En analys av ungas kultur och fritid

Kapitel 1
1 Uppdraget finns i sin helhet i bilaga 3.
2 Den första tematiska analysen finns publicerad i Fokus 05 – En
analys av ungas etablering och egen försörjning, Ungdomsstyrelsens
skrifter 2005:10, den första redovisningen av indikatorer
finns i Ung i dag 2006 – En beskrivning av ungdomars villkor,
Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:3.
3 SOU (1994:77). Tillvarons trösklar. Stockholm, s. 24–26. SOU
(1996:111), s. 305–308. SOU (1997:71). Politik för unga.
Stockholm, s. 21–24. Fornäs, J. (1994). ”Ungdom, kultur och
modernitet” I J. Fornäs (Red.) Ungdomskultur i Sverige.
Stockholm, B. Östlings bokförlag Symposion, s. 19. Bjurström, E.
& Fornäs, J. (1993). ”Ungdomskultur i Sverige” I Himmelstrand,
U. & Svensson, G. (Red.). Sverige – vardag och struktur. Sociologer
beskriver det svenska samhället. Stockholm, Norstedts, s. 433f.
Nilsson, P. (1998), s. 10–12. Öhlund, T. (2002). ”Splittrad
ungdomsforskning. Dagens ungdomar är både äldre och yngre” I B.
Nygård (Red.). Ungdomsforskning. Skilda världar och värderingar.
Stockholm, FAS, s. 7.
4 Nyberg, C. (1996). ”En jämställd kultur- och fritidsverksamhet?”
I C. Nyberg (Red.). Riv reviren och realisera ungdomspolitiken. Nio
inlägg i kultur- och fritidsdebatten. Stockholm, Svenska
Kommunförbundet, s. 46–48. Ekerwald, H. (2002).
”Underordningens dilemma för unga kvinnor i ungdomsforskningen”
I B. Nygård (Red.). Ungdomsforskning. Skilda världar
och värderingar. Stockholm, FAS, s. 15–17. Öhlund, T. (1994).
”Diskurser i svensk ungdomskulturforskning” I T. Öhlund, & G.
Bolin, (Red.) Ungdomsforskning – kritik, reflektioner och
framtida möjligheter. Stockholm, Ungdomskultur vid Stockholms
universitet, s. 35–36. Blomdahl, U. (1998). ”Fritidens
dolda läroplan. En studie av resursfördelningen mellan män och
kvinnor” I O. Zetterberg, (Red.) Fritid i ny tid. Stockholm, Sober/
Stockholms stads kultur- och idrottsförvaltning, s. 112–114, 118.
SOU (1996:3) Fritid i förändring. Om kön och fördelning av
fritidsresurser. Stockholm, s. 17–19. Berggren, H. (1995), s. 24.
203
5 Ungdomsstyrelsen (2003). De kallar oss unga. Ungdomsstyrelsens
attityd- och värderingsstudie 2003. Stockholm,
Ungdomsstyrelsen, s. 34, 101–102. Nilsson, P. (1998). Fritid i
skilda världar. En undersökning om ungdomar och fritid i ett
nationellt och kontextuellt perspektiv. Stockholm, Ungdomsstyrelsen,
s. 65. Ungdomsstyrelsen (1999). Svensk ungdomspolitik
– en underlagsrapport inför en bedömning inom
Europarådet, Stockholm, Ungdomsstyrelsen, s. 157.
6 Nilsson, P. (1994), s. 11. Nyberg, C. (1995), s. 24–28. Nyberg, C.
(1996), s. 45–46. Svenska Kommunförbundet (2001). Krafter i
samspel. Om lokal kultur- och fritidspolitik – erfarenheter och
slutsatser. Stockholm, Svenska Kommunförbundet, s. 11, 13.
7 Nyberg 1995, s. 28. Svenska Kommunförbundet (2002).
Verksamhet utan avsikt? En debattskrift om öppen ungdomsverksamhet
och kommunala prioriteringar. Stockholm, Svenska
Kommunförbundet, s. 9. Svenska Kommunförbundet (2001), s.
12. Nilsson, P. (1996). ”Fritiden i ett föränderligt samhälle” I C.
Nyberg, (Red.). Riv reviren och realisera ungdomspolitiken. Nio
inlägg i kultur- och fritidsdebatten. Stockholm, Svenska
Kommunförbundet, s. 27.
8 Svenska Kommunförbundet (2004). Om kultur- och fritidssektorerna.
Kostnader. Stockholm, Svenska Kommunförbundet
(www.skl.se), s. 6. Nyberg, C. (1996), s. 45–46. Nyberg, C. (1995),
s. 24–26. Svenska Kommunförbundet (2002), s. 9. Ungdomsstyrelsen
(1999), s. 158–162, Ung idag 2006 – En beskrivning av
ungdomars villkor Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:3, s. 129.
9 Nyberg, C. (1995), s. 22–23. Fornäs, J. (1994), s. 21. Nilsson, P.
(1994), s. 17. SOU (1991:12). Ungdom och makt. Stockholm, s.
88. Ungdomsstyrelsen (1996), s. 167.
10 Svenska Kommunförbundet (1979). Börja med barnen! En skrift
om barn- och ungdomskultur i kommunerna. Stockholm, Svenska
Kommunförbundet, s. 20. Svenska Kommunförbundet (2001), s.
12. Ungdomsstyrelsen (1996), s. 165. SOU (1995:84).
Kulturpolitikens inriktning. Stockholm, s. 173. SOU (1997:71), s.
141. Prop (2004/05:2), s. 41–42, 122, 139–140.