En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

Dessa använde också video och datorer relativt mycket. Den här gruppen hade den högsta medietiden av alla grupperna, cirka 7 ¼ timmar om dagen. Som sagt, diagrammet presenterar en aggregerad profil för mediestilarna i tio länder – det finns förstås skillnader länderna emellan. I Sverige var till exempel låganvändarna och tvspecialisterna något färre, medan dator- och spelspecialisterna, tv- och videospecialisterna och tv- och spelspecialisterna var något fler. Eftersom barn och unga i Sverige idag har större tillgång till digitala medier än barn och unga i många andra länder i Europa, skulle detta bland annat kunna tyda på att särskilt grupperna som använder digitala medier mycket har ökat över tid. Men samtidigt visade analysen – trots individualiseringen – att tv fortfarande var det dominerande mediet i alla mediestilsgrupperna, både i fråga om hur många som såg på tv per dag och tiden de lade på tv. Alla såg på tv och tiden de ägnade tv utgjorde för alla merparten av deras medieanvändning. IT:s betydelse för kulturoch fritidsaktiviteter Andra medieaktiviteter En fråga som många ställt sig med den drastiskt ökande tillgången till datorer och internet är ifall andra medieaktiviteter har påverkats eller minskat. De svenska undersökningar över tid som hittills gjorts i kombination med extraanalyser av databaser tyder dock på att informationsteknologin inte bara har blivit ett viktigt redskap i de flesta hem utan också snarast en resurs utöver andra medier. Det ser alltså inte ut som om de så kallade interaktiva medierna bidragit till minskad användning av andra medier utan i stället som om det digitala spe- 180 landet och internetsurfandet adderats till annan medieanvändning. Korrelationerna mellan olika medieaktiviteter är sällan negativa utan i stället ofta svagt positiva eller oberoende av varandra. Det finns exempelvis ingen generell tendens att de som lägger mycket tid på internet och spel skulle lägga mindre tid på tv. Det finns emellertid mycket som pekar på att när särskilt internet blivit så utbrett bör det inte analyseras bara som ett enskilt medium utan man måste i stället ta hänsyn till de många olika användningsområden som internet erbjuder. Till exempel finns tecken på att vissa aspekter av internet (sådana som har med skola och jobb att göra) korrelerar svagt positivt med bokläsande och biobesök, det vill säga tenderar att hänga samman med mer bokläsande och fler biobesök. Samtidigt korrelerar andra aspekter av internet (sådana som har med lediga dagar att göra) positivt med mycket tv-tittande. De som använder mobiltelefon brukar också använda internet mycket på flera sätt (Petrov & von Feilitzen 2005). Även i Mediebarometern finns indikationer på att när man analyserar särskilda inriktningar av internetanvändningen framträder vissa mediemönster. Till exempel tenderar en minoritet av unga som lägger ned lång tid på online-spel 8 att ägna mp3-lyssnande, kvällstidningsläsande, läsande av special- och facktidskrifter och tittande på dvd/video längre tid än genomsnittsungdomar och å andra sidan lägga kortare tid på cdoch radiolyssnande, morgontidningsläsande, läsning av vecko-/månadstidningar, bokläsning och tv-tittande. Kanske blir också resultaten av de övergripande analyserna annorlunda när en större andel av de traditionella medieinnehållen återfinns på internet. Men som vi sett har läsningen av nättidningar bland unga, liksom filmtittandet,
tv-tittandet och radiolyssnandet på nätet ännu inte tagit sig så stora proportioner att man riktigt kan avläsa mediekonvergensen i kvantitativa studier av medieanvändning. Det enda undantaget hittills tycks vara att ungdomars användning av cd-skivor minskat något de allra senaste åren samtidigt som mp3-spelaren dykt upp på marknaden, något som underlättat nedladdningen och kopieringen av musik. Hellre än att påstå att internet generellt konkurrerat ut traditionella medier skulle man därför sammanfattningsvis kunna hävda att användningen av IT innebär att andra delar av ungdomarnas (och vuxnas) tillvaro i samhället förflyttats till det virtuella rummet. Förankring i livsstilar och samhällshierarki Mycket tyder på att de motiv, intressen och aktiviteter som man har i det virtuella rummet ofta har motsvarigheter i det sociala rummet. Och för att ägna sig åt en speciell IT-aktivitet 9 måste man uppfatta aktiviteten som relevant, tro att man får ut något av den eller har något inflytande över den. I många fall visar analyserna också att dessa dispositioner och livsstilar, och IT-användningsområden, har tydlig förankring i den samhällshierarki i vilken personerna är positionerade och som bland annat yttrar sig längs variablerna ålder, kön och utbildning (Petrov & von Feilitzen 2005). Exempelvis har tekniskt IT-kunniga unga män ett stort intresse för teknik i allmänhet, liksom för action- och våldsfilmer av olika slag och musikgenren heavy metal. Och de unga som ägnar sig mycket åt datorspel har en tendens att tycka att personlig kontakt är mindre viktig för ens umgänge med andra människor och de ägnar sig även mer sällan än andra jämnåriga åt sociala aktiviteter som att gå på restaurang/ 181 café/pub och att umgås med släktingar och vänner (ibid). I en tidigare undersökning med 17-åriga stockholmsungdomar 1999 (Petrov 2000), där så gott som alla ungdomar i studien hade internet hemma – undantaget var vissa flickor med invandrarbakgrund – framkom att unga kvinnors och unga mäns preferenser för olika innehåll i de digitala medierna i sin tur hade starka samband med deras intressen för olika innehåll i de traditionella medierna, liksom med ungdomarnas olika fritidsaktiviteter. Lika tydligt framkom i den undersökningen att ungdomar som hade stort intresse av samhällsinformation, 10 det vill säga kunskapsfält som är relaterade till det legitima ekonomiska, vetenskapliga och kulturella kapitalet i samhället, långt oftare sökte sådan samhällsinformation på internet än ungdomar som hade litet samhällsintresse enligt denna definition. Ungdomar med stort samhällsintresse sökte också oftare sådan samhällsinformation i de traditionella medierna och de utövade oftare ”socialt mer legitima” kulturella aktiviteter, som till exempel att lyssna på klassisk musik, diskutera politik, gå på teater, besöka konstutställningar och museer. De använde också tryckta medier mer än ungdomar med litet samhällsintresse. Det finns anledning att i framtiden göra mer djupgående studier om vad ungdomar menar när de svarar på allmänna undersökningsfrågor som att söka ”fakta och information”, ”kunskap och information” och ”nyheter” samt liknande på internet. Petrovs undersökning (2000) visade, liksom senare studier, att de för ungdomarna mest populära av internets användningsområden helt klart hade att göra med socialt umgänge och nöje. Men dessutom framkom att när de unga gjorde sökningar på internet var
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52:
Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54:
Samma problematik finns också för
Page 55 and 56:
tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58:
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60:
De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63:
60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65:
62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67:
64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69:
KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205: FOTNOTER 202
Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217: BILAGOR 214
Page 218 and 219: Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221: Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223: aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225: Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227: Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229: Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231: Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?