En analys av ungas kultur och fritid

Könsskillnader framträder också i fråga om
vilket medieinnehåll man tar del av. Ett flertal
undersökningar visar till exempel att pojkar och
flickor delvis föredrar olika tv-program. Exempelvis
ser pojkar/unga män oftare på (och lyssnar
oftare på, läser oftare om) sport, action och
nyheter än flickor/unga kvinnor. Flickor i sin
tur ser oftare än pojkar på program om relationer,
till exempel såpoperor och dokusåpor, och
även oftare på kulturprogram. För flickors och
pojkars användning av datorer och internet
innebär dessa skilda intressen att flickor har ett
något större intresse av att chatta än pojkar som
i sin tur ägnar sig mer åt elektroniska spel och
även musiklyssnande och filmtittande via datorn
än vad flickor gör (Petrov & von Feilitzen
2005).
Ser vi till geografisk hemvist är medieanvändningen
i de flesta avseenden jämställd. Det
framträder alltså inte några anmärkningsvärda
skillnader i omfattningen av lyssnandet, tittandet,
läsandet eller användningen av interaktiva
medier bland unga beroende på var de
bor i landet.
Emellertid vet vi att storstäder har relativt sett
fler biografer än övriga landet (och mindre städer
fler än glesbygden) vilket påverkar möjligheten
att se många olika typer av filmer på bio.
Samtidigt bör inskjutas att filmtittandet nuförtiden
generellt är mycket mer utbrett via tv, dvd
och video än på bio – inte minst på grund av det
höga biljettpriset. Därför kan vi i alla fall inte
säga att ungdomar i mindre tätorter och glesbygd
skulle ha avgjort sämre tillgång till långfilmer.
Det kan också vara intressant att nämna
att biobesökandet har förändrats till att nuförtiden
vara en mer eller mindre finkulturell aktivitet
(dvs. den utövas oftare av personer med
högre utbildning).
177
Tidigare forskning ger vid handen att barn till
föräldrar med kortare utbildning eller lägre samhällsposition
ser mer på tv än barn till föräldrar
med högre utbildning/samhällsposition. Tvtittandet
är emellertid omfattande också bland
de senare nämnda barnen och ungdomarna
(t.ex. Livingstone, Holden & Bovill 1999). Ett
omvänt förhållande existerar för böcker, facktidskrifter
och internet som oftare används av
unga med föräldrar som har högre utbildning,
än av ungdomar med lägre utbildade föräldrar.
Samtidigt gäller detta inte alla dator- och
internetaktiviteter. Exempelvis tenderar IT-spelandet
att vara förknippat med lägre utbildning.
Att lyssna på radio och musikmedier tycks
däremot i stort sett vara oberoende av utbildning
och samhällsposition.
Samhällsposition är idag ofta knuten till etnisk
tillhörighet. Svenska ungdomar som är
födda i andra länder eller har föräldrar födda i
andra länder har ofta sämre möjligheter i fråga
om kultur- och fritidsaktiviteter i samhället.
Tidigare undersökningar har visat att personer i
åtskilliga etniska minoritetsgrupper i Sverige ser
relativt mycket på tv och dvd/video men lägger
mindre tid på tryckta medier än majoritetsbefolkningen.
Det finns en tydlig skillnad i internetanvändning
som beror på tillgången till bredband. De
unga som har bredband hemma (cirka fyra
femtedelar av dem med internetuppkoppling)
ägnar mediet nästan dubbelt så lång tid i hemmet
som de ungdomar som endast har modem
(cirka en femtedel av dem med internetuppkoppling).
Och ännu sämre möjligheter att
surfa gäller förstås den dryga tiondel som inte
alls kan koppla upp sig till internet hemma eller
inte har tillgång till persondator i hemmet
(se tabell 5.1).