En analys av ungas kultur och fritid

Ungdomstinget
Fyra gånger om året träffas ungdomstinget under
en heldag för att diskutera frågor som berör
ungdomarna i kommunen. Tinget består av
omkring 50 ungdomar från högstadiet, gymnasiet
och fritidsgårdarna. Tanken är att representanterna
sitter under ett år. Många ska få
möjlighet att sitta med i ungdomstinget. Skolorna
själva bestämmer på vilket sätt de utser
sina representanter. På dagordningen står bland
annat förslag som lämnats in för investeringar
ur den så kallade ungdomsmiljonen. Tinget röstar
om förslagen.
Ungdomstinget ska vara ungdomarnas möjlighet
att påverka beslutsfattarna i kommunen,
både tjänstemän och politiker, och ge en inblick
i hur demokratin fungerar. Tanken är att
också skapa lokala ungdomsråd med representanter
från olika inflytandeorgan som skolans
elevråd, gårdsråden och föreningar för att
koppla ihop inflytandearbetet på alla nivåer.
Susanne säger så här om ungdomars inflytande:
”Vi jobbar övergripande för att skapa system och
möjliggörare för ungdomars inflytande. Vi hade
ett tag en intressegrupp av ungdomar som aktivt
ville och fick arbeta med inflytandefrågor. Det blev
ett rätt isolerat arbete där dom var aktiva men
inga nya kom med. Efter diskussioner i ungdomsfullmäktige
startade vi därför ungdomstinget
istället. Min vision är att unga ska uppleva sig ha
reell möjlighet att påverka i sin vardagsmiljö, inte
något som är långt borta, övergripande och
ogripbart.
Skolan blir viktig här, ungdomar måste få tillgång
till verktyg så att de kan påverka sin utbildning
och skolmiljö. Skolan kan låna in andra aktörer
som kan ge de unga nya infallsvinklar.
Ungdomsinflytande inom fritid och kultur är
också viktigt, för det kan ge avstamp till engage-
145
mang i mer övergripande frågor. De unga i ungdomstinget
får träffa politiker och får inflytande,
men det är dock en begränsad grupp och om man
inte är vaksam kan det bli en exklusiv klubb som
man visar upp.
Processen att hitta former för denna typ av forum
är lång och mödosam, man måste prova sig
fram. Det häftiga är att se unga som ansöker och
får pengar till exempelvis en discokväll som de organiserar
och styr från början till slut, hur de växer,
hur de tänker hmm ... pengarna kom därifrån
och då träffade vi dom tanterna och farbröderna
som stöttade oss. De bli bärare av att det är möjligt
och roligt att engagera sig och vara delaktig.
Det blir som ringar på vattnet. Vi jobbar med
framtidsverkstäder på skolorna, och de unga är så
oerhört kompetenta och kloka, vilket är nyttigt för
vuxna att upptäcka.”
Från fritidsgård till
aktivitetscentrum
Aktivitetscentrumet Fyrhuset i Stavsnäs är sedan
tre år tillbaka en förening som samverkar
med kommunen, skolan, församlingen samt
ett tiotal lokala föreningar och företag. Zindra
Andersson som är fritidsledare och ansvarig för
verksamheten i föreningen Fyrhuset berättar
vad hon anser vara föreningens framgångsfaktorer:
”Ungdomarna har stort inflytande … Föreningen
kan söka medel utifrån, det går att kringgå
krångliga regler och implementera insatser snabbare,
det bygger på frivilliga krafter. Ungdomarna
ser ännu ett sätt, möjlighet att påverka. LAN-ungdomarna
ser att det går att fixa bredband på ett
snabbare sätt … att det finns andra vägar att gå
… andra vägar att påverka.”