En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
Tabellen bekräftar med stor tyngd att ungdomar i Sverige lever i ett multimediesamhälle. • Endast en tiondel av 13–17-åringar i Sverige säger sig ha bara en tv-apparat hemma medan två tredjedelar uppger att de har tre eller fler tvapparater, en siffra som stigit snabbt över tid. Detta innebär också att ungdomar oftast har tv i det egna rummet. Enligt en annan svensk undersökning svarade 62 procent av de tillfrågade 12–15/16-åringarna i en postenkät att de hade tv i sitt rum (Medierådet 2006). • Bara omkring en fjärdedel av både yngre och äldre ungdomar var under 2005 hänvisade endast till markkanalerna SVT 1, SVT 2 och TV 4, ett förhållande som hastigt kommer att ändras i och med Sveriges pågående övergång till digital-tv. Redan före denna digitala omvandling hade bortåt två tredjedelar av ungdomarna tillgång till en mångfald kanaler via kabel och parabol. • Nästan alla unga har dvd- och videobandspelare hemma, liksom tillgång till persondator i hemmet. Likaså har nästan alla mobiltelefon. • Mer än fyra femtedelar av ungdomarna har tillgång till internet hemma. I cirka 20 procent av dessa fall ringer de upp via modem och i cirka 80 procent via bredband. 5 • Så gott som alla har cd-spelare och omkring två tredjedelar mp3-spelare. 170 En skillnad i tillgång till medier inträffar särskilt efter gymnasietiden då en del unga flyttar hemifrån och inte själva har skaffat lika många medier som när de bodde hemma. Exempelvis har äldre ungdomar inte lika många tv-apparater. Ur mediesynpunkt är rapportens indelning i 13–17-åringar respektive 18–25-åringar (motiverade av kultur- och fritidspolitik och FN:s barnkonvention) således inte i alla avseenden den mest lämpade. Ungdomars medieanvändning En genomsnittlig dag lägger yngre ungdomar (13–17 år) i snitt närmare 5 timmar på att använda medierna medan äldre ungdomar (18– 25 år) ägnar dem bortåt 6 timmar. De äldre ungdomarna lyssnar i större utsträckning än de yngre, framför allt på musik (främst via radio, cd-skivor och mp3-spelare). Men de äldre unga använder också internet längre tid än yngre ungdomar och i någon mån ägnar de tittandet (på tv, video/dvd, bio) och läsandet av dagstidningar mer tid. Dessa uppgifter bygger på de svarandes egna uppskattningar av sitt medieanvändande under gårdagen (och ibland den senaste veckan eller månaden). Det är viktigt att understryka att siffrorna om den totala tiden för medieanvändningen avser bruttotiden, det vill säga summan av den självuppskattade tiden för användning av enskilda medier. Måttet tar inte hänsyn till att man kan använda olika medier samtidigt, till exempel lyssna på musik medan man läser en tidning eller använder internet eller chatta i ett kompisprogram på internet samtidigt som man läser läxor. Givetvis är framför allt musiklyssnandet även en aktivitet som också ofta utförs tillsammans med helt andra sysselsättningar.
Ett annat – mer stabilt – mått på användningen av medierna än tiden man lade på dem, är hur många personer som använde dem under en dag (så kallad räckvidd). I tabell 2 redovisas andelen ungdomar 13–17 år och 18–25 år som använde olika (mass)medier en genomsnittlig dag 2005. I den allmänna debatten ställs då och då frågan om dataskärmen slagit ut tv-skärmen. Men tabellen visar bland annat att omkring 90 procent av ungdomarna tittar på tv en dag medan 171 omkring 50 procent använder internet. Långt fler lyssnar också på musik (på radio, cd, mp3 och/eller kassett sammantaget) än som använder internet. Även tiden som ungdomar lägger på tv (liksom på musiklyssnande) är mycket mer omfattande än tiden som läggs på internet. Exempelvis blir den tv-tid som ungdomarna uppgivit cirka 1 ½ timme en genomsnittlig dag utspridd på alla 13–25-åringar i Sverige. Motsvarande uppgift för internet är cirka en halvtimme för de yngre ungdomarna och cirka tre Tabell 5.2 Andel (%) av befolkningen 13–17 år och 18–25 år som använde olika massmedier en genomsnittlig dag, 2005 13–17 år 18–25 år Tv 95 84 Text-tv 21 38 Video/dvd 24 27 Bio 1 0 Radio 60 65 Cd-skiva 40 52 Mp3 36 36 Kassettband 3 3 Dagstidning (morgon- eller kvällstidning) 53 75 Bok 56 37 Vecko-/månadstidning 33 27 Special-/facktidskrift 6 14 Internet (på någon plats)* 48 52 Spel på dator (i hemmet)* 38 13 Tv-spel 18 8 n (antal intervjuade) = 284 357 * Anm. Spel på dator (i hemmet) skiljer inte på sedvanligt pc-spel respektive online-spel på internet. En mindre andel av dem som använde internet på olika platser spelade online-spel. En uppskattning av andelen som spelade något spel överhuvudtaget görs senare i texten. Källa: Nordicom–Sveriges Mediebarometer 2005 (2006).
- Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
- Page 124 and 125: anläggningar samt på kultur- och
- Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
- Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
- Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
- Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
- Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
- Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
- Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
- Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
- Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
- Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
- Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
- Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
- Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
- Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
- Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
- Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
- Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
- Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
- Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
- Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
- Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
- Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
- Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
- Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
- Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
- Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
- Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
- Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
- Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
- Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
- Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
- Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
- Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
- Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
- Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
- Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
- Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
- Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
- Page 204 and 205: FOTNOTER 202
- Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
- Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
- Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
- Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
- Page 214 and 215: Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
- Page 216 and 217: BILAGOR 214
- Page 218 and 219: Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
- Page 220 and 221: Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Tabellen bekräftar med stor tyngd att ungdomar<br />
i Sverige lever i ett multimediesamhälle.<br />
• <strong>En</strong>dast en tiondel <strong>av</strong> 13–17-åringar i Sverige<br />
säger sig ha bara en tv-apparat hemma medan<br />
två tredjedelar uppger att de har tre eller fler tvapparater,<br />
en siffra som stigit snabbt över tid.<br />
Detta innebär också att ungdomar oftast har<br />
tv i det egna rummet. <strong>En</strong>ligt en annan svensk<br />
undersökning svarade 62 procent <strong>av</strong> de tillfrågade<br />
12–15/16-åringarna i en postenkät att de<br />
hade tv i sitt rum (Medierådet 2006).<br />
• Bara omkring en fjärdedel <strong>av</strong> både yngre <strong>och</strong><br />
äldre ungdomar var under 2005 hänvisade endast<br />
till markkanalerna SVT 1, SVT 2 <strong>och</strong> TV 4,<br />
ett förhållande som hastigt kommer att ändras<br />
i <strong>och</strong> med Sveriges pågående övergång till digital-tv.<br />
Redan före denna digitala omvandling<br />
hade bortåt två tredjedelar <strong>av</strong> ungdomarna tillgång<br />
till en mångfald kanaler via kabel <strong>och</strong> parabol.<br />
• Nästan alla unga har dvd- <strong>och</strong> videobandspelare<br />
hemma, liksom tillgång till persondator i<br />
hemmet. Likaså har nästan alla mobiltelefon.<br />
• Mer än fyra femtedelar <strong>av</strong> ungdomarna har<br />
tillgång till internet hemma. I cirka 20 procent<br />
<strong>av</strong> dessa fall ringer de upp via modem <strong>och</strong> i<br />
cirka 80 procent via bredband. 5<br />
• Så gott som alla har cd-spelare <strong>och</strong> omkring<br />
två tredjedelar mp3-spelare.<br />
170<br />
<strong>En</strong> skillnad i tillgång till medier inträffar särskilt<br />
efter gymnasietiden då en del unga flyttar<br />
hemifrån <strong>och</strong> inte själva har skaffat lika många<br />
medier som när de bodde hemma. Exempelvis<br />
har äldre ungdomar inte lika många tv-apparater.<br />
Ur mediesynpunkt är rapportens indelning<br />
i 13–17-åringar respektive 18–25-åringar (motiverade<br />
<strong>av</strong> <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>spolitik <strong>och</strong> FN:s<br />
barnkonvention) således inte i alla <strong>av</strong>seenden<br />
den mest lämpade.<br />
Ungdomars<br />
medieanvändning<br />
<strong>En</strong> genomsnittlig dag lägger yngre ungdomar<br />
(13–17 år) i snitt närmare 5 timmar på att använda<br />
medierna medan äldre ungdomar (18–<br />
25 år) ägnar dem bortåt 6 timmar. De äldre<br />
ungdomarna lyssnar i större utsträckning än de<br />
yngre, framför allt på musik (främst via radio,<br />
cd-skivor <strong>och</strong> mp3-spelare). Men de äldre unga<br />
använder också internet längre tid än yngre ungdomar<br />
<strong>och</strong> i någon mån ägnar de tittandet (på<br />
tv, video/dvd, bio) <strong>och</strong> läsandet <strong>av</strong> dagstidningar<br />
mer tid. Dessa uppgifter bygger på de svarandes<br />
egna uppskattningar <strong>av</strong> sitt medieanvändande<br />
under gårdagen (<strong>och</strong> ibland den senaste veckan<br />
eller månaden).<br />
Det är viktigt att understryka att siffrorna om<br />
den totala tiden för medieanvändningen <strong>av</strong>ser<br />
bruttotiden, det vill säga summan <strong>av</strong> den självuppskattade<br />
tiden för användning <strong>av</strong> enskilda<br />
medier. Måttet tar inte hänsyn till att man kan<br />
använda olika medier samtidigt, till exempel<br />
lyssna på musik medan man läser en tidning<br />
eller använder internet eller chatta i ett kompisprogram<br />
på internet samtidigt som man läser<br />
läxor. Givetvis är framför allt musiklyssnandet<br />
även en aktivitet som också ofta utförs tillsammans<br />
med helt andra sysselsättningar.