En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
särskilt fokusera på välfärd och makt inom huvudområdet kultur och fritid. 1 Analysen ska omfatta ungdomar mellan 13 och 25 år. Huvudområdet kultur och fritid omfattar främst ungdomars deltagande i kulturlivet, ungdomars skapande, ungdomars tillgång till olika typer av mötesplatser och ungdomars deltagande i ungdomsorganisationer, idrottsföreningar och annat föreningsliv. I uppdraget ingår att göra en beskrivning av vilken tillgång ungdomar har till kultur- och fritidsaktiviteter, vilket utbud som finns samt vilka önskemål ungdomar har om fritidsaktiviteter. Analysen ska slutligen leda fram till förslag på insatser för att förbättra ungdomars tillgång till en utvecklande och varierad fritid. Samtliga av utredningens delar ska i den mån det är möjligt ta hänsyn till skillnader i ungdomars levnadsvillkor. Det kan handla om kön, inrikes/utrikes födda, socioekonomisk bakgrund, ålder, geografisk hemvist samt eventuella funktionshinder. Vi har tittat på hur vanligt det är att det finns fritids- och ungdomsgårdar samt ungdomens hus. Särskilda analyser har gjorts av olika kulturinstitutioners betydelse för ungdomars kulturkonsumtion och eget skapande samt av ungas medievanor. Vi redovisar också ungdomarnas uppfattning om utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter och vilka möjligheter de har att påverka utbudet. Till sist beskriver vi ett antal lokala verksamhetsexempel som attraherar ungdomar. Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 06 är inte en total genomgång av ungdomars efterfrågan och samhällets utbud på kultur- och fritidsområdet. Rapporten bygger både på primär- och sekundärdata. Den tid och de resurser som har funnits för uppdragets genomförande har inneburit begränsningar för arbetet. Resurserna har inte medgivit några större statistiska undersök- 18 ningar varför befintlig offentlig – och hos Ungdomsstyrelsen tillgänglig – statistik har använts. Då den befintliga statistiken inte motsvarar det som efterfrågas i detta uppdrag har även denna inneburit en begränsning i arbetet. I uppdraget ingick även att göra en redovisning av antalet personer, fördelade efter yrke/ utbildning, som arbetar med ungdomars kultur och fritid på kommunal nivå. Det framgick tidigt att det inte var möjligt att göra en sådan redovisning. De efterfrågade yrkesgrupperna arbetar inom många olika verksamheter. I dagens statistik framgår inte antal fördelade efter yrke eller utbildning. Det har därför inte varit möjligt för oss att redovisa detta i rapporten. Analysen i Fokus 06 utgår främst från den offentligt finansierade kulturen och fritiden med fokus på föreningslivet, ungdomsorganisationerna, kulturinstitutionerna samt idrotten. Just dessa områden påverkas mest genom politiken. Det offentligt finansierade utbudet är väl utrett i Aktionsgruppen för barnkulturs utredning Tänka framåt, men göra nu (SOU 2006:45). Aktionsgruppens utredning tar dock inte upp föreningslivet i stort, idrottens betydelse för fritidsutbudet samt kopplingen mellan kultur, fritid och entreprenörskap. Därför är det särskilt angeläget att belysa dessa frågor i denna rapport. I de exempel på verksamheter och metoder som har lyckats väl med att erbjuda kultur- och fritidsaktiviteter har vi valt att fokusera på sammanhållna verksamheter kring ungdomens hus eller andra fysiska mötesplatser för unga. Detta för att en mer djupgående analys av framgångsfaktorer och svårigheter ska bli möjlig. Ett grundläggande problem för analysen är att det inte finns någon nationellt sammanhållen fritidspolitik. Kring kulturpolitiken finns däremot en nationell politik och institutioner för dess genomförande. Sammantaget gäller ändå
