En analys av ungas kultur och fritid

Det är troligt att internetanvändningen håller
på att ta ytterligare fart, inte minst på grund
av det pågående priskriget mellan olika telefon-
och bredbandsbolag om allt billigare och
kraftfullare bredband.
Individuella preferenser
De siffror om medieanvändning som hittills
har nämnts är genomsnitt för alla ungdomar i
Sverige eller variationer beroende på kön, geografisk
hemvist med mera. Naturligtvis spelar
också individuella motiv, intressen och preferenser
en avsevärd roll för medievalen som
också underlättas av det ökande medieutbudet
och de ökande möjligheterna att använda olika
plattformar.
Variationerna i lyssnandet, tittandet, läsandet
och IT-användandet är därför stora för enskilda
individer. Det finns till exempel en mindre
andel ungdomar i Sverige som har radion på i
mer än 6 timmar en vanlig dag medan de flesta
unga som lyssnar på radio nöjer sig med ½–2
timmar. Lägger vi därtill lyssnandet på cd, mp3
och annat musiklyssnande via dator och internet,
finns vissa unga som har musik i örat under
större delen av sin vakna tid.
För tv:s del är andelen högkonsumenter lägre,
en genomsnittlig dag ser enligt egen uppgift
cirka 5 procent ungdomar på tv i mer än 4 timmar.
Också när det gäller internet uppger cirka 5
procent av de ungdomar som surfat att de var
ute på nätet mer än 4 timmar en genomsnittlig
dag.
En analys av barn och yngre tonåringar 9–16
år i tio europeiska länder, däribland Sverige
(Johnsson-Smaragdi 2001) kom fram till att
barns och ungas medieanvändning kunde
kategoriseras i åtta olika stilar. Diagram 5.1 presenterar
uppskattningar av andelen barn och
178
unga med de olika mediestilarna och den totala
tiden de olika grupperna ägnade medierna,
lyssnarmedierna dock undantagna.
Den första stapeln anger att i genomsnitt ägnade
9–16-åringar 1997/98 cirka 4 ¼ timme
per dag åt alla medier (bortsett från lyssnarmedierna
som alltså inte ingick i analysen). Ser
man sedan till de åtta mediestilarna, hade de
följande specifika egenskaper:
• Låganvändare var vanligast. De utgjorde ungefär
44 procent av alla 9–16-åringar och ägnade
mycket mindre tid, omkring 2 ½ timmar per dag
åt medierna, än genomsnittet. Låganvändarna
utmärkte sig framför allt genom sin ganska låga
användning av tv, även om de tittade på tv mer
än någonting annat. På det hela taget hade de
ett varierat medieanvändningsmönster.
• De traditionella användarna utgjorde omkring
20 procent av alla 9–16-åringar och lade mindre
än 4 timmar om dagen på medierna. Traditionalisterna
använde de digitala medierna lite
men de övriga medierna genomsnittligt.
• Tv-specialisterna utgjorde närmare en fjärdedel
av 9–16-åringarna. De lade 3 ½ timmar om
dagen på tv och var därmed den grupp som ägnade
mest tid åt detta medium. Sammanlagt
använde de medierna mer än genomsnittet,
cirka 5 ¼ timmar per dag.
De tre ovan nämnda tre grupperna var, som
framgått, stora. De följande fem grupperna utgjorde
år 1997/98 mindre än fem procent vardera
av 9–16-åringarna.
• Bokspecialisterna lade omkring 1 ½ timme om
dagen på böcker. De ägnade också mer tid än
genomsnittet åt andra tryckta medier. Trots