En analys av ungas kultur och fritid

tagande i ”riktiga” medier stärker ungdomars
kunnighet och nyfikenhet, ger dem en kritisk
förståelse för medierna och ökar deras mediekompetens.
• Några exempel demonstrerar också att ungas
deltagande i särskilt audio-visuell medieproduktion
är särskilt lämplig för dem som i övrigt
inte lyckas så väl i den traditionella skolan som
främst bygger på det tryckta ordets kultur, varför
audio-visuell i sig själv bidrar till större social
rättvisa.
• Ett flertal exempel visar även att ungas deltagande
i medierna överbrygger klyftan mellan
medieanvändning å ena sidan och deltagandet
i samhället å den andra, något som i sin tur har
haft ytterligare konsekvenser. När medieproduktionen
har varit något verkligt för barnen
och ungdomarna (på villkor som inte bara
är styrda och kontrollerade av vuxna), har
mediedeltagandet lett till kunskap om och intresse
för lokalsamhället och inspirerat till gemensam
handling, eller också har de unga kunnat
använda medierna för att förbättra sin situation
i samhället. Därmed har ett litet steg mot mer
värdiga bilder av unga i medierna, liksom mot
ökad demokrati, kunnat tas.
Dessa konsekvenser är särskilt märkbara om
den egna medieproduktionen har inkluderats i
ett ”verkligt” sammanhang, det vill säga riktiga
radioprogram, videofilmer, tidningar och så
vidare som har en riktig publik (bestående av
unga och vuxna).
Ungas ökade deltagande inte minst i de ”traditionella”
medierna kan alltså – vid sidan om
att motverka den skeva bilden av unga i medierna
– bidra till att realisera ungas rätt till yttrandefrihet,
deras rätt att delta i medierna på
187
egna villkor och deras rätt till makt och inflytande
i samhället. Samtidigt kommer ungdomarna
att få ett visst skydd mot obehagligt eller
skadligt medieinnehåll eftersom de genom sitt
mediedeltagande utvecklar ett kritiskt tänkande
om medierna.
Sammanfattning
Inledningsvis ställdes frågor om vad det förändrade
medielandskapet betyder för ungdomar
och vad vi vet om hur den nya informationsteknologin
inverkar på kulturen och fritiden.
Forskningen visar att informationsteknologin
inneburit en omvälvning för såväl unga som
vuxna och nu annekterats som redskap i de flestas
vardagsliv. Vidare verkar internet och digitala
spel inte ha konkurrerat ut traditionell
medieanvändning utan snarare adderats till
den. Detta innebär i sin tur att andra delar av
ungas och vuxnas tillvaro i samhället förflyttats
till det virtuella rummet.
Mycket pekar på att de motiv, intressen och aktiviteter
som personer har i det virtuella rummet
ofta har motsvarigheter i det sociala rummet (i
verkligheten). Samtidigt verkar personernas livsstilar,
inklusive IT-användningsområden, i sin
tur ha tydlig förankring i den samhällshierarki
som personerna redan befinner sig i. Därför är
den mest sannolika följden av IT att spelen och
internet innebär nya, snabbare och mer effektiva
former för information, nöje, socialt umgänge
och praktisk nytta. IT innebär också att
det interaktiva inslaget, det vill säga möjlighet
till eget deltagande och egen produktion, snarare
förstärker, utvidgar och ger ytterligare bidrag
till de kultur- och fritidsaktiviteter som
man redan är intresserad av. Att använda spel
och internet kan för ungdomar även ses som
nya kultur- och fritidsaktiviteter i sig. Mindre
sannolikt – även om det naturligtvis kan före-