att när det handlar om direkta satsningar på unga så är både kultur- och fritidspolitik framförallt kommunalpolitiska angelägenheter och i andra hand regionalpolitiska. Ungdomspolitiken I den ungdomspolitiska propositionen som riksdagen beslutade om i december 2004 Makt att bestämma – rätt till välfärd fattades beslut om två nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken (proposition 2004/05:2). • Ungdomar skall ha verklig tillgång till makt • Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd Inom ungdomspolitiken betraktas man som ungdom när man är i åldern 13–25 år. Verksamheter för unga kan ibland även ha en målgrupp som är äldre än 25 år. I den ungdomspolitiska propositionen finns fem huvudområden för samordning och analys. Dessa är lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Dessa huvudområden möjliggör sektorsövergripande analyser av ungdomars levnadsvillkor då flera politikområden representeras inom varje huvudområde. Huvudområdet kultur och fritid Ungdomspolitiken på huvudområdet kultur och fritid utgår från en vilja att skapa goda möjligheter för alla ungdomar att såväl delta i som skapa kultur- och fritidsaktiviteter på egna villkor. Huvudområdet innefattar framförallt mål från kulturpolitiken där mediepolitiken ingår samt mål från idrotts- och folkrörelsepolitiken. Även möjligheter till internationella utbyten och tillgång till mötesplatser ingår. 19 I det ungdomspolitiska huvudområdet kultur och fritid ryms mål som ska förverkligas i respektive politikområde (bild 1.1). I den ungdomspolitiska propositionen finns både ett rättighetsperspektiv och ett fostrande perspektiv. Å ena sidan ska alla ungdomar ha rätt till kultur och fritid för att det är givande för dem själva, å andra sidan finns tanken att kultur- och fritidspolitiken genom sin fostrande roll bidrar till att ungdomar lättare kan etablera sig i samhället. Både kultur och fritid är viktiga för ungdomars personliga välmående och utveckling. Fritiden ger tillfällen för ungdomar att träffa likasinnade och uppleva gemenskap och pröva olika aktiviteter för att se vad man passar till och vad man inte passar till. Kulturen och fritiden är därför centrala delar av ungdomars utveckling av en egen identitet. Men det är inte bara ungdomarnas psykiska hälsa som är viktig. Ur samhällets synpunkt är många fritidssysselsättningar positiva då de bidrar till en god fysisk hälsa. Ungdomars rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet betonas i propositionen. Här påpekas särskilt de offentliga kulturinstitutionernas ansvar. En annan orsak till att kultur och fritid ses som viktiga och lyfts i den ungdomspolitiska propositionen är att de kan vara en möjlighet för unga att hitta en plats i samhället. Bland annat genom att delta i föreningslivet kan ungdomar se hur samhället fungerar, uppleva att de kan påverka, träna på att uttrycka sina åsikter och därmed slussas in i en större gemenskap. Föreningslivets roll lyfts fram som ett område där ungdomar skapar sin egen kultur och fritid och här betonas att ungdomarnas egna organisationer har en särställning. Det offentliga stödet till dessa ska ge föreningslivet möjligheter
- Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
- Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
- Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
- Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
- Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
- Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
- Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
- Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
- Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
- Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
- Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
- Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
- Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
att när det handlar om direkta satsningar på<br />
unga så är både <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>spolitik framförallt<br />
kommunalpolitiska angelägenheter <strong>och</strong><br />
i andra hand regionalpolitiska.<br />
Ungdomspolitiken<br />
I den ungdomspolitiska propositionen som<br />
riksdagen beslutade om i december 2004 Makt<br />
att bestämma – rätt till välfärd fattades beslut<br />
om två nya övergripande mål för den nationella<br />
ungdomspolitiken (proposition 2004/05:2).<br />
• Ungdomar skall ha verklig tillgång till makt<br />
• Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd<br />
Inom ungdomspolitiken betraktas man som<br />
ungdom när man är i åldern 13–25 år. Verksamheter<br />
för unga kan ibland även ha en målgrupp<br />
som är äldre än 25 år.<br />
I den ungdomspolitiska propositionen finns<br />
fem huvudområden för samordning <strong>och</strong> <strong>analys</strong>.<br />
Dessa är lärande <strong>och</strong> personlig utveckling,<br />
hälsa <strong>och</strong> utsatthet, inflytande <strong>och</strong> representation,<br />
egen försörjning samt <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>.<br />
Dessa huvudområden möjliggör sektorsövergripande<br />
<strong>analys</strong>er <strong>av</strong> ungdomars levnadsvillkor<br />
då flera politikområden representeras inom<br />
varje huvudområde.<br />
Huvudområdet <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong><br />
Ungdomspolitiken på huvudområdet <strong>kultur</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>fritid</strong> utgår från en vilja att skapa goda möjligheter<br />
för alla ungdomar att såväl delta i som<br />
skapa <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>saktiviteter på egna villkor.<br />
Huvudområdet innefattar framförallt mål<br />
från <strong>kultur</strong>politiken där mediepolitiken ingår<br />
samt mål från idrotts- <strong>och</strong> folkrörelsepolitiken.<br />
Även möjligheter till internationella utbyten<br />
<strong>och</strong> tillgång till mötesplatser ingår.<br />
19<br />
I det ungdomspolitiska huvudområdet <strong>kultur</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>fritid</strong> ryms mål som ska förverkligas i respektive<br />
politikområde (bild 1.1).<br />
I den ungdomspolitiska propositionen finns<br />
både ett rättighetsperspektiv <strong>och</strong> ett fostrande<br />
perspektiv. Å ena sidan ska alla ungdomar ha<br />
rätt till <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong> för att det är givande för<br />
dem själva, å andra sidan finns tanken att <strong>kultur</strong>-<br />
<strong>och</strong> <strong>fritid</strong>spolitiken genom sin fostrande<br />
roll bidrar till att ungdomar lättare kan etablera<br />
sig i samhället.<br />
Både <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong> är viktiga för ungdomars<br />
personliga välmående <strong>och</strong> utveckling. Fritiden<br />
ger tillfällen för ungdomar att träffa likasinnade<br />
<strong>och</strong> uppleva gemenskap <strong>och</strong> pröva olika aktiviteter<br />
för att se vad man passar till <strong>och</strong> vad man<br />
inte passar till. Kulturen <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>en är därför<br />
centrala delar <strong>av</strong> ungdomars utveckling <strong>av</strong> en<br />
egen identitet. Men det är inte bara ungdomarnas<br />
psykiska hälsa som är viktig. Ur samhällets<br />
synpunkt är många <strong>fritid</strong>ssysselsättningar positiva<br />
då de bidrar till en god fysisk hälsa.<br />
Ungdomars rätt <strong>och</strong> möjlighet att delta i det<br />
<strong>kultur</strong>ella <strong>och</strong> konstnärliga livet betonas i propositionen.<br />
Här påpekas särskilt de offentliga<br />
<strong>kultur</strong>institutionernas ansvar.<br />
<strong>En</strong> annan orsak till att <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong> ses<br />
som viktiga <strong>och</strong> lyfts i den ungdomspolitiska<br />
propositionen är att de kan vara en möjlighet<br />
för unga att hitta en plats i samhället. Bland<br />
annat genom att delta i föreningslivet kan ungdomar<br />
se hur samhället fungerar, uppleva att<br />
de kan påverka, träna på att uttrycka sina åsikter<br />
<strong>och</strong> därmed slussas in i en större gemenskap.<br />
Föreningslivets roll lyfts fram som ett område<br />
där ungdomar skapar sin egen <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong><br />
<strong>och</strong> här betonas att ungdomarnas egna organisationer<br />
har en särställning. Det offentliga stödet<br />
till dessa ska ge föreningslivet möjligheter
Change language