En analys av ungas kultur och fritid

Kapitel 2
1 Vilka kommuner som genomförde en Lupp-undersökning 2005,
vilka årskurser som ingick och den relativa svarsfrekvensen i olika
kommuner framgår av bilaga 4.1.
2 Kommungrupperna bygger på den indelning som gjorts av
Sveriges Kommuner och Landsting. Den gäller från och med
1 januari 2005. Storstäder (3 kommuner) är kommuner med en
folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Förortskommuner
(38 kommuner) är kommuner där mer än 50 procent av
nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.
Större städer (27 kommuner) är kommuner med 50 000–200 000
invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Pendlingskommuner
(41 kommuner) är kommuner där mer än 40 procent
av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.
Glesbygdskommuner (39 kommuner) är kommuner med mindre
än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare
totalt. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) är
kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16
och 64 år är anställda inom varutillverkning och industriell
verksamhet. Övriga kommuner över 25 000 invånare (34 kommuner)
är kommuner som inte hör till någon av de tidigare grupperna och
som har mer än 25 000 invånare. Övriga kommuner 12 500–25
000 invånare (37 kommuner) är kommuner som inte hör till
någon av de tidigare grupperna och har 12 500–25 000 invånare.
Övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare (31 kommuner)
hör till någon av de tidigare grupperna och har mindre än 12
500 invånare.
3 Denna fråga löd: ”Hur mycket, av det du är intresserad av, finns
det att göra på fritiden?” Svarsalternativen var: (i) det finns väldigt
mycket att göra, (ii) det finns ganska mycket att göra, (iii) det
finns ganska lite att göra, och (iv) det finns väldigt lite/ingenting
att göra. I de fortsatta analyserna har vi slagit samman kategorierna
(i) och (ii) respektive (iii) och (iv).
4 Dessa kommunkännetecken är de som används i det datamaterial
som inledningsvis benämndes Kfakta.
5 Signifikansnivån uttrycker sannolikheten för att felaktigt förkasta
nollhypotsen, i detta fall att det inte finns något samband mellan
andelen kvinnor i kommunstyrelsen och om tjejerna i kommunen
tycker att det finns för lite för dem att göra på fritiden. En
signifikansnivå på 5 procent säger således att om vi gjorde om
denna undersökning 100 gånger så skulle vi 5 gånger felaktigt säga
att det finns ett samband mellan dessa båda variabler.
204
6 Frågan löd: ”Tänk dig att du är politiker och bestämmer i den
kommun du bor. Vad är viktigast att satsa på?”
7 Detta intryck konfirmeras också av att rangordningskorrelationen
mellan de olika grupperna är mycket hög. Rangordningskorrelationen
mellan hur killar på högstadiet och killar i gymnasiet
rangordnar olika alternativ är 0,86. Motsvarande korrelation för
tjejer är 0,81. Rangordningskorrelationen mellan hur killar och
tjejer på högstadiet rangordnar olika alternativ är 0,68, medan
motsvarande korrelation för killar och tjejer i gymnasiet är 0,76.
Sambandet mellan hur killar och tjejer rangordnar olika alternativ
på högstadiet respektive i gymnasiet är således något högre än
sambandet mellan hur killar och tjejer i samma skolålder rangordnar
olika alternativ. Rangordningskorrelationen (Spearman’s r)
är ett statistiskt mått som anger graden av överensstämmelse
mellan två rangordningar. Ett värde på 1,00 anger att det finns en
perfekt överensstämmelse mellan två rangordningar, medan ett
värde på -1,00 anger att det finns en perfekt negativ överensstämmelse
mellan två rangordningar, det alternativ som återfinns högst
i den ena rangordningen återfinns i botten på den andra och vice
versa. Ju närmare noll värdet är, desto svagare är sambandet. Även
om det inte går att ange exakta gränser, säger en tumregel att värden
över 0,50 anger att det finns ett ganska starkt, och värden över 0,70
att det finns ett betydande samband mellan två rangordningar.
8 Mellan de kommuner som genomfört Lupp på högstadiet varierar
rangordningskorrelationen mellan 0,872 och 0,978, vilket måste
anses som mycket starkt. I gymnasiet varierar rangordningskorrelationen
mellan 0,831 och 0,949, vilket även det tydligt visar att
det finns en mycket stor överensstämmelse mellan hur ungdomar i
olika typer av kommuner rangordnar de olika områden de tycker
att kommunen ska satsa pengar på.
9 Dessa rangordningskorrelationer inbegriper alla de fritidsmöjligheter
som ungdomarna har angett att de saknar. Rangordningskorrelationer
som enbart bygger på de alternativ som finns angivna
i tabell 2.8 är dock i princip desamma.