En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
I maj 2005 samlades ungdomar på Ungdomens hus och bildade en del av stommen i referensgruppen Malmös Unga. I januari 2006 bestämde sig ungdomarna för att bilda ett forum där ungdomar kunde få ökat inflytande i kommunala frågor och driva egna projekt för att göra Malmö till en bättre ungdomsstad. Malmös Unga blev då namnet på forumet som riktar sig till ungdomar mellan 13 och 25 år. Malmös Unga beskriver i sin projektplan vilka områden, eller utskott, de vill fokusera på i nuläget, hur deras forum ska se ut och vilket stöd de behöver. Just nu arbetar de i tre utskott. 28 I samtliga utskott ingår politiker eller tjänstemän som stöd. Ungdomarna träffar dem emellanåt för att presentera sina idéer, diskutera aktuella frågor och få tips på hur ungdomar kan få mer inflytande i de vuxnas arbetsgrupper. Dessutom får de vuxna ta del av ungdomarnas kunskaper, kreativitet och tankar kring kommunens arbete. Ungdomarna genomför ett stort ungdomsforum två gånger per år där viktiga frågor diskuteras och budgeten fördelas. Malmös Unga har under våren 2006 bland annat besökt Lunds ungdomsting, Sveriges Ungdomsråds Kongress i Vimmerby och Urix i Umeå. De vill själva disponera och ansvara för sin budget. I sin projektplan skriver de att de vill ha en ungdomslots och därför projektanställdes Mia Norberg i januari 2006. Hennes huvuduppgift är att stödja, tipsa och hjälpa ungdomarna att vara delaktiga och påverka kommunens arbete. Detta gör de genom att träffa politiker och tjänstemän och diskutera aktuella frågor och berätta hur Malmös Unga arbetar. Mias jobb är att se till att dessa möten sker och att dialogen mellan ungdomarna och tjänstemännen fungerar. Dessutom driver ungdomarna i sina utskott olika projekt som riktar sig till ungdomar i Malmö. Mia berättar: 152 ”Jag vill även försöka utveckla den övergripande ungdomspolitiken i Malmö, föra in ett ungdomsperspektiv i olika frågor och kartlägga vad som finns och händer för ungdomar i Malmö.” Malmös Unga vill tillsammans med politiker och tjänstemän bland annat arbeta för att det ska finnas mötesplatser för unga mellan 13 och 25 år, men understryker att dessa platser ska locka alla åldrar, de ska vara drogfria och tillgängliga för alla. Man vill också ha flera ungdomslotsar som ska hjälpa ungdomarna att tala för sig själva. Bryggeriet eller Byggeriet? Föreningen Bryggeriet i Malmö är en mötesplats där åldersintegrationen är total, där entusiasmen och kreativiteten bubblar och där engagerade vuxna delar med sig av sina erfarenheter. Bryggeriet invigdes i september 1998. Grundarna är KFUM Malmö, Unga Örnar i Malmö och Aggrokult. 29 Bryggeriet finns på Pripps gamla fabriksområde i Malmö och har idag över 20 anställda och driver massor av verksamheter. En verksamhet är skatebanorna. Efter många års slit blev det som skejtarna drömde om verklighet – de fick ett eget ställe att vara på, 1 800 kvadratmeter åkyta och specialbyggda ramper. Alla ramper är ritade och byggda av skejtarna själva. I dag är Bryggeriet ett av de bästa ställena i Europa för att åka skateboard inomhus. Bryggeriet har förutom förstklassiga ramper även en stor cafeteria med utsikt över åkarna. På Bryggeriet ryms även en skateshop med utrustning till skejtarna plus en hel del annat. Det finns en verkstad och en medieverkstad med fotolabb. Här finns även 500 kvadratmeter utbildningslokaler. Sedan starten har Bryggeriet haft två olika utbildningar, en utbildning för arbetslösa ungdomar och en projektutbild-
ning i samarbete med Malmö Högskola. År 2001 startade föreningen ett eget individuellt gymnasieprogram (IV) för elever som inte klarade alla kärnämnen och hösten 2006 startar Bryggeriet en friskola där de ska driva ett medieprogram med skateboard och dans som tillval. Bryggeriet delar även lokaler med över 20 olika föreningar i Föreningarnas hus. På 10 000 kvadratmeters yta bedriver de sin verksamhet. Här finns dans, kampsport, musik, fotboll, pingis, data, skytte och så vidare. Sammantaget har föreningarna över 8 000 medlemmar. Många föreningar har börjat samarbeta. Drömmen blev verklighet Patrik Evander, Nils Svensson och Tobias Henriksson började åka skateboard redan under 1980-talet. Idag arbetar de på Bryggeriet och de var med från början. Nedan följer deras berättelse om hur deras dröm blev verklighet: ”Vi drömde om ett ställe där vi kunde åka utan att bli hotade eller bortjagade av vakter. Där vi kunde hänge oss åt vår passion utan att behöva rättfärdiga vårt levnadssätt för folk som inte förstod och bara ansåg att