete, flyttar hemifrån och bildar egen familj (Berggren 1995). Ungdomars etableringsålder (då minst 75 procent av årskullen är i arbete) har stigit snabbt. År 1990 var den 22 år för män och 23 år för kvinnor. Tio år senare var den 27 år för män och 29 år för kvinnor (SCB 2005). Det innebär bland annat att äldre ungdomars möjligheter
att bekosta fritids- och kulturaktiviteter på samma villkor som de etablerade vuxna är begränsade. På senare tid har allt mer uppmärksamhet riktats just mot de äldre ungdomarna som befinner sig i gränslandet mellan ungdom och vuxenliv. Den danska sociologen Joi Bay har skrivit om de ”unga vuxna”, som formellt sett är myndiga men som saknar möjlighet att försörja sig. Bay menar att det inte handlar om en utan flera övergångar och etableringar för att bli vuxen, vilket kan vara svårt att hantera för både individen och samhället (SOU 1994:77). Per Nilsson har pekat på samma fenomen när han beskriver en ”omvänd paradox”. En grupp ungdomar flyttar hemifrån tidigt och försörjer sig själva, men har samtidigt en ungdomlig kulturoch fritidsstil. En annan grupp bor hemma hos föräldrarna längre och är ekonomiskt beroende av dem. Samtidigt har dessa ungdomar vad som kan betraktas som en mer vuxenorienterad fritids- och kultursmak (Ungdomsstyrelsen 1996). De sociala och kulturella kategorierna följs alltså inte alltid åt. Begreppet ungdom associeras ofta med problem. I stället för att se ungdomstiden som en naturlig brytningstid fokuseras då på vad ungdomar ”saknar” i relation till vuxna. Motivet bakom ungdomspolitiken var också länge detsamma som att försöka få ungdomar att inte störa ordningen. På 1980- och 1990-talen riktades kritik mot detta negativa synsätt. I stället öppnade man ögonen för ungdomarnas egna försök att hantera sin situation och att det visserligen kan vara besvärligt att vara ungdom, men att det också innebär möjligheter. Även om forskningen har försökt att frigöra sig från en negativ syn på ungdomsgruppen förknippas fortfarande ofta begreppet ungdom med pro- 23 blem. Ungdomlighet är högt värderat i vårt samhälle, men inte att vara ung eftersom det kopplas till beroende och osjälvständighet. Ungas liv begränsas i större utsträckning av lagar och regler och ungdomar har därför sämre möjligheter att fatta egna beslut än vuxna. De saknar också, som tidigare nämnts, ofta resurser i jämförelse med vuxna (SOU 1994:77, Abrahamsson 2002). Ibland blir begreppet ungdom liktydigt med unga män, inte minst i fritidssammanhang. Till exempel var de ungdomspolitiska insatserna länge riktade mot killar som ett sätt att hålla dem sysselsatta och borta från gatorna. Det har gjort att det funnits ojämlika förutsättningar för killar och tjejer på fritidsområdet. På senare år har dock forskningen belyst tjejernas situation och de svårigheter tjejer kan ha att få del av det offentliga kulturoch fritidsutbudet. 4 I offentliga sammanhang används ofta åldersgränser för att bestämma begreppet ungdom, men även där varierar gränserna. En 15-åring kan kallas både barn, ungdom och ung vuxen i offentliga dokument. Åldersgränsutredningen pekade i mitten av 1990-talet på att ålderskriterierna för kommunala bidrag till ungdomsorganisationer skilde sig avsevärt från de för bidrag från stat och landsting. Eftersom det inte finns någon enighet om vilka åldrar som ska räknas som ungdom skiftar definitionerna inom bland annat statistiken och det blir svårt att följa förändringar över tid. Ett annat problem är att de äldre ungdomarna ofta glöms bort. En förklaring kan vara att ungdomsgruppen blir brokigare och mer svårgripbar ju äldre ungdomarna blir – det är lättare att nå ungdomarna så länge de går kvar i skolan.
Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?