En analys av ungas kultur och fritid

En särskild fråga att uppmärksamma är utvecklingen av det offentligas
roll inom kultur- och fritidsområdet mot bakgrund av den starka
tillväxten av det kommersiella utbudet av kultur- och fritidsverksamheter
för ungdomar.
Utredningen visar att gränserna mellan föreningars, kommunala och
privata initiativ håller på att suddas ut. Till exempel har föreningar, delvis
finansierade via sponsring, i vissa fall övertagit drift av idrottsanläggningar.
Likaså är reklamkanalerna en allt viktigare arena för ungas
kulturutövande.
Mot bakgrund av detta kan man sluta sig till att det kommersiella
inflytandet i stort blir allt mer avgörande för ungas fritidsaktiviteter och
kulturella engagemang. I kapitel 2 framgår att en större andel ungdomar
som bor i kommuner med hög andel tätortsboende och hög medelinkomst,
än unga som bor i andra orter, upplever att det finns något att
göra på fritiden. Det kan tolkas på flera sätt. En tolkning är att dessa
kommuners utbud bättre motsvarar ungdomars önskemål. En annan att
de som har föräldrar med högre inkomster har större tillgång till ett
kommersiellt kultur- och fritidsutbud oavsett kommunens satsningar.
Ungdomsstyrelsens redovisning skall även uppmärksamma exempel
på verksamheter och metoder som lyckats väl med att erbjuda kulturoch
fritidsaktiviteter som attraherar ungdomar.
I kapitel 4 redovisas sådana exempel. Dessa visar att det finns en politisk
vilja att skapa goda förutsättningar för ungdomarnas fritid och att de
unga själva ska kunna påverka aktiviteternas inriktning och form.
Ungdomsstyrelsen vill understryka behovet av att fortsätta det arbete
som har påbörjats och av att framgångsrika exempel lyfts fram. Vår
erfarenhet är att ju tydligare fritidspolitisk ideologi som formuleras i
kommunerna, desto bättre blir också verksamheten.
196