En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
tar och vilka åldersgränser som tillämpas. Det har inte gjorts någon systematisk genomgång av kommunernas kultur- och fritidspolitik de senaste 25 åren. Ungas fritidsvanor förändras över tid och det är angeläget att följa dessa kontinuerligt för att kunna anpassa utbudet efter vad unga efterfrågar. Att på ett systematiskt sätt bygga upp kunskap kring ungas kultur och fritid menar Ungdomsstyrelsen är prioriterat. Insatser: • Utöka ungdomsurvalet i SCB:s ULF-undersökningar. • Tydliggöra Kulturrådets roll som statistikansvarig myndighet inom kulturområdet. Ge lämplig aktör i uppdrag att löpande följa upp hur offentliga resurser når olika åldersgrupper nationellt, regionalt och lokalt samt analysera ungas behov och intressen. • Uppdra åt lämplig aktör att göra kontinuerliga kultur- och fritidsvanestudier motsvarande den attityd- och värderingsstudie som Ungdomsstyrelsen genomför. Av särskilt intresse är att belysa hur olika bakgrundsfaktorer påverkar ungas vanor och önskemål. Särskilt bör situationen för unga med funktionshinder uppmärksammas. • Initiera ytterligare utredningar kring hur internet påverkar ungas fritid. Belys exempelvis internetbaserade föreningar och gör även fortsatta studier kring ungas datorspelande. 14 Skillnader i ungas villkor inom kultur och fritid Beroende på var i landet man bor skiljer sig utbudet och efterfrågan på kultur- och fritidsaktiviteter. Andelen unga som bor i tätorter samt i orter med en högre medelinkomst bland befolkningen är mer nöjda med sin fritid än andra. Det finns tydliga skillnader mellan killar och tjejer, mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund samt mellan yngre och äldre ungdomar. Då ungdomstiden förlängts och unga etablerar sig på arbetsmarknaden allt senare är det allt fler unga som lever under knappa ekonomiska villkor. Det är angeläget att se över dagens åldersgränser, som inte är anpassade efter ungas faktiska villkor, och vilka subventioner som finns av aktiviteter. Många kultur- och fritidsverksamheter, som till exempel de kommunala musik- och kulturskolorna, når ofta främst barn och unga med svensk bakgrund. Vår rapport visar att de offentligt finansierade kulturinstitutionerna i huvudsak prioriterar barn i skolan och att de har få strategier för att möta behoven bland äldre ungdomar. Insatser: • Genomföra särskilda analyser kring hur offentliga medel fördelas mellan killar och tjejer samt vid behov initiera utvecklingsinsatser. • Stärka integrationen inom området. • Tydliggöra de statligt finansierade kulturinstitutionernas uppdrag att även erbjuda äldre ungdomar tillgång till kultur och eget skapande, liksom att ta fram strategier för att öka ungas inflytande i verksamheten.
Lokala utmaningar och lokala lösningar Som tidigare nämnts genomförs merparten av satsningar på ungas kultur och fritid på lokal nivå. Då förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet är det viktigt att lösningarna formuleras lokalt. Det finns dock vissa gemensamma utgångspunkter för kommunerna. Allt mer pekar på att gränser mellan olika verksamheter suddas ut och att samverkan blir vanligare. Det handlar både om verksamheter inom kommunerna och om verksamheter som drivs av föreningslivet eller det lokala näringslivet. Mycket talar för att strategiska satsningar på ungas kultur och fritid medför positiva synergieffekter även på andra områden. I kommunerna finns ett uttalat behov av nyskapande metoder och stöd till kvalitets- och kompetensutveckling. Insatser: • Ge en lämplig aktör i uppdrag att ytterligare belysa framgångsfaktorer i kommunernas arbete med kultur och fritid. Fokusera särskilt på samverkan samt på att utvärdera framgångsrika koncept. • Utvärdera metoder som en påse pengar för att se vilka effekter de får för ungas deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter samt vilka som får del av pengarna. Studera om metoden leder till att aktiviteten bland unga ökar samt till att unga som annars inte deltar blir mer delaktiga. • Fortsätta att stärka kvalitén på ungdomsverksamheten inom kultur- och fritidsområdet och satsa på kompetensutveckling för de yrkesgrupper som finns i verksamheter runt ungas kultur och fritid. 15 Ungas egen organisering Föreningslivet är en viktig arena för många ungdomar. Genom att delta i ungdoms-, idrottsoch andra organisationer lär sig unga att samarbeta och att fungera i sociala sammanhang. Idag finns det tecken på att sättet att organisera sig håller på att ändras vilket motiverar att mer kunskap behöver tas fram. Dels väljer alltfler att organisera sig via internet, dels finns det många som inte valt att organisera sig efter det system som i dag ligger till grund för statsbidraget för ungdomsorganisationer. Dagens system har bland annat vuxit fram med de politiska ungdomsförbundens struktur som modell. Flera av de rörelser som vi idag kan se bland unga organiserar sig inte enligt denna modell och kan därför inte heller få statsbidrag. Insatser: • Tillsätta en utredning om föreningsaktiviteters betydelse och effekter för unga, motsvarande Ungdomsstyrelsens utredning Unga och föreningsidrotten. • Se över formerna för att stödja ungas egen organisering av kultur- och fritidsaktiviteter utanför den traditionella folkrörelsestrukturen.
- Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
- Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
- Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
- Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
- Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
- Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
- Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
- Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
- Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
- Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
- Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
- Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
- Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
- Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
- Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
- Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
- Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
- Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
- Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
- Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
- Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
- Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
- Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
- Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
- Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
- Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
- Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
- Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
- Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Lokala utmaningar<br />
<strong>och</strong> lokala lösningar<br />
Som tidigare nämnts genomförs merparten <strong>av</strong><br />
satsningar på <strong>ungas</strong> <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong> på lokal<br />
nivå. Då förutsättningarna ser olika ut i olika<br />
delar <strong>av</strong> landet är det viktigt att lösningarna formuleras<br />
lokalt. Det finns dock vissa gemensamma<br />
utgångspunkter för kommunerna. Allt<br />
mer pekar på att gränser mellan olika verksamheter<br />
suddas ut <strong>och</strong> att samverkan blir vanligare.<br />
Det handlar både om verksamheter inom<br />
kommunerna <strong>och</strong> om verksamheter som drivs<br />
<strong>av</strong> föreningslivet eller det lokala näringslivet.<br />
Mycket talar för att strategiska satsningar på<br />
<strong>ungas</strong> <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong> medför positiva synergieffekter<br />
även på andra områden. I kommunerna<br />
finns ett uttalat behov <strong>av</strong> nyskapande metoder<br />
<strong>och</strong> stöd till kvalitets- <strong>och</strong> kompetensutveckling.<br />
Insatser:<br />
• Ge en lämplig aktör i uppdrag att ytterligare<br />
belysa framgångsfaktorer i kommunernas<br />
arbete med <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>. Fokusera särskilt<br />
på samverkan samt på att utvärdera framgångsrika<br />
koncept.<br />
• Utvärdera metoder som en påse pengar för att<br />
se vilka effekter de får för <strong>ungas</strong> deltagande i<br />
<strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>saktiviteter samt vilka som<br />
får del <strong>av</strong> pengarna. Studera om metoden leder<br />
till att aktiviteten bland unga ökar samt till<br />
att unga som annars inte deltar blir mer delaktiga.<br />
• Fortsätta att stärka kvalitén på ungdomsverksamheten<br />
inom <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>sområdet<br />
<strong>och</strong> satsa på kompetensutveckling för<br />
de yrkesgrupper som finns i verksamheter<br />
runt <strong>ungas</strong> <strong>kultur</strong> <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>.<br />
15<br />
Ungas egen organisering<br />
Föreningslivet är en viktig arena för många<br />
ungdomar. Genom att delta i ungdoms-, idrotts<strong>och</strong><br />
andra organisationer lär sig unga att samarbeta<br />
<strong>och</strong> att fungera i sociala sammanhang.<br />
Idag finns det tecken på att sättet att organisera<br />
sig håller på att ändras vilket motiverar att mer<br />
kunskap behöver tas fram. Dels väljer alltfler<br />
att organisera sig via internet, dels finns det<br />
många som inte valt att organisera sig efter det<br />
system som i dag ligger till grund för statsbidraget<br />
för ungdomsorganisationer. Dagens system<br />
har bland annat vuxit fram med de politiska<br />
ungdomsförbundens struktur som modell. Flera<br />
<strong>av</strong> de rörelser som vi idag kan se bland unga<br />
organiserar sig inte enligt denna modell <strong>och</strong><br />
kan därför inte heller få statsbidrag.<br />
Insatser:<br />
• Tillsätta en utredning om föreningsaktiviteters<br />
betydelse <strong>och</strong> effekter för unga, motsvarande<br />
Ungdomsstyrelsens utredning Unga <strong>och</strong><br />
föreningsidrotten.<br />
• Se över formerna för att stödja <strong>ungas</strong> egen<br />
organisering <strong>av</strong> <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>saktiviteter<br />
utanför den traditionella folkrörelsestrukturen.
Change language