En analys av ungas kultur och fritid

medier och de medieinnehåll som de gjorde
som unga. Men med ökad ålder minskar ofta
till exempel musikens roll jämfört med hur det
var i ungdomsåren, medan intresset i stället
växer för andra mediegenrer (t.ex. nyheter).
Poängen är således att användningen av informationsteknologi
i dagens Sverige ger uttryck
för det drastiskt förändrade medielandskapet,
för olika intressen hos olika generationer
och för de livsfaser som olika åldrar och
därmed positioner i yrkeslivet utgör.
Vidare har vi sett att internet har blivit ett vardagsmedium
i de flesta svenskars liv men att
det ännu så länge, i användningsfrekvens och
tid räknat, ligger ganska långt ifrån de mest
använda medierna tv och radio. Sannolikt kommer
detta att ändras i framtiden när datorn på
ett bekvämare sätt än idag kan kopplas till tvskärmen,
när allt fler fått tillgång till bredband
och när nedladdningen av filmer i datorn blivit
vardagsmat.
Ökande differentiering
och individualisering
I det växande medieflödet, i kombination med
den omfattande medieteknologin i hemmet,
blir mediepubliken allt mer fragmenterad och
medieanvändningen allt mer individualiserad.
Den tid är sedan länge förbi då de flesta i skolan
eller på arbetet gemensamt kunde diskutera
samma tv-program från gårdagskvällen. Detsamma
gäller i hemmet eftersom ett mycket
stort antal ungdomar har tv i det egna rummet
och därför delvis ser på andra kanaler och program
än föräldrarna. Föräldrarna har också
dålig uppfattning om vad ungdomarna egentligen
gör på internet (t.ex. Larsson 2004).
175
Skillnader mellan ungdomar och vuxna
Vi har redan sett att dator och internet i mångt
och mycket har olika funktioner för ungdomar
respektive vuxna.
Vidare lyssnar ungdomar främst på kommersiella
radiostationer medan vuxna framför allt
lyssnar på Sveriges Radio (SR).
En genomsnittlig dag ser cirka tre fjärdedelar
av yngre och äldre ungdomar på någon svensk
reklam-tv-kanal medan ungefär en fjärdedel av
de unga ser på någon av SVT:s kanaler. TV 4,
Kanal 5 och TV 3 är de mest använda tv-kanalerna
bland ungdomar. Jämförelsevis många
unga ser också på ZTV. Till skillnad från radio,
där det blir mer vanligt att lyssna på SR:s kanaler
än att lyssna på kommersiell radio någonstans
omkring 30-årsåldern, ses reklam-tv och
alldeles särskilt TV 4 långt upp i vuxen ålder. TV
4 attraherar ungefär lika många i alla åldersgrupper,
inte minst pensionärerna. Det är först
någonstans efter 50-årsåldern som fler vuxna
har sett på någon av SVT:s kanaler under en dag
än som har sett på någon svensk reklamkanal.
Ett likartat förhållande gällde för cirka tio år
sedan (se även von Feilitzen & Petrov 1998). I
tabell 5.3 ges exempel för Mediebarometerns
standardåldersgrupp 15–24 år 1996 och 2005.
Ser vi till hela tidsserien varierar siffrorna en
del upp och ned olika år.
Det är förstås rimligt att många tittare har sökt
sig till reklam-tv allt sedan satellit-tv började
sprida sig under andra hälften av 1980-talet och
sedan TV 4 började sända via satellit och kabel
1990 och till alla över marknätet 1992. Konsekvenserna
blev emellertid tidigt att SVT – som
fortfarande har störst publikandel totalt och når
cirka hälften av Sveriges befolkning under en
dag – har fått en kraftigt ålderstigen publik. Ett
undantag är SVT:s barnprogram som har en stor
och trogen publik bland särskilt 3–8-åringar.