En analys av ungas kultur och fritid

Kultur och fritidsverksamheter
som lockar unga
I detta kapitel beskrivs lokala verksamheter som lyckas väl med
att erbjuda kultur- och fritidsaktiviteter som attraherar ungdomar.
Ungdomar, tjänstemän, politiker, fritidsledare, projektanställda och
ungdomssamordnare har blivit intervjuade.
I Haparanda berättar vi om Station som är ett
ungdomens hus, i Lidköping gör vi nedslag i ett
gammalt sockerraffinaderi som är kommunens
nya aktivitetshus, Sockerbruket. Därefter besöker
vi den ideella föreningen Astrid Lindgrens
Hembygd. I Värmdö kommun belyser vi nätverket
Origo och i Malmö besöker vi föreningen
Bryggeriet. Vi berättar också om ett regionalt
exempel i Västra Götaland som på ett nyskapande
sätt arbetar med ungdomars kultur och
fritid.
Varje verksamhet är unik och därför kommer
vi att belysa olika teman i våra valda exempel.
Det går dock att hitta punkter som är gemensamma
och dessa kommer att tas upp i den avslutande
diskussionen.
Det finns många verksamheter i Sverige idag
som på olika sätt erbjuder kultur- och fritidsaktiviteter
som lockar ungdomar. Dessa kan hittas
inom exempelvis Riksidrottsförbundet,
Svenska kyrkan, den ideella sektorn, näringslivet
eller spännande ”cross-over-projekt” som
möjliggör möten mellan olika kulturformer. De
exempel som vi tar upp ligger nära Ungdomsstyrelsens
verksamhet.
115
Valet av verksamhetsexempel har utgått från följande
kriterier:
• Att kommunen har genomfört Lupp-enkäten. 1
• Att ungdomar ges möjligheter att påverka utbudet
av fritids- och kulturaktiviteter och i vissa
fall även är huvudaktörer i genomförandet av
de olika aktiviteterna.
• Att få geografisk spridning.
I intervjuerna har följande frågor varit vägledande:
• Vilka kanaler har ungdomarna för att påverka
kommunens kultur- och fritidsutbud?
• Har ungdomarna varit med och påverkat under
planeringen och i genomförandet?
• Finns en ambition att fånga upp ungdomarnas
initiativ och idéer?
• Är verksamheten tillgänglig för alla?
• Hur ska utbudet göras attraktivt för unga som
inte är aktiva idag och som riskerar att hamna
utanför?
• Hur tar sig ungdomarna i glesbygden till olika
aktiviteter?
• På vilket sätt är de unga själva aktiva skapare
och inte endast passiva konsumenter?
• När upplevs verksamheten som lyckad och
varför?