En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
Ungdomspolitiska mål Ansvarsfördelningen mellan departement före och efter departementsreformen 1 januari 2007. 1 januari 2007 KULTURPOLITIK Utbildnings- och kulturdepartementet • Verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser samt till eget skapande. KULTURDEPARTEMENTET Ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar. 20 IDROTTSPOLITIK Justitiedepartementet Ge alla människor möjlighet att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa. Stödja en fri och självständig idrottsrörelse för alla samt att ge människor positiva upplevelser av idrott som underhållning. INTEGRATIONS- OCH JÄMSTÄLLDHETS- DEPARTEMENTET FOLKRÖRELSEPOLITIK Justitiedepartementet Människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Bild 1.1
att arbeta långsiktigt samtidigt som det ska vara öppet för förnyelse. Till föreningslivet hör också den idrott som bedrivs i föreningar. I propositionen sägs att idrotten är en av de viktigaste arenorna för ungdomars fritid då den bidrar till en god folkhälsa och kan bidra till demokratisk delaktighet. Tillgången till mötesplatser kan skapa en grund för en lokalt driven kultur- och fritidsverksamhet. Dessa mötesplatser, till exempel idrottsanläggningar, fritidsgårdar och ungdomens hus, spelar ofta en viktig roll då de erbjuder en infrastruktur för ungdomars möjligheter till inflytande. Ytterligare ett skäl till att frågorna bedöms vara viktiga är att ungdomar är storkonsumenter av fritid och kultur, men samtidigt en grupp med lite pengar. De är därför i hög grad beroende av offentligt organiserade verksamheter. Antalet ungdomar kommer också att öka de närmaste åren, vilket kommer att leda till ökad efterfrågan på kultur- och fritidsverksamheter. Slutligen har fritids- och kulturpolitiken länge använts som ett sätt att stödja ungdomar och förebygga problem. Kultur- och fritidspolitik kan exempelvis användas för att bryta destruktiva mönster och regeringen riktar särskilda insatser mot ungdomar i riskmiljöer. Huvudområdet kultur och fritid omfattar både ungdomars fritid och den tid de går i skolan. Med skola avses i huvudsak grundskolan och i viss mån gymnasiet. Anledningen till detta är att det finns en betoning på att arbetet med och mötet med kultur och estetik också ska äga rum i skolan. Däremot räknas i allmänhet inte idrotten in som skolaktivitet inom ramen för det studerade huvudområdet. 21 Ungdomspolitikens fyra perspektiv Ungdomspolitiken och all offentlig verksamhet för ungdomar ska utgå från fyra grundläggande perspektiv: självständighetsperspektivet, rättighetsperspektivet, mångfaldsperspektivet och resursperspektivet. Dessa perspektiv kan inte formuleras i tydligt mätbara mål men är samtidigt grunderna för politiken. I självständighetsperspektivet ligger att ungdomars möjligheter till självständighet och oberoende ska stödjas. Det innebär att ungdomars väg till vuxenblivande och frigörelse från föräldrarna ska underlättas. Faktorer som skapar beroende och minskar den unga personens handlingsutrymme ska undanröjas oavsett om det handlar om företeelser som tvång, förtryck och diskriminering eller stereotypa könsroller. Rättighetsperspektivet grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Ungdomar ska ges social och ekonomisk trygghet, god hälsa och möjlighet till utveckling. De har rätt att vara med och påverka sitt eget liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen. I fokus för varje ung människas individuella rättigheter ligger rätten till utbildning av hög kvalitet, god hälsa, en trygg tillvaro, ett utvecklande arbete och en stabil ekonomisk situation. Mångfaldsperspektivet innebär att en mångfald av livsstilar bland ungdomar är värdefullt och ska bejakas. Ungdomsgruppen är heterogen, ungdomars förutsättningar varierar beroende på kön, svensk eller utländsk bakgrund, socioekonomisk bakgrund, geografisk hemvist, eventuella funktionshinder och sexuell läggning. I resursperspektivet ligger att ta fasta på ungdomars unika kunskaper och erfarenheter. Ungdomars egna resurser måste tas tillvara i den offentliga sektorn, i näringslivet, på arbetsmark-
- Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
- Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
- Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
- Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
- Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
- Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
- Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
- Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
- Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
- Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
- Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
- Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
att arbeta långsiktigt samtidigt som det ska vara<br />
öppet för förnyelse. Till föreningslivet hör också<br />
den idrott som bedrivs i föreningar. I propositionen<br />
sägs att idrotten är en <strong>av</strong> de viktigaste<br />
arenorna för ungdomars <strong>fritid</strong> då den bidrar<br />
till en god folkhälsa <strong>och</strong> kan bidra till demokratisk<br />
delaktighet.<br />
Tillgången till mötesplatser kan skapa en<br />
grund för en lokalt driven <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>sverksamhet.<br />
Dessa mötesplatser, till exempel<br />
idrottsanläggningar, <strong>fritid</strong>sgårdar <strong>och</strong> ungdomens<br />
hus, spelar ofta en viktig roll då de erbjuder<br />
en infrastruktur för ungdomars möjligheter<br />
till inflytande.<br />
Ytterligare ett skäl till att frågorna bedöms vara<br />
viktiga är att ungdomar är storkonsumenter <strong>av</strong><br />
<strong>fritid</strong> <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>, men samtidigt en grupp med<br />
lite pengar. De är därför i hög grad beroende <strong>av</strong><br />
offentligt organiserade verksamheter. Antalet<br />
ungdomar kommer också att öka de närmaste<br />
åren, vilket kommer att leda till ökad efterfrågan<br />
på <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>sverksamheter.<br />
Slutligen har <strong>fritid</strong>s- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>politiken länge<br />
använts som ett sätt att stödja ungdomar <strong>och</strong><br />
förebygga problem. Kultur- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>spolitik<br />
kan exempelvis användas för att bryta destruktiva<br />
mönster <strong>och</strong> regeringen riktar särskilda<br />
insatser mot ungdomar i riskmiljöer.<br />
Huvudområdet <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong> omfattar både<br />
ungdomars <strong>fritid</strong> <strong>och</strong> den tid de går i skolan.<br />
Med skola <strong>av</strong>ses i huvudsak grundskolan <strong>och</strong> i<br />
viss mån gymnasiet. Anledningen till detta är<br />
att det finns en betoning på att arbetet med <strong>och</strong><br />
mötet med <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> estetik också ska äga rum<br />
i skolan. Däremot räknas i allmänhet inte idrotten<br />
in som skolaktivitet inom ramen för det<br />
studerade huvudområdet.<br />
21<br />
Ungdomspolitikens fyra perspektiv<br />
Ungdomspolitiken <strong>och</strong> all offentlig verksamhet<br />
för ungdomar ska utgå från fyra grundläggande<br />
perspektiv: självständighetsperspektivet,<br />
rättighetsperspektivet, mångfaldsperspektivet<br />
<strong>och</strong> resursperspektivet. Dessa perspektiv kan<br />
inte formuleras i tydligt mätbara mål men är<br />
samtidigt grunderna för politiken.<br />
I självständighetsperspektivet ligger att ungdomars<br />
möjligheter till självständighet <strong>och</strong><br />
oberoende ska stödjas. Det innebär att ungdomars<br />
väg till vuxenblivande <strong>och</strong> frigörelse<br />
från föräldrarna ska underlättas. Faktorer som<br />
skapar beroende <strong>och</strong> minskar den unga personens<br />
handlingsutrymme ska undanröjas o<strong>av</strong>sett<br />
om det handlar om företeelser som tvång, förtryck<br />
<strong>och</strong> diskriminering eller stereotypa könsroller.<br />
Rättighetsperspektivet grundar sig på FN:s konvention<br />
om barnets rättigheter <strong>och</strong> deklarationen<br />
om de mänskliga rättigheterna. Ungdomar<br />
ska ges social <strong>och</strong> ekonomisk trygghet, god<br />
hälsa <strong>och</strong> möjlighet till utveckling. De har rätt<br />
att vara med <strong>och</strong> påverka sitt eget liv, sin närmiljö<br />
<strong>och</strong> samhällsutvecklingen. I fokus för<br />
varje ung människas individuella rättigheter<br />
ligger rätten till utbildning <strong>av</strong> hög kvalitet, god<br />
hälsa, en trygg tillvaro, ett utvecklande arbete<br />
<strong>och</strong> en stabil ekonomisk situation.<br />
Mångfaldsperspektivet innebär att en mångfald<br />
<strong>av</strong> livsstilar bland ungdomar är värdefullt <strong>och</strong><br />
ska bejakas. Ungdomsgruppen är heterogen,<br />
ungdomars förutsättningar varierar beroende<br />
på kön, svensk eller utländsk bakgrund, socioekonomisk<br />
bakgrund, geografisk hemvist, eventuella<br />
funktionshinder <strong>och</strong> sexuell läggning.<br />
I resursperspektivet ligger att ta fasta på ungdomars<br />
unika kunskaper <strong>och</strong> erfarenheter. Ungdomars<br />
egna resurser måste tas tillvara i den<br />
offentliga sektorn, i näringslivet, på arbetsmark-
Change language