En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

En särskild fråga att uppmärksamma är utvecklingen av det offentligas roll inom kulturoch fritidsområdet mot bakgrund av den starka tillväxten av det kommersiella utbudet av kulturoch fritidsverksamheter för ungdomar. Utredningen visar att gränserna mellan föreningars, kommunala och privata initiativ håller på att suddas ut. Till exempel har föreningar, delvis finansierade via sponsring, i vissa fall övertagit drift av idrottsanläggningar. Likaså är reklamkanalerna en allt viktigare arena för ungas kulturutövande. Mot bakgrund av detta kan man sluta sig till att det kommersiella inflytandet i stort blir allt mer avgörande för ungas fritidsaktiviteter och kulturella engagemang. I kapitel 2 framgår att en större andel ungdomar som bor i kommuner med hög andel tätortsboende och hög medelinkomst, än unga som bor i andra orter, upplever att det finns något att göra på fritiden. Det kan tolkas på flera sätt. En tolkning är att dessa kommuners utbud bättre motsvarar ungdomars önskemål. En annan att de som har föräldrar med högre inkomster har större tillgång till ett kommersiellt kulturoch fritidsutbud oavsett kommunens satsningar. Ungdomsstyrelsens redovisning skall även uppmärksamma exempel på verksamheter och metoder som lyckats väl med att erbjuda kulturoch fritidsaktiviteter som attraherar ungdomar. I kapitel 4 redovisas sådana exempel. Dessa visar att det finns en politisk vilja att skapa goda förutsättningar för ungdomarnas fritid och att de unga själva ska kunna påverka aktiviteternas inriktning och form. Ungdomsstyrelsen vill understryka behovet av att fortsätta det arbete som har påbörjats och av att framgångsrika exempel lyfts fram. Vår erfarenhet är att ju tydligare fritidspolitisk ideologi som formuleras i kommunerna, desto bättre blir också verksamheten. 196
Diskussion Det tidiga 2000-talets kulturoch fritidspolitik kan upplevas som spretig och utan riktning. Ett annat sätt att se på politiken är att vi befinner oss i ett vägskäl. Nya lösningar håller på att formuleras. Men vi kan ännu inte riktigt se vilka som kommer att fungera bäst. Nu finns möjligheten att tänka efter vad samhället vill med ungdomars kultur och fritid, att formulera önskemål, bejaka utvecklingen och visa upp goda exempel. Det går att vara öppen och respektfull inför det nya, utan att för den sakens skull tycka att allt nytt är lika bra. Många frågor om ungas kultur och fritid är fortfarande obesvarade. Ett skäl till detta är att det finns för få uppgifter om vad som görs och hur stora offentliga resurser verksamheterna får. Vi vet idag ganska mycket om vad ungdomar och grupper av ungdomar (med hänsyn till kön, klass, socialgrupp eller bostadsort) gör och dessutom vad de vill göra. Däremot vet vi mycket lite om offentliga satsningar på ungdomar: vilka aktiviteter finns, hur mycket pengar kostar de, vilka åldersgränser tillämpas och vilka avsikter finns bakom insatserna? Det sjuder av aktivitet i landet. Nya beslutsformer prövas: ungdomarna får komma med egna förslag, de erbjuds handledning och får driva egna verksamheter. Likaså experimenterar man med nya modeller för resursfördelning som sätt att komma undan det ordinarie ”tröga” systemet. Gamla organisationsgränser försvinner och försök görs med alternativa samarbetsformer. Nya kanaler för att nå ungdomarna testas. Tidigare var gränserna tydligare mellan föreningsverksamhet och kommunal öppen verksamhet. Dessa har numera kommit att suddas ut. Samtidigt har också gränserna mellan offentlig och kommersiell verksamhet börjat sud- 197 das ut. Inte minst då tidigare kommunala verksamheter numera ofta drivs på entreprenad av föreningar eller i blandformer. Detsamma gäller gränser mellan verksamhet som handlar om antingen kultur, arbetsmarknad eller utbildning. Sådana verksamheter äger numera ibland rum inom en gemensam ram. Ungdomsstyrelsen vill trycka på att det är angeläget att se kulturoch fritidspolitikens båda sidor: rättighetsperspektivet och ett fostrande samhällsperspektiv. Det är viktigt att respektera att ungdomar har rätt att välja sin egen kultur och fritid eller att bestämma sig för att stå utanför organiserade aktiviteter. Samtidigt är det samhällets ansvar att bjuda in ungdomarna och föreslå bra verksamheter. Ungdomar vet ofta inte vilka aktiviteter som kommunen erbjuder och det kan vara så att de inte vet att de efterfrågar en sysselsättning förrän de erbjuds den. Samtidigt som det är viktigt att ungdomarnas efterfrågan får styra utbudet, är det därför rimligt att samhället vågar vara med och formulera utbudet och ha visioner. Men det kräver en stor öppenhet och respekt från de vuxnas sida. En rättvis politik måste se ungdomars skilda förutsättningar och önskemål. Ungdomar ska bemötas som en resurs och det behövs fler som tänker i nya banor. De som arbetar med ungdomars kultur och fritid måste fundera på sin inställning och fråga sig om de försöker motverka problem eller främja en god utveckling – är ungdomarna objekt för de vuxnas fostran eller är de subjekt som arbetar med sin utveckling och kan behöva stöd i detta arbete? Inom kulturoch fritidspolitiken finns både ett förebyggande och ett främjande syfte. Fram till 1990-talet har den förebyggande dimensionen betonats. Det är viktigt att finna nya sätt att tänka kring ungas kultur och fritid. Fritids- och kulturpolitik ska inte bara ses som ett komple-
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52:
Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54:
Samma problematik finns också för
Page 55 and 56:
tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58:
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60:
De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63:
60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65:
62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67:
64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69:
KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205: FOTNOTER 202
Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217: BILAGOR 214
Page 218 and 219: Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221: Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223: aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225: Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227: Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231: Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235: Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237: Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239: FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241: 238
Page 242: 240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?