En analys av ungas kultur och fritid

fattaren denna mötesplats just i kategorin den
tredje platsens gemenskap – motsvarande ett
café där man träffas och pratar vid behov (vid
sidan av hemmet, den första platsen, och arbetet/studierna,
den andra platsen) (Enochsson
2005).
Undersökningen fann bland annat att för
dessa yngre tonåringar innebar LunarStorm att
kunna skapa och hålla kontakt. Att umgänget
kunde ske oberoende av tid och rum var också
viktigt – det var till exempel lätt att hålla kontakt
när man reste, var sjuk eller om man inte
fick gå ut på kvällen på grund av föräldrarnas
restriktioner. I dagens samhälle då fler aktiviteter
än förr sker inomhus, kan den tredje platsens
gemenskap på nätet ses som en fristad från
vuxna (vilka, som vi nämnt tidigare, ofta inte
själva vet mycket om vad barn och unga håller
på med på internet).
Enligt studien umgicks tonåringarna på
LunarStorm ofta med dem de redan kände.
Författaren understryker att umgänget inte var
en ersättning för att umgås i verkligheten utan
ett komplement, en utökad gemenskap. Ett annat
resultat var att umgänget på LunarStorm
innebar fördjupad kommunikation. Det var
bland annat lättare att skriva om svåra saker,
till exempel säga att man gillar någon eller berätta
om sina problem. Man kunde också upptäcka
nya sidor hos varandra. Oberoendet av tid
och rum gjorde det även lättare att vara eftertänksam.
Det faktum att internet bidrar till och innebär
nya kommunikativa former för att upprätthålla
och utvidga sociala nätverk, har också tolkats
som ett uttryck för ungdomsårens intensiva
identitetsarbete. Exempel på studier i Sverige
av hur jaget och könet representeras på vissa
sajter och av ungdomars identitetskonstruktion
på nätet är Sjöberg 2002, Sundén 2003 och
184
Svenningsson 2004. Det finns också exempel
på att marginaliserade grupper (kvinnor, hbtpersoner,
etniska minoriteter) söker sig till likasinnade
på nätet och därmed utökar sina arenor
i offentligheten.
En undersökning som tar upp en annan typ
av virtuell gemenskap, den intressebaserade
gemenskapen, djupintervjuade 19 politiskt aktiva
ungdomar i 16–19-årsåldern, som redan
var engagerade i de etablerade politiska partiernas
ungdomsförbund i Sverige. Dessa ungdomar
investerade målmedvetet tid och energi på
medierna för att få information som var och
skulle bli användbara för dem i deras politiska
aktiviteter, till exempel att lära sig debattera,
använda nya argument och utveckla sina politiska
synpunkter. För att träna sig utnyttjade
ungdomarna både nyheter och debattprogram
på tv samt internet, där de sökte politisk information,
organiserade sig, höll sig uppdaterade i
fråga om nyheter och övade och lärde sig retoriska
färdigheter i pågående diskussioner inom
både den egna politiska organisationen och
oppositionspartierna (Olsson 2006).
En annan svensk undersökning som också
kan sägas fokusera en virtuell intressegemenskap
har tagit upp ungdomars bibelstudium och
religiösa praktiker på internet och bland annat
funnit att en kristen webbsida kan fungera som
en arena för ungdomar med olika religiösa bakgrunder
(Sjöborg 2006).
De influenser vi kan se är sammanfattningsvis
snarast en förstärkning och utvidgning av
redan existerande intressen, dispositioner och
pågående aktiviteter – och i flera fall samspelar
sedan aktiviteten på internet med ”verkligheten”.
När unga chattar med personer de redan
känner är det självklart att de även träffar dem
efteråt ”på riktigt”, vilket inte kan ses som en
påverkan av internet och i princip inte skiljer