En analys av ungas kultur och fritid

Förekomsten av fritids- och ungdomsgårdar samt ungdomshus skall
särskilt analyseras.
I huvudsak diskuteras frågan i kapitel 3. Där framgår att allt fler av dessa
mötesplatser, framförallt ungdomens hus, drivs genom entreprenad eller
i föreningsform. Gränserna mellan renodlad kommunal verksamhet
och föreningsverksamhet har suddats ut och detta gäller särskilt verksamheter
för äldre ungdomar. Under samma tak möts olika typer av
verksamhet som fritidsverksamheter, utbildningsverksamheter, sociala
projekt och arbetsmarknadsåtgärder. Det är svårt att på ett lättöverskådligt
och kvantitativt sätt sammanfatta och klassificera dessa
verksamheter. Vad som är en ungdomsgård, en fritidsgård eller ett
ungdomens hus är svårt att säga. Lika svårt är det att avgöra vad
föreningsdrivna verksamheter ska klassificeras som. I kapitel 2 framkommer
att just fritidsgårdar och liknande mötesplatser är den fritidsarena
som unga saknar allra mest och i de fall de finns vill ungdomarna
ofta se en utveckling av verksamhetens innehåll.
Vidare bör antalet personer fördelade efter yrke/utbildning, som
arbetar med ungdomars kultur och fritid på kommunal nivå redovisas.
Det framgick tidigt att det inte var möjligt att göra en sådan redogörelse.
De datamaterial som fanns att utgå ifrån var SCB:s databaser samt
kartläggningar hos Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom de
nämnda yrkesgrupperna är verksamma inom en bred arena samt att det
saknas ett heltäckande statistiskt underlag har det inte varit möjligt att
inkludera detta i rapporten.
En särskild analys skall göras av olika kulturinstitutioners betydelse
för ungdomars kulturkonsumtion och deras eget skapande.
I kapitel 3 ägnas ett avsnitt åt att beskriva olika kulturinstitutioners
verksamheter för unga. Där framgår att utbudet i första hand tycks
kanaliseras genom skolan, vilket gör att unga som passerat skolåldern
har betydligt svårare att få del av speciellt riktat kulturutbud.
Analysen skall även inkludera ungdomars medievanor och mediernas
betydelse för olika kultur- och fritidsaktiviteter.
Kapitel 5 ägnas åt en analys av och diskussion kring ungas medievanor.
Där framgår att en allt större del av ungas liv tillbringas i anslutning till
digitala medier. Informationsteknik innebär också att det interaktiva
inslaget, det vill säga möjlighet till eget deltagande och egen produktion,
snarare förstärker, utvidgar och ger ytterligare bidrag till de kultur- och
fritidsaktiviteter som man redan är intresserad av. Dessutom framkommer
att en allt större kommersialisering av medieutbudet leder till att
unga exponeras för ett ökat inflytande från marknadens aktörer.
193