En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

I Fokus 06 har det visat sig att ju rikare invånarna i en kommun är, desto mindre är andelen ungdomar som säger att de har lite att göra på fritiden och desto mindre är skillnaden mellan tjejer och killar i gymnasiet. Det handlar inte enbart om att göra utbudet tillgängligt fysiskt och ekonomiskt. Utan om ett varierat utbud som oberoende av den enskilde ungdomens kulturella och sociala bagage upplevs tillgängligt och attraktivt. Redan i inledningskapitlet av Fokus 06 pekade Ungdomsstyrelsen på svårigheterna att inom ramen för nuvarande uppföljningssystem redovisa detta perspektiv. Konsekvensen kan bli att marginaliserade grupper ytterligare riskerar att osynliggöras inom uppföljningssystemet. Detta är ett problem då politiken ska bidra till att minska skillnader och minska diskrimineringen. Här har även kvalitativa studier en viktig roll, dels för att studera och analysera ungdomsgrupper som är svåra att fånga med kvantitativa metoder, dels för att med utgångspunkt i ungdomarnas egna erfarenheter belysa särskilda förhållanden och stimulera till framtida analyser och kunskapsinhämtning. Barnombudsmannens och handikappförbundens rapport (Barnombudsmannen 2006b) visar att det saknas rutiner för att följa upp och utvärdera tillgänglighetsfrågor. Det saknas samlad kunskap om vilka ungdomarna är som deltar i verksamheter på fritidsgårdar, ungdomens hus och i olika kulturoch fritidsaktiviteter. Resursperspektivet I resursperspektivet ligger att ta fasta på de unika kunskaper och erfarenheter som bara ungdomar kan besitta. I kapitlet som beskriver olika verksamhetsexempel framgår att då ungdomar har inflytande över en kulturoch fritidsverksamhet, attraherar den andra unga samt bidrar 200 till att de får ett socialt kapital som är användbart för dem även i andra sammanhang. Då unga människors kreativitet, entusiasm och engagemang tas tillvara bidrar det till synergieffekter, som till exempel i föreningen Bryggeriet i Malmö där utvecklingen har gått från unga skateåkare som inte hade någonstans att skejta till en av Europas bästa skatetarenor, internationella tävlingar, projektutbildning, gymnasieskola och så vidare. Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd fokuserar på den starka kopplingen mellan kultur, fritid och entreprenörskap, ett lokalt exempel som visar att fritids- och kulturaktiviteter för unga även kan leda till egen försörjning. Många kommuner har skapat aktivitets- och stimulansbidrag för att stödja ungas egna initiativ, dessa medel kallas lite olika, till exempel en påse pengar eller en snabb slant. I de kommuner som vi har gjort nedslag i, är alla överens om att detta är ett framgångsrikt koncept. Dessa stimulansbidrag skapar och utvecklar strukturer i ungdomars vardagsmiljö där de kan påverka kulturoch fritidsutbudet. Vi behöver veta mer om vilka ungdomar som får ta del av dessa medel. Internet har ökat möjligheterna för ungas eget deltagande och egen produktion i form av hemsidor, bloggar, egna filmer och egenproducerad musik liksom att starta alternativa radiostationer och nättidningar. Även om tillgång till internet i sig inte tycks ha ökat ungas deltagande i samhället och dess beslutsprocesser, finns många virtuella communities där unga kan träffa likasinnade för att diskutera politiska, religiösa, kulturella, fritids- och andra intressen. Det behövs därför fler djupgående analyser av de många olika användningsområden som internet erbjuder. Ett tydligt exempel på informationsteknologins påverkan på kulturen och
fritiden är dock hur datorspelens växande popularitet har satt avtryck i föreningslivet. Vad unga gör på internet uppmärksammas sällan av vuxna. Unga utesluts också i mycket hög grad från produktionen av ”traditionella medier” som fortfarande används mycket mer än den nya informationsteknologin. Att få verklig tillgång till makt innebär med nödvändighet i dagens medialiserade samhälle att delta i alla medier och få möjlighet att producera eget material som når ut till ”verkliga” publiker bestående av både unga och vuxna. 201
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52:
Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54:
Samma problematik finns också för
Page 55 and 56:
tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58:
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60:
De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63:
60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65:
62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67:
64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69:
KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 204 and 205: FOTNOTER 202
Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217: BILAGOR 214
Page 218 and 219: Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221: Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223: aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225: Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227: Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231: Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235: Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237: Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239: FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241: 238
Page 242: 240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?