En analys av ungas kultur och fritid
En analys av ungas kultur och fritid En analys av ungas kultur och fritid
anläggningar samt på kultur- och fritidsutbudet till barn och unga. Framtidstron och entusiasmen i Haparanda är idag stark. Kommunstyrelsen har tre ledord i sin strategi- och budgetplan för 2006–2008: jämställdhet, demokrati och ungdomsperspektiv. Dessa ska tjänstemän, politiker och förvaltningar jobba efter. Ungdomsinflytande skapade Station Hösten 1992 startade ungdomsrådet sitt arbete på ungdomsfullmäktiges initiativ. Mellan 1992 och 1996 upplevdes inte ungdomsrådets arbete som aktivt och de unga fick kämpa för att bli tagna på allvar av de vuxna. 2 År 1996 blev ungdomsrådets arbete mer målinriktat och ungdomarna ville se mer konkreta resultat. Samma år besökte de Gällivare som var utsedd till Årets ungdomskommun. De ville se hur kommunen arbetade med ungdomsinflytande. För att utöka sitt kontaktnät besökte ungdomsrådet Skellefteå samma år. Där blev de inspirerade av kommunens arbete med ett ungdomens hus. År 1996 formulerade ungdomsrådet tre mål för sitt arbete. Idag är de uppfyllda. • De ville ha ett ungdomens hus i Haparanda. • De ville ha en ungdomspolitisk handlingsplan. • De ville ha en egen budget för sitt arbete. Ungdomsrådet är ett rådgivande organ till kommunen och de 25 ledamöterna har möten varannan vecka. Medlemmarna rekryteras i grund- och gymnasieskolorna. Varje elevråd väljer ut två representanter. Det finns också ett antal platser som är vikta för ungdomar från 122 föreningar och politiska organisationer. De aktiva ungdomarna i rådet får gå på utbildningar och konferenser. Ungdomsrådet är indelat i olika arbetsgrupper: ungdomspolitiskt handlingsprogram, inredning, arrangemang, politik, café, aktiviteter etcetera. Det var cirka 100 aktiva ungdomar som kämpade för ett ungdomens hus i Haparanda. Ett problem var att hitta en passande lokal. När det SJ-ägda och kulturmärkta stationshuset från 1917 kom på tal var det många vuxna som reagerade med skepsis, de trodde att huset skulle vandaliseras och bli förstört. Valter Pyyni, ungdomssamordnare och ansvarig för verksamheten på Station, berättar att drömmen blev verklighet tack vare det enorma engagemanget som ungdomarna hade, kommunchefens goda förhandlingsförmåga och vuxna som såg ungdomarna som en resurs och inte ett problem. Invigningen hölls 1999, kommunen hade då köpt stationshuset av SJ och ungdomarna hade lagt ned otaliga timmar på att måla, renovera och ställa i ordning. Två år senare var dessutom det ungdomspolitiska handlingsprogrammet färdigt. En mötesplats där unga trivs Ungdomarna som är aktiva i verksamheten på Station kommer främst från högstadiet men även från år 1 och 2 på gymnasiet. De aktiva är cirka 60 ungdomar och Stationshuset når ytterligare cirka 200 3 unga via arrangemang som discokvällar, konserter, LAN 4 med mera. Det kommer även finska ungdomar från Torneå för att få tillgång till replokaler och arrangemang. Ungdomsrådet har sina lokaler i Stationshuset. Heidi Rönnebro, tidigare ordförande i ungdomsrådet säger:
”Station har blivit en mötesplats, en utgångspunkt för allt vårt ungdomsarbete i Haparanda. Unga trivs här och de kommer hit och det kommer nya varje år. Vi har alla åldrar här, vi har till och med pensionärer här som håller på med möbelrenovering, en ungdomsmottagning … ett brett utbud som lockar många olika ungdomar. Det fantastiska med Station i första hand är att ungdomarna styr huset, det är vi som har drivit frågan och till slut fick vi ett hus, en handlingsplan och egen budget, det har varit en lång kamp. Vi håller till i huset och har en daglig kontakt med verksamheten. Det kommer från oss unga själva, stora som små beslut kommer från oss.” En medveten strategi har varit att de anställda ska vara en heterogen grupp baserad på ålder, kön och erfarenhet, den yngsta medarbetaren är 24 år och den äldsta 62 år. Föreningslivet och idrottslivet såg ungdomens hus som en konkurrent, men efter ”en lång kamp på alla nivåer” har det mesta fallit på plats. Idag har många föreningar, kyrkan och enskilda konstnärer hyrt in sig i lokalerna på Station. De får hyran subventionerad med 50 procent mot att de förbinder sig att ta del av verksamheten, hålla öppet (tre kvällar i veckan) vara med på arrangemang, städa och bedriva viss