En analys av ungas kultur och fritid

Uppdraget, politiken
och forskningen
Genom propositionen Makt att bestämma – rätt till välfärd (proposition
2004/05:2) beslutade riksdagen om de övergripande målen för
den nationella ungdomspolitiken. Dessa mål är att unga ska ha verklig
tillgång till välfärd och verklig tillgång till makt.
När är det möjligt att säga att unga har verklig
tillgång till välfärd och makt? Ett sätt är att välja
en tolkning där välfärd innebär tillgång till god
utbildning, utvecklande arbete och fritid, en
sund boendemiljö och möjlighet att försörja
sig och där makt är detsamma som inflytande
över sitt liv och sin närmiljö och representation
i demokratiska strukturer.
Makt behöver inte nödvändigtvis tas på någon
annans bekostnad. En del i förutsättningen
att ta makt över sitt liv ligger i att ha tillgång till
grundläggande välfärd och information. Då kan
man välja att fatta egna beslut och detta innebär
ökad makt över den egna vardagen. De övergripande
målen om makt och välfärd är intimt
sammankopplade och till och med en förutsättning
för varandra.
Årets tematiska analys, Fokus 06, om kultur och
fritid tar sin utgångspunkt i de nationella målen
för ungdomspolitiken. Kultur och fritid är viktiga
för hur ungdomar skapar sina identiteter och
för deras uppfattning om och känsla för samhället.
Andra viktiga arenor för ungdomars självförverkligande
kan till exempel vara skolan, arbetslivet,
familjen och vännerna.
I den tematiska analys av ungas etablering och
egen försörjning som Ungdomsstyrelsen genomförde
2005 poängterades att ungdomstiden
17
har blivit längre när etableringen som vuxen
äger rum allt högre upp i åldrarna. Analysen
visade att vissa av de äldre ungdomarna lever
betydligt mer utsatta och under knappare villkor
än vuxna. Samtidigt lever också många av
de äldre ungdomarna med en stor framtidstro.
De lever ett gott liv och mår bra utan att för den
skull ha skaffat sig alla de attribut som hör
vuxenlivet till.
Det konstaterades också att vägen till arbete
och etablering i samhället för många ungdomar
är lång och snårig. De går inte raka vägen
från utbildning till arbetsmarknad. I en utredning
om åldersgränser påvisas att under hela
1900-talet har den civila och politiska myndighetsåldern
sänkts samtidigt som den sociala
myndighetsåldern har höjts (SOU 1996:111).
Sammantaget innebär detta att politiken
måste möta hela detta breda åldersspanns skilda
behov och förutsättningar. Det leder till att det
finns många skäl att ytterligare belysa den stora
ungdomsgruppens behov av kultur och fritid.
Uppdraget och
dess avgränsningar
Den 15 december 2005 beslutade regeringen
att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra
en analys av ungdomars levnadsvillkor och