En analys av ungas kultur och fritid

tv-tittandet och radiolyssnandet på nätet ännu
inte tagit sig så stora proportioner att man riktigt
kan avläsa mediekonvergensen i kvantitativa studier
av medieanvändning. Det enda undantaget
hittills tycks vara att ungdomars användning av
cd-skivor minskat något de allra senaste åren
samtidigt som mp3-spelaren dykt upp på marknaden,
något som underlättat nedladdningen
och kopieringen av musik.
Hellre än att påstå att internet generellt konkurrerat
ut traditionella medier skulle man därför
sammanfattningsvis kunna hävda att användningen
av IT innebär att andra delar av
ungdomarnas (och vuxnas) tillvaro i samhället
förflyttats till det virtuella rummet.
Förankring i livsstilar
och samhällshierarki
Mycket tyder på att de motiv, intressen och aktiviteter
som man har i det virtuella rummet
ofta har motsvarigheter i det sociala rummet.
Och för att ägna sig åt en speciell IT-aktivitet 9
måste man uppfatta aktiviteten som relevant,
tro att man får ut något av den eller har något
inflytande över den. I många fall visar analyserna
också att dessa dispositioner och livsstilar,
och IT-användningsområden, har tydlig förankring
i den samhällshierarki i vilken personerna
är positionerade och som bland annat yttrar sig
längs variablerna ålder, kön och utbildning (Petrov
& von Feilitzen 2005).
Exempelvis har tekniskt IT-kunniga unga män
ett stort intresse för teknik i allmänhet, liksom
för action- och våldsfilmer av olika slag och
musikgenren heavy metal. Och de unga som
ägnar sig mycket åt datorspel har en tendens att
tycka att personlig kontakt är mindre viktig för
ens umgänge med andra människor och de
ägnar sig även mer sällan än andra jämnåriga
åt sociala aktiviteter som att gå på restaurang/
181
café/pub och att umgås med släktingar och vänner
(ibid).
I en tidigare undersökning med 17-åriga
stockholmsungdomar 1999 (Petrov 2000), där
så gott som alla ungdomar i studien hade internet
hemma – undantaget var vissa flickor med
invandrarbakgrund – framkom att unga kvinnors
och unga mäns preferenser för olika innehåll
i de digitala medierna i sin tur hade starka
samband med deras intressen för olika innehåll
i de traditionella medierna, liksom med
ungdomarnas olika fritidsaktiviteter.
Lika tydligt framkom i den undersökningen
att ungdomar som hade stort intresse av samhällsinformation,
10 det vill säga kunskapsfält
som är relaterade till det legitima ekonomiska,
vetenskapliga och kulturella kapitalet i samhället,
långt oftare sökte sådan samhällsinformation
på internet än ungdomar som hade litet
samhällsintresse enligt denna definition.
Ungdomar med stort samhällsintresse sökte
också oftare sådan samhällsinformation i de
traditionella medierna och de utövade oftare
”socialt mer legitima” kulturella aktiviteter, som
till exempel att lyssna på klassisk musik, diskutera
politik, gå på teater, besöka konstutställningar
och museer. De använde också tryckta
medier mer än ungdomar med litet samhällsintresse.
Det finns anledning att i framtiden göra mer
djupgående studier om vad ungdomar menar
när de svarar på allmänna undersökningsfrågor
som att söka ”fakta och information”, ”kunskap
och information” och ”nyheter” samt liknande
på internet. Petrovs undersökning (2000)
visade, liksom senare studier, att de för ungdomarna
mest populära av internets användningsområden
helt klart hade att göra med socialt
umgänge och nöje. Men dessutom framkom
att när de unga gjorde sökningar på internet var