vi var i vägen och förstörde.” Drömmen blev inte verklighet av sig själv. Skejtarna var helt enkelt tvungna att organisera sig och bildade 1990 en egen förening – AggroKult. De började samarbeta med etablerade föreningar som Unga Örnar och lite senare KFUM. Tillsammans pressade dessa tre organisationer på fritidsnämnden i Malmö. De lyckades få tillgång till en park där de skejtade på somrarna. I mitten på 1990-talet startade två skejtare en skatebutik, detta blev en viktig mötesplats och deras nätverk, som redan var stort, började växa. Skejtarna berättar att det kunde 153 kännas hopplöst ibland för att de hade haft väldigt många möten och löften från fritidsnämnden, men ingenting hände. Tobias berättar: ”Vi gav inte upp utan fortsatte att utveckla våra skisser på en inomhusramp och drömde om hur det kunde bli. 1997 började det röra på sig ordentligt. Vi hade då kämpat länge men när det blev två stora organisationer som pressade på fritidsnämnden blev vi tillfrågade om vi kunde samarbeta. Då rasslade det till, vi gjorde en projektbeskrivning och sökte lokaler igen. Vi hittade ett nedlagt bryggeri som var proppfullt med maskiner, rullband, ölbackar, och mitt i allt kaos försökte vi se våra ramper. Vi studerade ritningarna noga och såg att här kunde det bli något!” Fritidsnämnden beslutade att stödja den nybildade föreningen Bryggeriet och lät skateboardåkarna använda det gamla Pripps-bryggeriet. Tobias berättar: ”Under 1997 när vi försökte övertyga kommunen att det skulle gå ihop sa vi: Om vi bara får lov att bygga så lovar vi att vi kommer få minst 200 medlemmar (vi hade ju vårat nätverk sen tidigare). När vi öppnade i september 1998 fick vi över 200 medlemmar inom en kort period. Idag har vi drygt 500 medlemmar. Vi har lika många besökare som inte är medlemmar.” Under december 1997 började skejtarna 30 rita och köpa in mängder av plywood. De sågade i flera månader och drömde om hur det skulle bli när det blev färdigt. Under våren 1998 fick de sätta ihop pusselbitarna och i september 1998 var den officiella invigningen. Tobias berättar:
- Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
- Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
- Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
- Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
- Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
- Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
- Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
- Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
- Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
- Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
- Page 124 and 125: anläggningar samt på kultur- och
- Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
- Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
- Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
- Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
- Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
- Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
- Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
- Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
- Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
- Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
- Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
- Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
- Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
- Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
- Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
- Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
- Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
- Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
- Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
- Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
- Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
- Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
- Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
- Page 174 and 175: kvart för de äldre unga. Ungdomar
- Page 176 and 177: Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
- Page 178 and 179: Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
- Page 180 and 181: Det är troligt att internetanvänd
- Page 182 and 183: Dessa använde också video och dat
- Page 184 and 185: det ofta för att få nyheter eller
- Page 186 and 187: fattaren denna mötesplats just i k
- Page 188 and 189: Ungas egen medieproduktion Forsknin
- Page 190 and 191: komma - är att IT ger upphov till
- Page 192 and 193: KAPITEL 6 190
- Page 194 and 195: Vem vill vad med kultur och fritid?
