En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattning De undersökta verksamhetsexemplen visar att det finns olika förhållningssätt och metoder för att skapa kulturoch fritidsaktiviteter som attraherar ungdomar. De visar också att begreppen kultur och fritid tolkas och används på olika sätt och i olika syften. I det arbete som görs i den ideella föreningen Astrid Lindgrens Hembygd finns en klar koppling mellan entreprenörskap inom kultur och fritid och framtida möjligheter för unga att kunna försörja sig. Kultur- och fritidsutbudet används av kommunerna som marknadsföring och förutom turismsatsningar vill de även locka till sig människor som kan flytta till kommunen. I Astrid Lindgrens Hembygd talar de om det sociala entreprenörskapet. I Värmdö kommun som befolkningsmässigt har vuxit snabbt fokuserar kommunen mycket på den sociala ekonomin och samverkan. Den tidigare kommunalt drivna fritidsgården i Värmdö är idag föreningen Fyrhuset. Föreningen har utvecklat en ny organisationsform som kan användas som modell för fritidsverksamhet inom och utanför kommunens gränser. Både Fyrhusets och Polarna Värmdös organisationsstruktur stämmer väl med kommunens mål att arbeta med social ekonomi, det vill säga samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och ideell verksamhet. Haparanda är ett exempel på en glesbygdskommun som snabbt har fått ändra sin planering från ekonomisk nedmontering till expansion. De har ett sektorsövergripande ungdomsperspektiv i sitt handlingsprogram. Ungdomshuset Station har blivit en mötesplats för Haparandas ungdomar där ungdomsrådet har daglig kontakt med unga och verksamheten. Satsningarna inom kulturoch fritidssektorn handlar ofta om att erbjuda 162 ungdomarna ett tillräckligt bra fritidsutbud så att de väljer de alkoholfria arrangemangen i Haparanda och inte åker till Torneå för att konsumera alkohol. I Lidköping är utgångspunkten att unga har rätt till ett rikt kulturoch fritidsutbud och kommunen satsar stort på Sockerbruket. Många kulturoch fritidsaktiviteter som idag är permanenta verksamheter som stöttas av kommunen började som externfinansierade och tidsbegränsade projekt. Idag finns det en vision i kommunen om att upprätthålla en kreativ balans mellan permanent verksamhet och externfinansierade projekt för att på så sätt utveckla samverkan och innovativt tänkande. Föreningen Bryggeriet i Malmö är ett exempel på hur föreningsaktiva vuxna, som själva har lärt sig mycket under sina tidigare projekt, vill lära och inspirera ungdomar att förverkliga sina idéer. Skejtarnas verksamhet och engagemang har bland annat resulterat i en världscuptävling i Malmö, en friskola med ett medieprogram som har skateboard och dans som tillval och en projektutbildning. Västra Götalandsregionens arbete kan fungera som ett exempel på innovativa metoder och strukturer i arbetet för ett rikare kulturliv riktat till och tillsammans med unga. En ny regional struktur har lett till nya politiska strategier och en ny administration som kan arbeta med kulturfrågor utan att vara knuten till gamla arbetssätt. Storleken på regionen, i kombination med att kultursekretariatet administrativt är knutet till regionens utvecklingsfrågor, bidrar till en dynamik i arbetet. Dessutom sker ett aktivt arbete med att samordna regionens olika kulturaktörer. Bland annat genom att det kulturella utbudet blir lättare att orientera sig i för beställarna i kommunerna.
Följande har bidragit till en positiv utveckling i de fem lokala verksamhetsexemplen i Fokus 06: • Kommunerna där det finns tydliga mål med kulturoch fritidspolitiken och även verksamheter som utvecklas och attraherar ungdomar. • Samverkan förekommer mellan många aktörer som till exempel skolan och andra delar av kommunen, företag, föreningar, studieförbund och myndigheter. • Idéerna kommer från ungdomar, genomförda av unga för unga, där vuxna har en vilja och förmåga att fånga upp idéer och visa på vilka kanaler, verktyg och vägar som finns. • Föreningarnas samt kommunernas satsningar på verksamhet till ungdomar bidrar till synergieffekter, med andra ord det leder till något mer än själva satsningen. Ung Kultur Möts, Urix, och ungdomspolitiska stödjepunkter är några exempel på detta. • Det finns en stor dos av ungdomsinflytande i kommunen och ungdomarna är med och påverkar fritids- och kulturutbudet samt dess innehåll och vissa fall genomförandet. Följande utvecklingsområden lyfts fram: • Innovativt tänkande kring den öppna verksamheten på fritidsgårdar och ungdomens hus. • Nya strategier för att nå de ungdomar som idag inte deltar i det befintliga fritids- och kulturutbudet. • Större fokus på att se ungdomarna som resurser (satsa på ”det friska”) och därigenom nå de ungdomar som inte deltar. • Förbättrade kommunikationsmöjligheter i glesbygdskommunerna. 163 Diskussion Inledningsvis nämnde vi de frågor som var vägledande under intervjuerna i våra verksamhetsexempel. En av frågorna var att identifiera vilka kanaler ungdomarna har för att påverka kommunens kulturoch fritidsutbud. I alla våra exempel visar det sig att kommunala tjänstemän, ungdomssamordnare, fritidsledare med flera stöttar och försöker hjälpa unga att förverkliga sina idéer och att de flesta är överens om vikten av ungdomsråd och ungdomsinflytande. Resultaten i kapitel 2 visar att unga som på frågan Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? svarar att det finns väldigt lite att göra också är de som inte gör sina röster hörda. Det aktualiserar frågan om hur man ska möjliggöra system som ger alla unga inflytande, och inte som det ibland kan bli att ungdomsinflytandet blir en isolerad verksamhet som drivs av aktiva och engagerade ungdomar. En stor utmaning består i att skapa och utveckla strukturer i ungdomars vardagsmiljö som får alla unga att uppleva sig ha en reell möjlighet att påverka sitt liv och göra sina röster hörda. I våra verksamhetsexempel har många fritidsledare och andra nyckelpersoner understrukit att de ”satsar på det friska” och att de vill locka till sig inaktiva ungdomar genom att skapa en så bra verksamhet som möjligt. Vi behöver mer kunskap om huruvida detta förhållningssätt verkligen ger önskvärda resultat. Våra verksamhetsexempel visar att då kommunen eller en förening satsar på verksamhet som attraherar unga, leder det ofta till andra satsningar. Det skapas ett socialt kapital som är användbart för ungdomarna även utanför de ursprungliga satsningarna. En annan fråga är hur tillgänglig verksamheten är för unga med olika funktionshinder. I alla våra verksamhetsexempel finns det tillgäng-
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52:
Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54:
Samma problematik finns också för
Page 55 and 56:
tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58:
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60:
De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63:
60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65:
62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67:
64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69:
KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125: anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205: FOTNOTER 202
Page 206 and 207: Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209: Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211: REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213: Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?