En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

tar och vilka åldersgränser som tillämpas. Det har inte gjorts någon systematisk genomgång av kommunernas kulturoch fritidspolitik de senaste 25 åren. Ungas fritidsvanor förändras över tid och det är angeläget att följa dessa kontinuerligt för att kunna anpassa utbudet efter vad unga efterfrågar. Att på ett systematiskt sätt bygga upp kunskap kring ungas kultur och fritid menar Ungdomsstyrelsen är prioriterat. Insatser: • Utöka ungdomsurvalet i SCB:s ULF-undersökningar. • Tydliggöra Kulturrådets roll som statistikansvarig myndighet inom kulturområdet. Ge lämplig aktör i uppdrag att löpande följa upp hur offentliga resurser når olika åldersgrupper nationellt, regionalt och lokalt samt analysera ungas behov och intressen. • Uppdra åt lämplig aktör att göra kontinuerliga kulturoch fritidsvanestudier motsvarande den attityd- och värderingsstudie som Ungdomsstyrelsen genomför. Av särskilt intresse är att belysa hur olika bakgrundsfaktorer påverkar ungas vanor och önskemål. Särskilt bör situationen för unga med funktionshinder uppmärksammas. • Initiera ytterligare utredningar kring hur internet påverkar ungas fritid. Belys exempelvis internetbaserade föreningar och gör även fortsatta studier kring ungas datorspelande. 14 Skillnader i ungas villkor inom kultur och fritid Beroende på var i landet man bor skiljer sig utbudet och efterfrågan på kulturoch fritidsaktiviteter. Andelen unga som bor i tätorter samt i orter med en högre medelinkomst bland befolkningen är mer nöjda med sin fritid än andra. Det finns tydliga skillnader mellan killar och tjejer, mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund samt mellan yngre och äldre ungdomar. Då ungdomstiden förlängts och unga etablerar sig på arbetsmarknaden allt senare är det allt fler unga som lever under knappa ekonomiska villkor. Det är angeläget att se över dagens åldersgränser, som inte är anpassade efter ungas faktiska villkor, och vilka subventioner som finns av aktiviteter. Många kulturoch fritidsverksamheter, som till exempel de kommunala musik- och kulturskolorna, når ofta främst barn och unga med svensk bakgrund. Vår rapport visar att de offentligt finansierade kulturinstitutionerna i huvudsak prioriterar barn i skolan och att de har få strategier för att möta behoven bland äldre ungdomar. Insatser: • Genomföra särskilda analyser kring hur offentliga medel fördelas mellan killar och tjejer samt vid behov initiera utvecklingsinsatser. • Stärka integrationen inom området. • Tydliggöra de statligt finansierade kulturinstitutionernas uppdrag att även erbjuda äldre ungdomar tillgång till kultur och eget skapande, liksom att ta fram strategier för att öka ungas inflytande i verksamheten.
Lokala utmaningar och lokala lösningar Som tidigare nämnts genomförs merparten av satsningar på ungas kultur och fritid på lokal nivå. Då förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet är det viktigt att lösningarna formuleras lokalt. Det finns dock vissa gemensamma utgångspunkter för kommunerna. Allt mer pekar på att gränser mellan olika verksamheter suddas ut och att samverkan blir vanligare. Det handlar både om verksamheter inom kommunerna och om verksamheter som drivs av föreningslivet eller det lokala näringslivet. Mycket talar för att strategiska satsningar på ungas kultur och fritid medför positiva synergieffekter även på andra områden. I kommunerna finns ett uttalat behov av nyskapande metoder och stöd till kvalitets- och kompetensutveckling. Insatser: • Ge en lämplig aktör i uppdrag att ytterligare belysa framgångsfaktorer i kommunernas arbete med kultur och fritid. Fokusera särskilt på samverkan samt på att utvärdera framgångsrika koncept. • Utvärdera metoder som en påse pengar för att se vilka effekter de får för ungas deltagande i kulturoch fritidsaktiviteter samt vilka som får del av pengarna. Studera om metoden leder till att aktiviteten bland unga ökar samt till att unga som annars inte deltar blir mer delaktiga. • Fortsätta att stärka kvalitén på ungdomsverksamheten inom kulturoch fritidsområdet och satsa på kompetensutveckling för de yrkesgrupper som finns i verksamheter runt ungas kultur och fritid. 15 Ungas egen organisering Föreningslivet är en viktig arena för många ungdomar. Genom att delta i ungdoms-, idrottsoch andra organisationer lär sig unga att samarbeta och att fungera i sociala sammanhang. Idag finns det tecken på att sättet att organisera sig håller på att ändras vilket motiverar att mer kunskap behöver tas fram. Dels väljer alltfler att organisera sig via internet, dels finns det många som inte valt att organisera sig efter det system som i dag ligger till grund för statsbidraget för ungdomsorganisationer. Dagens system har bland annat vuxit fram med de politiska ungdomsförbundens struktur som modell. Flera av de rörelser som vi idag kan se bland unga organiserar sig inte enligt denna modell och kan därför inte heller få statsbidrag. Insatser: • Tillsätta en utredning om föreningsaktiviteters betydelse och effekter för unga, motsvarande Ungdomsstyrelsens utredning Unga och föreningsidrotten. • Se över formerna för att stödja ungas egen organisering av kulturoch fritidsaktiviteter utanför den traditionella folkrörelsestrukturen.
Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12: kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67:
64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69:
KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?