En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

särskilt fokusera på välfärd och makt inom huvudområdet kultur och fritid. 1 Analysen ska omfatta ungdomar mellan 13 och 25 år. Huvudområdet kultur och fritid omfattar främst ungdomars deltagande i kulturlivet, ungdomars skapande, ungdomars tillgång till olika typer av mötesplatser och ungdomars deltagande i ungdomsorganisationer, idrottsföreningar och annat föreningsliv. I uppdraget ingår att göra en beskrivning av vilken tillgång ungdomar har till kulturoch fritidsaktiviteter, vilket utbud som finns samt vilka önskemål ungdomar har om fritidsaktiviteter. Analysen ska slutligen leda fram till förslag på insatser för att förbättra ungdomars tillgång till en utvecklande och varierad fritid. Samtliga av utredningens delar ska i den mån det är möjligt ta hänsyn till skillnader i ungdomars levnadsvillkor. Det kan handla om kön, inrikes/utrikes födda, socioekonomisk bakgrund, ålder, geografisk hemvist samt eventuella funktionshinder. Vi har tittat på hur vanligt det är att det finns fritids- och ungdomsgårdar samt ungdomens hus. Särskilda analyser har gjorts av olika kulturinstitutioners betydelse för ungdomars kulturkonsumtion och eget skapande samt av ungas medievanor. Vi redovisar också ungdomarnas uppfattning om utbudet av kulturoch fritidsaktiviteter och vilka möjligheter de har att påverka utbudet. Till sist beskriver vi ett antal lokala verksamhetsexempel som attraherar ungdomar. Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 06 är inte en total genomgång av ungdomars efterfrågan och samhällets utbud på kulturoch fritidsområdet. Rapporten bygger både på primär- och sekundärdata. Den tid och de resurser som har funnits för uppdragets genomförande har inneburit begränsningar för arbetet. Resurserna har inte medgivit några större statistiska undersök- 18 ningar varför befintlig offentlig – och hos Ungdomsstyrelsen tillgänglig – statistik har använts. Då den befintliga statistiken inte motsvarar det som efterfrågas i detta uppdrag har även denna inneburit en begränsning i arbetet. I uppdraget ingick även att göra en redovisning av antalet personer, fördelade efter yrke/ utbildning, som arbetar med ungdomars kultur och fritid på kommunal nivå. Det framgick tidigt att det inte var möjligt att göra en sådan redovisning. De efterfrågade yrkesgrupperna arbetar inom många olika verksamheter. I dagens statistik framgår inte antal fördelade efter yrke eller utbildning. Det har därför inte varit möjligt för oss att redovisa detta i rapporten. Analysen i Fokus 06 utgår främst från den offentligt finansierade kulturen och fritiden med fokus på föreningslivet, ungdomsorganisationerna, kulturinstitutionerna samt idrotten. Just dessa områden påverkas mest genom politiken. Det offentligt finansierade utbudet är väl utrett i Aktionsgruppen för barnkulturs utredning Tänka framåt, men göra nu (SOU 2006:45). Aktionsgruppens utredning tar dock inte upp föreningslivet i stort, idrottens betydelse för fritidsutbudet samt kopplingen mellan kultur, fritid och entreprenörskap. Därför är det särskilt angeläget att belysa dessa frågor i denna rapport. I de exempel på verksamheter och metoder som har lyckats väl med att erbjuda kulturoch fritidsaktiviteter har vi valt att fokusera på sammanhållna verksamheter kring ungdomens hus eller andra fysiska mötesplatser för unga. Detta för att en mer djupgående analys av framgångsfaktorer och svårigheter ska bli möjlig. Ett grundläggande problem för analysen är att det inte finns någon nationellt sammanhållen fritidspolitik. Kring kulturpolitiken finns däremot en nationell politik och institutioner för dess genomförande. Sammantaget gäller ändå
att när det handlar om direkta satsningar på unga så är både kulturoch fritidspolitik framförallt kommunalpolitiska angelägenheter och i andra hand regionalpolitiska. Ungdomspolitiken I den ungdomspolitiska propositionen som riksdagen beslutade om i december 2004 Makt att bestämma – rätt till välfärd fattades beslut om två nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken (proposition 2004/05:2). • Ungdomar skall ha verklig tillgång till makt • Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd Inom ungdomspolitiken betraktas man som ungdom när man är i åldern 13–25 år. Verksamheter för unga kan ibland även ha en målgrupp som är äldre än 25 år. I den ungdomspolitiska propositionen finns fem huvudområden för samordning och analys. Dessa är lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Dessa huvudområden möjliggör sektorsövergripande analyser av ungdomars levnadsvillkor då flera politikområden representeras inom varje huvudområde. Huvudområdet kultur och fritid Ungdomspolitiken på huvudområdet kultur och fritid utgår från en vilja att skapa goda möjligheter för alla ungdomar att såväl delta i som skapa kulturoch fritidsaktiviteter på egna villkor. Huvudområdet innefattar framförallt mål från kulturpolitiken där mediepolitiken ingår samt mål från idrotts- och folkrörelsepolitiken. Även möjligheter till internationella utbyten och tillgång till mötesplatser ingår. 19 I det ungdomspolitiska huvudområdet kultur och fritid ryms mål som ska förverkligas i respektive politikområde (bild 1.1). I den ungdomspolitiska propositionen finns både ett rättighetsperspektiv och ett fostrande perspektiv. Å ena sidan ska alla ungdomar ha rätt till kultur och fritid för att det är givande för dem själva, å andra sidan finns tanken att kulturoch fritidspolitiken genom sin fostrande roll bidrar till att ungdomar lättare kan etablera sig i samhället. Både kultur och fritid är viktiga för ungdomars personliga välmående och utveckling. Fritiden ger tillfällen för ungdomar att träffa likasinnade och uppleva gemenskap och pröva olika aktiviteter för att se vad man passar till och vad man inte passar till. Kulturen och fritiden är därför centrala delar av ungdomars utveckling av en egen identitet. Men det är inte bara ungdomarnas psykiska hälsa som är viktig. Ur samhällets synpunkt är många fritidssysselsättningar positiva då de bidrar till en god fysisk hälsa. Ungdomars rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet betonas i propositionen. Här påpekas särskilt de offentliga kulturinstitutionernas ansvar. En annan orsak till att kultur och fritid ses som viktiga och lyfts i den ungdomspolitiska propositionen är att de kan vara en möjlighet för unga att hitta en plats i samhället. Bland annat genom att delta i föreningslivet kan ungdomar se hur samhället fungerar, uppleva att de kan påverka, träna på att uttrycka sina åsikter och därmed slussas in i en större gemenskap. Föreningslivets roll lyfts fram som ett område där ungdomar skapar sin egen kultur och fritid och här betonas att ungdomarnas egna organisationer har en särställning. Det offentliga stödet till dessa ska ge föreningslivet möjligheter
Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?