En analys av ungas kultur och fritid

det ofta för att få nyheter eller information om
till exempel nöjesliv, film och liknande, liksom
– mer för pojkarnas del – information om
datorer, sport, bilar och motorer, aktier, priser
på varor och tjänster och så vidare. Samtidigt
uppgav särskilt pojkar som sällan använde
internet för att söka samhällsinformation 11 i
större utsträckning än andra ungdomar att
internet var deras främsta kunskapskälla.
Å andra sidan var grupperna mycket lika när
det gällde populärkultur – ungdomar med stort
och litet samhällsintresse uppskattade till exempel
komedier, thrillers, skräckfilmer och
såpor i lika hög grad.
Ökat samhällsdeltagande
och demokrati?
Ofta ses internet som ett medium som kan bidra
till ökat samhällsdeltagande och demokrati.
Visst kan var och en med tillgång till internet
chatta, spela, göra hemsidor och så vidare vilket
är en både social och interaktiv aktivitet och
på ett sätt kan sägas innebära mediedeltagande
på mer jämlika villkor än vad traditionella
medier erbjuder. De senare nämnda undersökningsresultaten
(Petrov 2000) visade emellertid
att det bara var en liten del av ungdomarna
som använde internet som en källa till samhällsinformation
i traditionell mening, trots att
så gott som alla hade tillgång till internet. Detta
bevisar givetvis inte att nätet är olämpligt som
plattform för upplysning och debatt i den demokratiska
mening som många politiker och
andra samhällsdebattörer avser. Men undersökningen
visar att de stora skillnaderna i ungdomsgruppernas
användning av nätet i första
hand beror på andra faktorer än tillgång till IT,
nämligen på inriktningen i annan medieanvändning,
på fritidsaktiviteter och på de kulturella
och andra värderingar som ungdomarna
182
har. Dessa faktorer visade sig i sin tur ha starkt
samband med ungdomarnas socio-kulturella
bakgrund (föräldrarnas samhällsposition, typ
av skola och gymnasieinriktning), inklusive de
socialt konstruerade könen. Det är alltså andra
långt mer grundläggande faktorer och samhällsvillkor
som påverkar ungdomars benägenhet
att aktivt delta via medierna i samhällets
beslutsprocesser än bara tillgång till medier
(ibid).
Ett par senare studier stödjer resultatet att
internet i sig inte automatiskt gör unga till deltagare
i samhälleliga beslutsprocesser. I en finsk
pågående undersökning (Kotilainen 2006) där
14–18-åringar på en webbsida 12 får möjlighet
att kommunicera med beslutsfattare i kommunen,
ser författaren stora ojämlikheter i olika
ungdomars deltagande och drar slutsatsen att
det behövs pedagogiskt stöd och samarbete med
skolor för att stärka ungdomarna i sådan medborgerlig
kommunikation och för att utjämna
klyftorna mellan dem.
En svensk undersökning hade som syfte att
uppmärksamma hur webben används som
källa till kunskap. Data samlades in genom dagböcker
och intervjuer under 2003 och 2004 och
gällde tio studenter på KTH i åldrarna 20–26 år
och nio elever från gymnasiets teoretiska
naturvetenskapsprogram i årskurs 2 (cirka 17
år), vilka alla var frekventa internetanvändare.
Bland annat framkom att de äldre studenterna
i större utsträckning använde internet som ett
informationsmedel för att verka i den ”fysiska”
världen (t.ex. göra ärenden, skaffa överblick, ta
reda på hur det ligger till). De yngre gymnasieeleverna
använde internet i högre grad för att
umgås – deras sociala liv var i större utsträckning
inflätat i internetaktiviteter. Även om de
yngre också sökte information till sina skolarbeten
använde de webben i liten utsträckning