En analys av ungas kultur och fritid

Kapitel 3
1 Nilsson, P. (1998), s. 139, 144. Ungdomsstyrelsen (2003), s.117.
Ungdomsstyrelsen (2005), s. 31.
2 Uppgifterna bygger på den enkät som utfördes maj 2005 och som
låg till grund för Unga och föreningsidrotten, Ungdomsstyrelsens
skrifter 2005:9. Information om enkäten finns i denna skrift.
3 Nyberg, C. (1995), s. 40–41. Svenska Kommunförbundet (2004),
s. 2–4. Proposition (2004/05:2), s. 141. Barnombudsmannen
menar att kommunerna inte lyssnar tillräckligt på de unga när de
fattar beslut om kultur- och fritidsfrågor och därmed inte
analyserar ungdomsperspektivet tillräckligt när de gör
prioriteringar i budgeten. Barnombudsmannen (2006), s. 67–68.
4 De största bidragsmottagarna är Riksteatern, Operan och Kungliga
Dramatiska teatern. Tillsammans får de drygt 60 procent av hela
anslaget till teater och dans.
5 Enkätfrågorna finns i bilaga 6.
6 www.regeringen.se
7 Konstnärsnämnden, Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur, Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden,
Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska
galleriet och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.
8 www.kultur.nu
9 I bilaga 7 finns kulturinstitutionerna som svarat listade.
10 Den senaste rapporten för myndigheternas indikatorredovisning
heter Ung idag 2006, Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:3.
11 På grund av det statistiska underlag som låg till grund för den
rapporterade indikatorn belyser indikatorn enbart gruppen 16 till
25 år.
12 Med utländsk bakgrund avsågs vid undersökningstillfället den
som är född i ett annat land än Sverige eller har två föräldrar som är
födda i ett annat land.
205
13 Detta avsnitt bygger i huvudsak på Statsbidrag till ungdomsorganisationer
– en översyn och konsekvensanalys av förändrade
regler, Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:7.
14 Förra regeringen fördelade en miljard kronor till Riksidrottsförbundet
som mellan 2004 och 2007 ska delas ut i lokala
satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet.
15 Se vidare i Riksidrottsförbundets statistik www.rf.se/
t3.asp?p=14549
16 Se statistiskt underlag till Unga och föreningsidrotten.
17 Se PM hos Sveriges Kommuner och Landsting. Fritidsanläggningar
i Sverige. Utvecklingen under 1990-talet, Svenska
Kommunförbundet samt resultaten av Fritidsanläggningar i
Sverige 2005.
18 Rapport Inomhusanläggningen som resurs, Fritid & Turism
Örebro, rapport 2003-06-13.
19 Unga som inte erövrat skolans framgångskod, det vill säga har
svårt att klara skolans krav.
20 Unga som erövrat skolans framgångskod, det vill säga har lätt att
klara skolans krav.
21 Se vidare för begreppsdefinition Torgil Persson, Den kommunala
musikskolans framväxt och turbulenta 90-tal, Institutionen för
musikvetenskap, Göteborgs universitet, 2001, kapitel 1.
22 Uppgifterna i detta avsnitt bygger dels på den statistik som
Smok sammanställt samt på muntlig information från Smok.
Statistiken finns på www.smok.se
23 Enligt Smok är verksamheterna i mindre kommuner oftare än i
större städer förlagda under schemalagd skoltid i grundskolan.
24 Ungdomsstyrelsen, enkäten Unga och föreningsidrotten, 2005.