En analys av ungas kultur och fritid

I Fokus 06 har det visat sig att ju rikare invånarna
i en kommun är, desto mindre är andelen
ungdomar som säger att de har lite att göra
på fritiden och desto mindre är skillnaden
mellan tjejer och killar i gymnasiet. Det handlar
inte enbart om att göra utbudet tillgängligt
fysiskt och ekonomiskt. Utan om ett varierat
utbud som oberoende av den enskilde ungdomens
kulturella och sociala bagage upplevs tillgängligt
och attraktivt.
Redan i inledningskapitlet av Fokus 06 pekade
Ungdomsstyrelsen på svårigheterna att inom
ramen för nuvarande uppföljningssystem redovisa
detta perspektiv. Konsekvensen kan bli
att marginaliserade grupper ytterligare riskerar
att osynliggöras inom uppföljningssystemet.
Detta är ett problem då politiken ska bidra till att
minska skillnader och minska diskrimineringen.
Här har även kvalitativa studier en viktig
roll, dels för att studera och analysera ungdomsgrupper
som är svåra att fånga med kvantitativa
metoder, dels för att med utgångspunkt i ungdomarnas
egna erfarenheter belysa särskilda förhållanden
och stimulera till framtida analyser
och kunskapsinhämtning.
Barnombudsmannens och handikappförbundens
rapport (Barnombudsmannen 2006b)
visar att det saknas rutiner för att följa upp och
utvärdera tillgänglighetsfrågor. Det saknas samlad
kunskap om vilka ungdomarna är som deltar
i verksamheter på fritidsgårdar, ungdomens
hus och i olika kultur- och fritidsaktiviteter.
Resursperspektivet
I resursperspektivet ligger att ta fasta på de unika
kunskaper och erfarenheter som bara ungdomar
kan besitta. I kapitlet som beskriver olika
verksamhetsexempel framgår att då ungdomar
har inflytande över en kultur- och fritidsverksamhet,
attraherar den andra unga samt bidrar
200
till att de får ett socialt kapital som är användbart
för dem även i andra sammanhang. Då
unga människors kreativitet, entusiasm och
engagemang tas tillvara bidrar det till synergieffekter,
som till exempel i föreningen Bryggeriet
i Malmö där utvecklingen har gått från unga
skateåkare som inte hade någonstans att skejta
till en av Europas bästa skatetarenor, internationella
tävlingar, projektutbildning, gymnasieskola
och så vidare. Föreningen Astrid Lindgrens
Hembygd fokuserar på den starka kopplingen
mellan kultur, fritid och entreprenörskap, ett
lokalt exempel som visar att fritids- och kulturaktiviteter
för unga även kan leda till egen försörjning.
Många kommuner har skapat aktivitets- och
stimulansbidrag för att stödja ungas egna initiativ,
dessa medel kallas lite olika, till exempel
en påse pengar eller en snabb slant. I de kommuner
som vi har gjort nedslag i, är alla överens
om att detta är ett framgångsrikt koncept. Dessa
stimulansbidrag skapar och utvecklar strukturer
i ungdomars vardagsmiljö där de kan påverka
kultur- och fritidsutbudet. Vi behöver veta mer
om vilka ungdomar som får ta del av dessa
medel.
Internet har ökat möjligheterna för ungas eget
deltagande och egen produktion i form av hemsidor,
bloggar, egna filmer och egenproducerad
musik liksom att starta alternativa radiostationer
och nättidningar. Även om tillgång till
internet i sig inte tycks ha ökat ungas deltagande
i samhället och dess beslutsprocesser, finns
många virtuella communities där unga kan träffa
likasinnade för att diskutera politiska, religiösa,
kulturella, fritids- och andra intressen.
Det behövs därför fler djupgående analyser av
de många olika användningsområden som
internet erbjuder. Ett tydligt exempel på informationsteknologins
påverkan på kulturen och