En analys av ungas kultur och fritid

Fyrhuset var tidigare en kommunal fritidsgård
som vuxit fram från att vara en mötesplats för
traktens ungdomar under 1900-talets början
med logdans, hembygdsverksamhet och bio.
Idag är Fyrhuset en träffpunkt för flera föreningar.
För tre år sedan anställde kommunen
Zindra Andersson. Hon och projektledarna för
Polarna (se nedan) gjorde en sammanställning
där de listade faktorer som försvårade en utveckling
av verksamheten, här följer några:
• onödigt komplicerade rutiner vid beställning
av tjänster.
• komplicerade beslutsrutiner som motverkar
det kreativa flödet.
• plogande i gamla fåror ger stagnation i
verksamheten.
• nedskärningar och åtstramad budget.
• för lite personal.
De lokala föreningarna inbjöds hösten 2003
för att diskutera och samråda med kommunen.
Resultatet blev att ett nätverk bildades mellan
skolan, församlingen och ett tiotal föreningar
och att fritidsgården blev föreningen Fyrhuset.
Zindra berättar att det ibland är svårt att skilja
mellan den kommunala verksamheten och
arbetet som föreningen Fyrhuset driver, men
samtidigt säger hon att de befruktar varandra.
Ett övergripande mål med verksamheten är
att utveckla en modell för fritidsverksamhet
som kan användas på andra håll och i bästa fall
vara en modell för andra kommuner. Ett mål är
att modellen ska fungera väl även utan eldsjälar.
Innan den nya sporthallen invigdes i området
2005 var det cirka 60 ungdomar som var
aktiva på Fyrhuset. Nu är det cirka 40 ungdomar.
Verksamheten har främst lockat gymnasieungdomar
de senaste två åren, men nu sker ett
generationsskifte, sjuor börjar komma och
gymnasieungdomarna droppar av.
146
Zindra berättar att ett generellt mål med verksamheten
är att stärka bygden och människorna
genom teater, kabaréer, konserter, LAN
etcetera. Förutom återkommande aktiviteter vill
Zindra att det alltid ska finnas utrymme att fånga
upp ungdomars önskemål om aktiviteter, det
ska gå fort från önskan till genomförande. Att
fånga upp de ungas önskemål och behov kräver
en ”fingertoppskänsla av oss vuxna”. Zindra ger
ett exempel:
”Några tjejer ville rida, och då såg vi till att
göra det under en helg. En av framgångarna med
Fyrhuset är att vi två som arbetar här fångar upp
ungdomarnas idéer och önskemål och tillsammans
med dom ser till att det blir av, från ord till handling.
Det ger de unga en bekräftelse på att de kan
påverka och tillsamman med oss lär dom sig hur,
de känner sig sedda och lyssnade på.”
Ungas eget inflytande är en röd tråd i hela
verksamheten. En gång i månaden samlas ungdomsrådet
tillsammans med fritidsledarna
(gårdsrådet) för att bestämma hur verksamheten
ska se ut. Många arrangemang genomförs
av unga för unga. Ungdomarna har gestaltat
mycket av miljön på Fyrhuset.
Det håller på att bildas ett lokalt ungdomsråd
där ungdomarna från gårdsrådet och ungdomar
från skolans elevråd ska mötas. Alla kommer
inte till Fyrhuset, därför vill de att elevrådet ska
sprida information om möjligheterna där.
Zindra berättar:
”Vi försöker nå unga i deras miljöer och det finns
så många olika miljöer. Vi ska under en helg i
september åka iväg med ungdomar från det nybildade
ungdomsrådet och prata om vad ungdomar
saknar i hembygden. Nu har vi en stor anslagstavla
på skolan, men ungdomarna läser den inte