- Page 196 and 197: Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
- Page 198 and 199: En särskild fråga att uppmärksam
- Page 200 and 201: ment till socialpolitik. Ungdomar h
- Page 202 and 203: I Fokus 06 har det visat sig att ju
I maj 2005 samlades ungdomar på Ungdomens<br />
hus <strong>och</strong> bildade en del <strong>av</strong> stommen i<br />
referensgruppen Malmös Unga. I januari 2006<br />
bestämde sig ungdomarna för att bilda ett forum<br />
där ungdomar kunde få ökat inflytande i<br />
kommunala frågor <strong>och</strong> driva egna projekt för<br />
att göra Malmö till en bättre ungdomsstad. Malmös<br />
Unga blev då namnet på forumet som riktar<br />
sig till ungdomar mellan 13 <strong>och</strong> 25 år.<br />
Malmös Unga beskriver i sin projektplan vilka<br />
områden, eller utskott, de vill fokusera på i nuläget,<br />
hur deras forum ska se ut <strong>och</strong> vilket stöd<br />
de behöver. Just nu arbetar de i tre utskott. 28 I<br />
samtliga utskott ingår politiker eller tjänstemän<br />
som stöd. Ungdomarna träffar dem emellanåt<br />
för att presentera sina idéer, diskutera aktuella<br />
frågor <strong>och</strong> få tips på hur ungdomar kan få mer<br />
inflytande i de vuxnas arbetsgrupper. Dessutom<br />
får de vuxna ta del <strong>av</strong> ungdomarnas kunskaper,<br />
kreativitet <strong>och</strong> tankar kring kommunens arbete.<br />
Ungdomarna genomför ett stort ungdomsforum<br />
två gånger per år där viktiga frågor diskuteras<br />
<strong>och</strong> budgeten fördelas.<br />
Malmös Unga har under våren 2006 bland<br />
annat besökt Lunds ungdomsting, Sveriges<br />
Ungdomsråds Kongress i Vimmerby <strong>och</strong> Urix i<br />
Umeå. De vill själva disponera <strong>och</strong> ansvara för<br />
sin budget. I sin projektplan skriver de att de<br />
vill ha en ungdomslots <strong>och</strong> därför projektanställdes<br />
Mia Norberg i januari 2006. Hennes<br />
huvuduppgift är att stödja, tipsa <strong>och</strong> hjälpa ungdomarna<br />
att vara delaktiga <strong>och</strong> påverka kommunens<br />
arbete. Detta gör de genom att träffa<br />
politiker <strong>och</strong> tjänstemän <strong>och</strong> diskutera aktuella<br />
frågor <strong>och</strong> berätta hur Malmös Unga arbetar.<br />
Mias jobb är att se till att dessa möten sker<br />
<strong>och</strong> att dialogen mellan ungdomarna <strong>och</strong> tjänstemännen<br />
fungerar. Dessutom driver ungdomarna<br />
i sina utskott olika projekt som riktar<br />
sig till ungdomar i Malmö. Mia berättar:<br />
152<br />
”Jag vill även försöka utveckla den övergripande<br />
ungdomspolitiken i Malmö, föra in ett ungdomsperspektiv<br />
i olika frågor <strong>och</strong> kartlägga vad som<br />
finns <strong>och</strong> händer för ungdomar i Malmö.”<br />
Malmös Unga vill tillsammans med politiker<br />
<strong>och</strong> tjänstemän bland annat arbeta för att det<br />
ska finnas mötesplatser för unga mellan 13 <strong>och</strong><br />
25 år, men understryker att dessa platser ska<br />
locka alla åldrar, de ska vara drogfria <strong>och</strong> tillgängliga<br />
för alla. Man vill också ha flera ungdomslotsar<br />
som ska hjälpa ungdomarna att tala<br />
för sig själva.<br />
Bryggeriet eller Byggeriet?<br />
Föreningen Bryggeriet i Malmö är en mötesplats<br />
där åldersintegrationen är total, där entusiasmen<br />
<strong>och</strong> kreativiteten bubblar <strong>och</strong> där engagerade<br />
vuxna delar med sig <strong>av</strong> sina erfarenheter. Bryggeriet<br />
invigdes i september 1998. Grundarna<br />
är KFUM Malmö, Unga Örnar i Malmö <strong>och</strong><br />
Aggrokult. 29 Bryggeriet finns på Pripps gamla<br />
fabriksområde i Malmö <strong>och</strong> har idag över 20<br />
anställda <strong>och</strong> driver massor <strong>av</strong> verksamheter.<br />
<strong>En</strong> verksamhet är skatebanorna. Efter många<br />
års slit blev det som skejtarna drömde om verklighet<br />
– de fick ett eget ställe att vara på, 1 800<br />
kvadratmeter åkyta <strong>och</strong> specialbyggda ramper.<br />
Alla ramper är ritade <strong>och</strong> byggda <strong>av</strong> skejtarna<br />
själva. I dag är Bryggeriet ett <strong>av</strong> de bästa ställena<br />
i Europa för att åka skateboard inomhus.<br />
Bryggeriet har förutom förstklassiga ramper<br />
även en stor cafeteria med utsikt över åkarna.<br />
På Bryggeriet ryms även en skateshop med utrustning<br />
till skejtarna plus en hel del annat.<br />
Det finns en verkstad <strong>och</strong> en medieverkstad<br />
med fotolabb. Här finns även 500 kvadratmeter<br />
utbildningslokaler. Sedan starten har Bryggeriet<br />
haft två olika utbildningar, en utbildning<br />
för arbetslösa ungdomar <strong>och</strong> en projektutbild-