En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
komma – är att IT ger upphov till helt andra kultur- och fritidsaktiviteter. Det är tydligt att de mest populära av internets användningsområden för ungdomar har att göra med socialt umgänge och nöje. Men det finns ändå en rad andra exempel på hur internet har ökat möjligheterna för ungas eget deltagande och egen produktion i form av hemsidor, bloggar, att nå ut med egna filmer och egenproducerad musik liksom att starta alternativa radiostationer och nättidningar. Och även om tillgång till internet i sig inte tycks ha ökat ungas deltagande i de samhälleliga beslutsprocesserna finns många communities där unga utvidgar inte bara sitt sociala umgänge och sitt nöjesliv utan också kan träffa likasinnade för ett mycket stort antal politiska, religiösa, kulturella, fritidsoch andra intressen. Det behövs därför fler djupgående analyser och fokuserade studier av de många olika användningsområden som internet erbjuder – vid sidan av kartläggningar av internets utbredning i stort. Ett tydligt exempel på informationsteknologins påverkan på kulturen och fritiden är dock hur datorspelens växande popularitet har satt avtryck i föreningslivet. Inte desto mindre är det sannolikt att talet om unga och den nya kommunikationsteknologin – ungas spelande och deras internetanvändning – lätt underblåser alltför stora förhoppningar om ungas eget deltagande och därmed kan bli en sorts ursäkt för vuxna att inte ge ungdomar verklig tillgång till makt som är ett av målen för den nationella ungdomspolitiken (regeringens proposition 2004/05:2). Vad unga gör på internet uppmärksammas sällan av vuxna. Unga utesluts också i mycket hög grad från produktionen av traditionella medier som fortfarande används mycket mer än den nya informationsteknologin. 188 Att få verklig tillgång till makt innebär med nödvändighet i dagens medialiserade samhälle att få delta i alla medier och möjlighet att producera egna medieinnehåll som når ut till verkliga publiker bestående av både unga och vuxna.
189
- Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
- Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
- Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
- Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
- Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
- Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
- Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
- Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
- Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
- Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
- Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
- Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
- Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
- Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
- Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
- Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
- Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
- Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
- Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
- Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
- Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
- Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
- Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
- Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
- Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
- Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
- Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
- Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
- Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
- Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
- Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
- Page 204 and 205: FOTNOTER 202
- Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
- Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
- Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
- Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
- Page 214 and 215: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
- Page 216 and 217: BILAGOR 214
- Page 218 and 219: Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
- Page 220 and 221: Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
- Page 222 and 223: aktiviteter och utbudet av dessa ak
- Page 224 and 225: Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
- Page 226 and 227: Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
- Page 228 and 229: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
- Page 230 and 231: Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
- Page 232 and 233: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
- Page 234 and 235: Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
- Page 236 and 237: Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
- Page 238 and 239: FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
komma – är att IT ger upphov till helt andra<br />
<strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>saktiviteter.<br />
Det är tydligt att de mest populära <strong>av</strong> internets<br />
användningsområden för ungdomar har att<br />
göra med socialt umgänge <strong>och</strong> nöje. Men det<br />
finns ändå en rad andra exempel på hur internet<br />
har ökat möjligheterna för <strong>ungas</strong> eget deltagande<br />
<strong>och</strong> egen produktion i form <strong>av</strong> hemsidor,<br />
bloggar, att nå ut med egna filmer <strong>och</strong> egenproducerad<br />
musik liksom att starta alternativa<br />
radiostationer <strong>och</strong> nättidningar. Och även om<br />
tillgång till internet i sig inte tycks ha ökat <strong>ungas</strong><br />
deltagande i de samhälleliga beslutsprocesserna<br />
finns många communities där unga utvidgar<br />
inte bara sitt sociala umgänge <strong>och</strong> sitt nöjesliv<br />
utan också kan träffa likasinnade för ett mycket<br />
stort antal politiska, religiösa, <strong>kultur</strong>ella, <strong>fritid</strong>s<strong>och</strong><br />
andra intressen. Det behövs därför fler djupgående<br />
<strong>analys</strong>er <strong>och</strong> fokuserade studier <strong>av</strong> de<br />
många olika användningsområden som internet<br />
erbjuder – vid sidan <strong>av</strong> kartläggningar <strong>av</strong><br />
internets utbredning i stort.<br />
Ett tydligt exempel på informationsteknologins<br />
påverkan på <strong>kultur</strong>en <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>en är dock<br />
hur datorspelens växande popularitet har satt<br />
<strong>av</strong>tryck i föreningslivet.<br />
Inte desto mindre är det sannolikt att talet om<br />
unga <strong>och</strong> den nya kommunikationsteknologin<br />
– <strong>ungas</strong> spelande <strong>och</strong> deras internetanvändning<br />
– lätt underblåser alltför stora förhoppningar<br />
om <strong>ungas</strong> eget deltagande <strong>och</strong> därmed kan bli<br />
en sorts ursäkt för vuxna att inte ge ungdomar<br />
verklig tillgång till makt som är ett <strong>av</strong> målen för<br />
den nationella ungdomspolitiken (regeringens<br />
proposition 2004/05:2). Vad unga gör på internet<br />
uppmärksammas sällan <strong>av</strong> vuxna. Unga utesluts<br />
också i mycket hög grad från produktionen<br />
<strong>av</strong> traditionella medier som fortfarande<br />
används mycket mer än den nya informationsteknologin.<br />
188<br />
Att få verklig tillgång till makt innebär med<br />
nödvändighet i dagens medialiserade samhälle<br />
att få delta i alla medier <strong>och</strong> möjlighet att producera<br />
egna medieinnehåll som når ut till verkliga<br />
publiker bestående <strong>av</strong> både unga <strong>och</strong> vuxna.