En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
Efterfrågeanalys I efterfrågeanalysen skall ingå en redovisning av ungdomars uppfattning om utbudet av fritids- och kulturaktiviteter. I kapitel 2 görs en analys av ungas upplevelse av utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter. Det huvudsakliga resultatet av den analysen är att cirka 70 procent av högstadieungdomarna är nöjda med sin fritid. Gymnasieungdomarna är i större utsträckning missnöjda med utbudet. De som säger att det finns lite för dem att göra på fritiden är i första hand utrikes födda, flickor, boende i glesbygd samt äldre ungdomar. Vidare bör belysas vilka fritids- och kulturaktiviteter som ungdomar efterfrågar men som inte finns och vilka möjligheter ungdomar har att påverka utbudet av och innehållet i fritids- och kulturaktiviteter. Även detta tas upp i kapitel 2 där det framkommer att det skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av unga samt mellan olika typer av kommuner. Dessutom har en analys av tre storstadsförorter indikerat att även inom ett begränsat geografiskt område finns stora skillnader i vilka fritidsaktiviteter man saknar. I kapitel 4 framkommer att då unga får påverka kultur- och fritidsutbudet skapas aktiviteter som attraherar unga. Våra resultat visar att det finns ett inflytandeproblem då den andel ungdomar som i minst utsträckning anger att de är aktiva på fritiden och som samtidigt är missnöjda med sin fritid inte uttrycker några önskemål om fritidsaktiviteter. 194
Slutsatser Analysen skall leda fram till identifiering av väsentliga positiva områden och problemområden i förhållande till ungdomars välfärd och makt inom området kultur och fritid. Problemområden: • Att det är svårt att få en samlad bild av ungas kultur och fritid. • Att äldre ungdomar ofta är en missgynnad grupp när offentliga satsningar görs på kultur och fritid. • Att vi vet för lite om hur tillgång och efterfrågan inom huvudområdet kultur och fritid ser ut för ungdomar med olika funktionshinder. Positiva områden: • Att satsningar på kultur- och fritidsaktiviteter har goda förutsättningar att lyckas när idéerna kommer från unga och genomförs av unga, när vuxna är positiva till att fånga upp idéer och visa på vilka kanaler, verktyg och vägar som finns för att förverkliga idéer till verksamhet. • Att gränserna mellan renodlad kommunal verksamhet och föreningsverksamhet har suddats ut. Detta leder till ökat behov av samarbete mellan flera aktörer. Om ett sådant samarbete kommer till stånd kan denna utveckling vara positiv. I kapitel 4 har vi sett att samverkan i de studerade fallen leder till synergieffekter och kunskapsöverföring. Men de ökade inslagen från den ideella sektorn måste ses som ett komplement till verksamheten och kan inte ersätta kommunens, regionens eller statens ansvar att investera i ett rikt kultur- och fritidsutbud. • Att informationsteknologin erbjuder ökade möjligheter till eget deltagande och egen produktion, men att verkligt inflytande och makt kräver en bredd av det mediala deltagandet. I analysen skall läggas fram förslag till insatser, inom ramen för befintligt statligt åtagande, för en bättre överensstämmelse mellan ungdomars efterfrågan av kultur- och fritidsaktiviteter och utbudet av dessa aktiviteter. • Dessa tas upp under Sammanfattning och förslag. 195
- Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
- Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
- Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
- Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
- Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
- Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
- Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
- Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
- Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
- Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
- Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
- Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
- Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
- Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
- Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
- Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
- Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
- Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
- Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
- Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
- Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
- Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
- Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
- Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
- Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
- Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
- Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
- Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
- Page 204 and 205: FOTNOTER 202
- Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
- Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
- Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
- Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
- Page 214 and 215: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
- Page 216 and 217: BILAGOR 214
- Page 218 and 219: Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
- Page 220 and 221: Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
- Page 222 and 223: aktiviteter och utbudet av dessa ak
- Page 224 and 225: Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
- Page 226 and 227: Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
- Page 228 and 229: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
- Page 230 and 231: Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
- Page 232 and 233: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
- Page 234 and 235: Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
- Page 236 and 237: Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
- Page 238 and 239: FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
- Page 240 and 241: 238
- Page 242: 240
Efterfråge<strong>analys</strong><br />
I efterfråge<strong>analys</strong>en skall ingå en redovisning <strong>av</strong> ungdomars uppfattning<br />
om utbudet <strong>av</strong> <strong>fritid</strong>s- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>aktiviteter.<br />
I kapitel 2 görs en <strong>analys</strong> <strong>av</strong> <strong>ungas</strong> upplevelse <strong>av</strong> utbudet <strong>av</strong> <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong><br />
<strong>fritid</strong>saktiviteter. Det huvudsakliga resultatet <strong>av</strong> den <strong>analys</strong>en är att cirka<br />
70 procent <strong>av</strong> högstadieungdomarna är nöjda med sin <strong>fritid</strong>.<br />
Gymnasieungdomarna är i större utsträckning missnöjda med utbudet.<br />
De som säger att det finns lite för dem att göra på <strong>fritid</strong>en är i första hand<br />
utrikes födda, flickor, boende i glesbygd samt äldre ungdomar.<br />
Vidare bör belysas vilka <strong>fritid</strong>s- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>aktiviteter som ungdomar<br />
efterfrågar men som inte finns <strong>och</strong> vilka möjligheter ungdomar har att<br />
påverka utbudet <strong>av</strong> <strong>och</strong> innehållet i <strong>fritid</strong>s- <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>aktiviteter.<br />
Även detta tas upp i kapitel 2 där det framkommer att det skiljer sig<br />
mycket åt mellan olika grupper <strong>av</strong> unga samt mellan olika typer <strong>av</strong><br />
kommuner. Dessutom har en <strong>analys</strong> <strong>av</strong> tre storstadsförorter indikerat att<br />
även inom ett begränsat geografiskt område finns stora skillnader i vilka<br />
<strong>fritid</strong>saktiviteter man saknar. I kapitel 4 framkommer att då unga får<br />
påverka <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>sutbudet skapas aktiviteter som attraherar unga.<br />
Våra resultat visar att det finns ett inflytandeproblem då den andel<br />
ungdomar som i minst utsträckning anger att de är aktiva på <strong>fritid</strong>en <strong>och</strong><br />
som samtidigt är missnöjda med sin <strong>fritid</strong> inte uttrycker några önskemål<br />
om <strong>fritid</strong>saktiviteter.<br />
194