fastighetsskötsel. Under datainsamlingen hade Station öppet fem dagar i veckan, men nu har de öppet alla dagar tack vare ett ekonomiskt bidrag från kommunen. Etta med dusch Ett av många mål med verksamheten på Station är att attrahera ungdomar från många olika grupper. Ungdomarna i rådet framhåller att de genom ständigt förbättrad verksamhet och förbättrad information ute i skolorna försöker locka till sig ungdomar som annars kanske inte 123 är så aktiva på sin fritid. I Stationshuset finns även sex ungdomslägenheter som ungdomarna i rådet har renoverat. Lägenheterna är på 22 kvadratmeter och det finns tillgång till kök och tvättstuga, hyran är 1 600 kronor i månaden inklusive el. Många ungdomar köar till dessa lägenheter. Heidi berättar att ambitionen med att ständigt förbättra verksamheten och utbudet inte alltid är så enkel. Discokvällarna kunde locka cirka 400 ungdomar för fem år sedan, idag kommer cirka 150 – det handlar alltså även om vad som är efterfrågat. Heidi berättar: ”Det handlar om att vi lite äldre ungdomar och vuxna kan fånga upp ungdomarnas intressen. När jag gick i åttan fanns det inget intresse att vara med i samtalsgrupper. Det kan skifta så otroligt mycket mellan generationerna. Några tjejer gick på en utbildning på Rädda Barnen och besökte en högstadieskola för att se om det fanns intresse att träffas en kväll i veckan och prata om relationer, sex och samlevnad. 5 De var inställda på att de kanske inte skulle få så stort gensvar. Det visade sig att 80 procent av alla tjejer i den första klassen de besökte ville vara med!” Malin Henriksson är aktiv i ungdomsrådet och har bland annat utvecklat målen för miljöarbetet i den ungdomspolitiska handlingsplanen, hon säger så här: ”Vi har fått tjänstemän och politiker att lyssna på oss. Det finns en känsla av att de vuxna tar en på allvar (men det varierar från person till person). Vårt kommunalråd, han är jättebra för han tar oss på allvar och är verkligt intresserad … Station är bra för många unga arrangerar olika saker för unga, från dans till innebandy.”
- Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
- Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
- Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
- Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
- Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
- Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
- Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
- Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
- Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
- Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
- Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
- Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
- Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
- Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
- Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
- Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
- Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
- Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
- Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
- Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
- Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
- Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
- Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
- Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
- Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
- Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
- Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
- Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
- Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
- Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
- Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
- Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
- Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
- Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
- Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
- Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
- Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
- Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
- Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
- Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
- Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
- Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
- Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
- Page 162 and 163: Kultur Ungdoms uppgift är att akti
- Page 164 and 165: Sammanfattning De undersökta verks
- Page 166 and 167: lighetsprogram, men då själva ver
- Page 168 and 169: KAPITEL 5 166
- Page 170 and 171: I mediekonvergensens och de på and
- Page 172 and 173: Tabellen bekräftar med stor tyngd
anläggningar samt på <strong>kultur</strong>- <strong>och</strong> <strong>fritid</strong>sutbudet<br />
till barn <strong>och</strong> unga.<br />
Framtidstron <strong>och</strong> entusiasmen i Haparanda är<br />
idag stark. Kommunstyrelsen har tre ledord i sin<br />
strategi- <strong>och</strong> budgetplan för 2006–2008: jämställdhet,<br />
demokrati <strong>och</strong> ungdomsperspektiv. Dessa ska<br />
tjänstemän, politiker <strong>och</strong> förvaltningar jobba<br />
efter.<br />
Ungdomsinflytande<br />
skapade Station<br />
Hösten 1992 startade ungdomsrådet sitt arbete<br />
på ungdomsfullmäktiges initiativ. Mellan 1992<br />
<strong>och</strong> 1996 upplevdes inte ungdomsrådets arbete<br />
som aktivt <strong>och</strong> de unga fick kämpa för att bli<br />
tagna på allvar <strong>av</strong> de vuxna. 2 År 1996 blev ungdomsrådets<br />
arbete mer målinriktat <strong>och</strong> ungdomarna<br />
ville se mer konkreta resultat. Samma<br />
år besökte de Gällivare som var utsedd till Årets<br />
ungdomskommun. De ville se hur kommunen<br />
arbetade med ungdomsinflytande. För att utöka<br />
sitt kontaktnät besökte ungdomsrådet Skellefteå<br />
samma år. Där blev de inspirerade <strong>av</strong> kommunens<br />
arbete med ett ungdomens hus.<br />
År 1996 formulerade ungdomsrådet tre<br />
mål för sitt arbete. Idag är de uppfyllda.<br />
• De ville ha ett ungdomens hus i Haparanda.<br />
• De ville ha en ungdomspolitisk handlingsplan.<br />
• De ville ha en egen budget för sitt arbete.<br />
Ungdomsrådet är ett rådgivande organ till<br />
kommunen <strong>och</strong> de 25 ledamöterna har möten<br />
varannan vecka. Medlemmarna rekryteras i<br />
grund- <strong>och</strong> gymnasieskolorna. Varje elevråd<br />
väljer ut två representanter. Det finns också ett<br />
antal platser som är vikta för ungdomar från<br />
122<br />
föreningar <strong>och</strong> politiska organisationer. De aktiva<br />
ungdomarna i rådet får gå på utbildningar<br />
<strong>och</strong> konferenser. Ungdomsrådet är indelat i<br />
olika arbetsgrupper: ungdomspolitiskt handlingsprogram,<br />
inredning, arrangemang, politik,<br />
café, aktiviteter etcetera.<br />
Det var cirka 100 aktiva ungdomar som kämpade<br />
för ett ungdomens hus i Haparanda. Ett<br />
problem var att hitta en passande lokal. När det<br />
SJ-ägda <strong>och</strong> <strong>kultur</strong>märkta stationshuset från<br />
1917 kom på tal var det många vuxna som reagerade<br />
med skepsis, de trodde att huset skulle<br />
vandaliseras <strong>och</strong> bli förstört. Valter Pyyni,<br />
ungdomssamordnare <strong>och</strong> ansvarig för verksamheten<br />
på Station, berättar att drömmen blev<br />
verklighet tack vare det enorma engagemanget<br />
som ungdomarna hade, kommunchefens goda<br />
förhandlingsförmåga <strong>och</strong> vuxna som såg ungdomarna<br />
som en resurs <strong>och</strong> inte ett problem.<br />
Invigningen hölls 1999, kommunen hade då<br />
köpt stationshuset <strong>av</strong> SJ <strong>och</strong> ungdomarna hade<br />
lagt ned otaliga timmar på att måla, renovera<br />
<strong>och</strong> ställa i ordning. Två år senare var dessutom<br />
det ungdomspolitiska handlingsprogrammet<br />
färdigt.<br />
<strong>En</strong> mötesplats där unga trivs<br />
Ungdomarna som är aktiva i verksamheten på<br />
Station kommer främst från högstadiet men<br />
även från år 1 <strong>och</strong> 2 på gymnasiet. De aktiva är<br />
cirka 60 ungdomar <strong>och</strong> Stationshuset når ytterligare<br />
cirka 200 3 unga via arrangemang som<br />
discokvällar, konserter, LAN 4 med mera. Det<br />
kommer även finska ungdomar från Torneå för<br />
att få tillgång till replokaler <strong>och</strong> arrangemang.<br />
Ungdomsrådet har sina lokaler i Stationshuset.<br />
Heidi Rönnebro, tidigare ordförande i ungdomsrådet<br />
säger:
Change language