En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
naden <strong>och</strong> i folkrörelserna. I praktiken innebär<br />
det att ungdomar ska ges inflytande över<br />
den verksamhet som påverkar dem.<br />
Ungdomsstyrelsen kommer att rikta särskild<br />
uppmärksamhet åt dessa fyra perspektiv i den<br />
<strong>av</strong>slutande diskussionen.<br />
Uppföljningssystemet<br />
Årliga tematiska <strong>analys</strong>er <strong>av</strong> hur ungdomars<br />
levnadsvillkor utvecklas är en del i det reguljära<br />
uppföljningssystemet för den nationella<br />
ungdomspolitiken. Årets tematiska <strong>analys</strong>, Fokus<br />
06, är den andra inom ramen för det nu<br />
gällande systemet.<br />
Utgångspunkten för uppföljningen <strong>av</strong> den<br />
nationella ungdomspolitiken är den ordinarie<br />
mål- <strong>och</strong> resultatstyrningen i staten. De ungdomspolitiska<br />
insatserna ska integreras i de<br />
politikområden som är relevanta för ungdomars<br />
levnadsvillkor. Ungdomspolitiken ska<br />
utgå från befintliga mål inom de olika politikområdena<br />
<strong>och</strong> uppföljningen ska ske inom respektive<br />
område.<br />
Uppföljningssystemet består <strong>av</strong> tre delar. Dessa<br />
är en årlig redovisning <strong>av</strong> indikatorer inom<br />
berörda politikområden, årliga tematiska <strong>analys</strong>er<br />
inom ett eller flera utvalda huvudområden<br />
i ungdomspolitiken samt utvärdering <strong>av</strong> den<br />
nationella ungdomspolitiken vart fjärde år. Vid<br />
sidan <strong>av</strong> uppföljningssystemet utför Ungdomsstyrelsen<br />
regelbundna studier kring <strong>ungas</strong> attityder<br />
<strong>och</strong> värderingar. 2<br />
Vem är ungdom?<br />
Vilka är då dessa ungdomar som <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong><br />
<strong>fritid</strong>spolitiken riktar sig till? Det finns ingen<br />
vedertagen ålders<strong>av</strong>gränsning för den genomförda<br />
politiken inom <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>sområdet<br />
på alla politiska nivåer (SOU 1996:111).<br />
22<br />
Ungdom kan definieras som antingen en livsfas<br />
eller som en social kategori. Med livsfas<br />
menas att ungdomstiden är tiden mellan barndomen<br />
<strong>och</strong> vuxenlivet. Övergången till vuxenstadiet<br />
kan markeras <strong>av</strong> att man har växt klart,<br />
hittat sin egen identitet, kan försörja sig själv<br />
eller får egen familj. Med social kategori menas<br />
att ungdomar är en grupp med gemensamma<br />
behov, intressen <strong>och</strong> kännetecken <strong>och</strong><br />
att de möter likadana strukturer <strong>och</strong> berörs <strong>av</strong><br />
samma samhälleliga institutioner <strong>och</strong> regler.<br />
Med livsfasperspektivet riktas intresset mot<br />
ungdomstiden i förhållande till resten <strong>av</strong> livet<br />
<strong>och</strong> andra generationer, medan ungdom som<br />
social kategori mer fokuserar på förhållandena<br />
under just ungdomsåren <strong>och</strong> inom ungdomsgruppen.<br />
Numera finns en öppenhet för att båda<br />
perspektiven kan bidra med intressanta synvinklar.<br />
3 Arild Danielsen vid det norska Kulturrådet<br />
ger ett exempel då han frågar om vanan<br />
att besöka konstutställningar är något typiskt<br />
för olika generationers medelålders människor<br />
eller bara för den generation som var ung under<br />
1960-talet? Kommer dagens unga att gå på<br />
utställningar när de blir medelålders? (Danielsen<br />
2006)<br />
O<strong>av</strong>sett vilket eller vilka perspektiv man väljer<br />
kan man konstatera att ungdomstiden varit<br />
olika lång genom historien <strong>och</strong> att den blivit<br />
allt längre under 1900-talet. Unga idag kommer<br />
i puberteten tidigare, samtidigt som det tar<br />
längre tid innan de får fast arbete, flyttar hemifrån<br />
<strong>och</strong> bildar egen familj (Berggren 1995).<br />
Ungdomars etableringsålder (då minst 75 procent<br />
<strong>av</strong> årskullen är i arbete) har stigit snabbt.<br />
År 1990 var den 22 år för män <strong>och</strong> 23 år för<br />
kvinnor. Tio år senare var den 27 år för män<br />
<strong>och</strong> 29 år för kvinnor (SCB 2005). Det innebär<br />
bland annat att äldre ungdomars möjligheter