En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

fattaren denna mötesplats just i kategorin den tredje platsens gemenskap – motsvarande ett café där man träffas och pratar vid behov (vid sidan av hemmet, den första platsen, och arbetet/studierna, den andra platsen) (Enochsson 2005). Undersökningen fann bland annat att för dessa yngre tonåringar innebar LunarStorm att kunna skapa och hålla kontakt. Att umgänget kunde ske oberoende av tid och rum var också viktigt – det var till exempel lätt att hålla kontakt när man reste, var sjuk eller om man inte fick gå ut på kvällen på grund av föräldrarnas restriktioner. I dagens samhälle då fler aktiviteter än förr sker inomhus, kan den tredje platsens gemenskap på nätet ses som en fristad från vuxna (vilka, som vi nämnt tidigare, ofta inte själva vet mycket om vad barn och unga håller på med på internet). Enligt studien umgicks tonåringarna på LunarStorm ofta med dem de redan kände. Författaren understryker att umgänget inte var en ersättning för att umgås i verkligheten utan ett komplement, en utökad gemenskap. Ett annat resultat var att umgänget på LunarStorm innebar fördjupad kommunikation. Det var bland annat lättare att skriva om svåra saker, till exempel säga att man gillar någon eller berätta om sina problem. Man kunde också upptäcka nya sidor hos varandra. Oberoendet av tid och rum gjorde det även lättare att vara eftertänksam. Det faktum att internet bidrar till och innebär nya kommunikativa former för att upprätthålla och utvidga sociala nätverk, har också tolkats som ett uttryck för ungdomsårens intensiva identitetsarbete. Exempel på studier i Sverige av hur jaget och könet representeras på vissa sajter och av ungdomars identitetskonstruktion på nätet är Sjöberg 2002, Sundén 2003 och 184 Svenningsson 2004. Det finns också exempel på att marginaliserade grupper (kvinnor, hbtpersoner, etniska minoriteter) söker sig till likasinnade på nätet och därmed utökar sina arenor i offentligheten. En undersökning som tar upp en annan typ av virtuell gemenskap, den intressebaserade gemenskapen, djupintervjuade 19 politiskt aktiva ungdomar i 16–19-årsåldern, som redan var engagerade i de etablerade politiska partiernas ungdomsförbund i Sverige. Dessa ungdomar investerade målmedvetet tid och energi på medierna för att få information som var och skulle bli användbara för dem i deras politiska aktiviteter, till exempel att lära sig debattera, använda nya argument och utveckla sina politiska synpunkter. För att träna sig utnyttjade ungdomarna både nyheter och debattprogram på tv samt internet, där de sökte politisk information, organiserade sig, höll sig uppdaterade i fråga om nyheter och övade och lärde sig retoriska färdigheter i pågående diskussioner inom både den egna politiska organisationen och oppositionspartierna (Olsson 2006). En annan svensk undersökning som också kan sägas fokusera en virtuell intressegemenskap har tagit upp ungdomars bibelstudium och religiösa praktiker på internet och bland annat funnit att en kristen webbsida kan fungera som en arena för ungdomar med olika religiösa bakgrunder (Sjöborg 2006). De influenser vi kan se är sammanfattningsvis snarast en förstärkning och utvidgning av redan existerande intressen, dispositioner och pågående aktiviteter – och i flera fall samspelar sedan aktiviteten på internet med ”verkligheten”. När unga chattar med personer de redan känner är det självklart att de även träffar dem efteråt ”på riktigt”, vilket inte kan ses som en påverkan av internet och i princip inte skiljer
sig från när man till exempel talar i telefon med personer man redan känner. Att träffa någon i verkligheten som man tidigare bara har haft kontakt med på internet, kan däremot ses som en effekt av surfandet. I en postenkät 2006 uppgav 9 procent av 12–15/16-åringarna att de träffat någon som de inte känt innan de fick kontakt via internet, oftast med positiva följder (Medierådet 2006). Undersökningen säger dock ingenting om i vilka sammanhang man hade träffats. Kanske gällde vissa av dessa träffar spelverksamheter? Ett intressant exempel på hur aktiviteten i det virtuella rummet kan förankras i och samspela med det fysiska rummet offline är datorspelens växande popularitet som har gett upphov till särskilda verksamheter, LAN, tävlingar och så vidare och därmed också tydligt har påverkat föreningslivet i Sverige. Många datorspelföreningar har bildats och ansökt om ekonomiska bidrag hos kommunerna (Ungdomsstyrelsen 2006). En effekt som inte klarats ut är om ungas nedladdning av musik och fildelning på internet verkligen skulle ha minskat musikindustrins försäljning – eller om sådana nätaktiviteter i stället har ökat intresset för de aktuella skivorna. Exempel på hur informationsteknologin har ökat möjligheterna till eget deltagande och egen produktion gäller bland annat de unga som skriver bloggar och/eller gör egna hemsidor och ibland når relativt omfattande läsekretsar (inte minst vanligt är dagboksbloggar skrivna av unga kvinnor, se till exempel utländska artiklar av Polak 2006, Scheidt 2006). Ytterligare exempel är unga som producerar egna lågbudgetfilmer som uppmärksammats på nätet, unga musiker som producerar musik utanför skivbolagens ramar och i stället lägger musiken på egna hemsidor, samt grupper som startar alternativa obe- 185 roende radiostationer eller nättidningar via internet vilka ibland även innebär motståndsrörelser. 14 Även om det myllrar av aktiviteter på internet, finns många som sällan är avläsbara i de sedvanliga kvantitativa undersökningar som hittills har gjorts, varför vi också sällan har dokumentation om aktiviteternas eventuella konsekvenser. Med andra ord: Även om en serie bloggar skrivna av en person i 18–25-årsåldern, skulle nå omkring tusen personer i Sverige i samma åldrar – vilket skulle vara ovanligt många – skulle detta ändå bli 0 procent bloggläsare i en kvantitativ studie som täcker landet. För att få veta mer om vilka influenser internetaktiviteterna har krävs andra, mer fokuserade undersökningsmetoder. En helt annan typ av påverkan av internet som det teoretiserats om har att göra med det faktum att det virtuella rummet också utmärks av egna villkor. Det är möjligt att människors föreställningar om den sociala (och den fysiska) världen i allt större utsträckning kommer att grundas på deras erfarenheter i det virtuella rum som IT utgör och som präglas av ett digitalt språk som kanske konstituerar individ och samhälle på ett nytt sätt. Ofta döljer medieinnehållen själva mediets funktion – IT innebär kanske framför allt ett nytt sätt att uppfatta och förhålla sig till omvärlden och en strukturell förändring av människors relationer till sin omgivning (och till varandra) något som i sig påverkar samhällets strukturer (se närmare Petrov & von Feilitzen 2005). Men några empiriska undersökningsresultat som bekräftar eller förkastar dessa tankar finns ännu inte.
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52:
Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54:
Samma problematik finns också för
Page 55 and 56:
tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58:
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60:
De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63:
60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65:
62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67:
64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69:
KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205: FOTNOTER 202
Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217: BILAGOR 214
Page 218 and 219: Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221: Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223: aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225: Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227: Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231: Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235: Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?