En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

ment till socialpolitik. Ungdomar har – precis som vuxna och barn – rätt till kultur och fritid som enbart nöje och avkoppling. Idag ser vi att allt fler kulturoch fritidsverksamheter för ungdomar betonar det främjande perspektivet. Detta framträder tydligt i våra fem lokala verksamhetsexempel där de flesta understryker att de ”satsar på det friska” och därigenom vill locka till sig unga som är inaktiva på sin fritid. I våra verksamhetsexempel framträder ännu en dimension: kopplingen mellan fritid, kultur och entreprenörskap. Dessutom framgår att ungas fritids- och kulturintressen kan leda till jobb och egen försörjning. Kultur- och fritidspolitiken bör kombinera viljan att främja god utveckling med att anta de utmaningar som finns formulerade i de fyra perspektiven: självständighet, rättighet, mångfald och resurs. Dessa perspektiv utesluter inte varandra och det finns många områden inom ungdomspolitiken som ingår i flera perspektiv. Som exempel på detta kan nämnas tillgänglighet – att alla har tillgång till kulturoch fritidsaktiviteter är en rättighet – men tillgänglighet värnar också mångfalden och är en förutsättning för självständighet. Självständighetsperspektivet I självständighetsperspektivet ligger att ungdomars möjligheter till självständighet och oberoende ska stödjas. Enligt detta perspektiv är ungdomars tillgång till ekonomiska och kunskapsrelaterade resurser av stor vikt. I inledningskapitlet konstaterades att ungdomstiden blivit allt längre. Unga kommer i puberteten tidigare samtidigt som det tar längre tid innan de får fast arbete, flyttar hemifrån och bildar egen familj. Ungdomars etableringsålder (då minst 75 procent av årskullen är i arbete) har stigit snabbt. År 1990 var den 22 år för män 198 och 23 år för kvinnor. Tio år senare var den 27 år för män och 29 år för kvinnor. Det innebär bland annat att äldre ungdomars möjligheter att bekosta fritids- och kulturaktiviteter på samma villkor som etablerade vuxna är begränsade. Åldersgränser påverkar vilket utbud ungdomar har tillgång till. Ålder kan fungera sorterande på grund av att kostnader för samma verksamhet kan variera, utan att ungdomarnas ekonomiska status har någon relation till gränserna. Ålder för rabatterade priser varierar så stort mellan olika arrangörer att den bakomliggande förklaringen till gränserna inte är tydlig. I rapportens olika avsnitt finns ett tema som återkommer, nämligen att de offentliga satsningarna på kultur för ungdomar inte når äldre ungdomar och är mer begränsat jämfört med det för yngre ungdomar. Dels är en större andel av de äldre ungdomarna missnöjda med det utbud som finns, dels är unga i åldern 13–18 år betydligt mer prioriterade av statliga, kommunala och fria kulturinstitutioner än de i gruppen 19–25 år. Med tanke på den höga etableringsåldern och begränsade inkomster inom denna grupp finns det anledning att rikta fokus mot unga vuxna och göra fritids- och kulturaktiviteter tillgängliga för alla oberoende av deras ekonomiska resurser. Rättighetsperspektivet Rättighetsperspektivet tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter och i deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Ungdomar har rätt till social och ekonomisk trygghet, god hälsa och möjligheter till utveckling. I Fokus 06 har vikten av ungas rätt till och möjlighet att delta i fritids- och kulturutbudet framhållits. Några orsaker till att kultur och fritid är viktiga är att de kan bidra till ungas per-
sonliga utveckling och att de lättare kan hitta en plats i samhället. Ett verktyg för att förstå olika val av fritidssysselsättningar är att skilja mellan instrumentella och expressiva aktiviteter. Instrumentella aktiviteter är strukturerade, organiseras ofta i undervisningsform och har långsiktiga mål. Att lära sig att spela ett instrument är ett exempel på en instrumentell aktivitet, liksom att delta i en studiecirkel. Expressiva aktiviteter är löst organiserade och har låga krav på prestation. Som exempel kan nämnas att gå på café eller besöka fritidsgården. Det är värt att uppmärksamma skillnaden eftersom det kan fungera som en påminnelse om att ungdomar inte ska ses som passiva bara för att de helst väljer expressiva aktiviteter. Det är också angeläget eftersom de instrumentella aktiviteterna ofta ges större offentliga resurser än de expressiva. Föreningslivet är ett område där ungdomar skapar sin egen kultur och fritid. Bland annat genom att delta i föreningslivet kan ungdomar se hur samhället fungerar, uppleva att de kan påverka, träna på att uttrycka sina åsikter och därmed inkluderas i en större gemenskap. Ungdomars medlemskap och aktivitet i föreningar visar att föreningslivet fortsatt har en viktig roll för ungdomar. För vissa grupper av ungdomar minskar dock aktivitetsgraden väsentligt när de passerat 20 års ålder. Föreningslivet verkar även ha större betydelse för ungdomars fritid för de som inte bor i större städer. Svenska ungdomar med utländsk bakgrund är i mindre utsträckning medlemmar i föreningar än ungdomar med svensk bakgrund. Minskningen i medlemskap kan inte förklaras med etnicitet utan frågan rymmer en betydligt större komplexitet där förankringen på bostadsorten kan vara betydelsefull, det vill säga att man har långvariga relationer 199 på bostadsorten, ofta förmedlade genom föräldrarnas kontakter och erfarenheter. De har också en minskad grad av aktivitet i föreningar när de kommer upp i 20 års ålder. Ungdomar i större städer är i större utsträckning än i glesbygd nöjda med sin fritid och dessa ungdomar har också rent konkret ett större utbud att ta del av. Unga ägnar helst sin fritid åt att vårda vänskapliga relationer och att lära sig saker. Ungdomar attraheras av verksamheter där dessa aspekter ingår. Unga känner sig mer hemma i sammanhang som bygger på personliga relationer och eget utövande, än sammanhang där de är konsumenter. Detta är en av förklaringarna till att idrotten förmår attrahera så stora ungdomsgrupper. Det har visat sig att långt ifrån alla unga tar del av det de har rätt till inom fritids- och kulturutbudet. Ungdomar som är relativt sett inaktiva på sin fritid och som är missnöjda med de fritidsmöjligheter som finns där de bor, gör inte sina röster hörda. Ungdomars uppfattning om utbudet av fritidsmöjligheter och vilka kulturoch fritidsaktiviteter de säger sig sakna är inte bara starkt beroende av ungdomarnas kön, födelseland och ålder, utan också av den plats där de bor. Mångfaldsperspektivet I mångfaldsperspektivet ligger att en mångfald av livsstilar bland ungdomar är värdefull och ska bejakas. Ungdomsgruppen är heterogen, ungdomars förutsättningar samt preferenser varierar beroende på kön, svensk eller utländsk bakgrund, socioekonomisk bakgrund, geografisk hemvist, eventuella funktionshinder och sexuell läggning. Att kulturoch fritidsutbudet är tillgängligt för samtliga ungdomar är viktigt.
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52:
Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54:
Samma problematik finns också för
Page 55 and 56:
tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58:
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60:
De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63:
60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65:
62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67:
64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69:
KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205: FOTNOTER 202
Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217: BILAGOR 214
Page 218 and 219: Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221: Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223: aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225: Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227: Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231: Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235: Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237: Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239: FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241: 238
Page 242: 240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?