En analys av ungas kultur och fritid

ning där det lyftes fram att ungdomar i mycket
stor utsträckning använder sin fritid till att aktivt
lära sig saker.
Mötesplatser
Ett flertal av de nya typerna av mötesplatser i
offentlig regi ger uttryck för en pluralism präglad
av samverkan mellan stat, kommuner,
föreningsliv och de unga själva. Samlingslokaler,
mötesplatser, ungdomens hus och föreningsdrivna
mötesplatser rymmer en stor utvecklingspotential.
Det har ägt rum en rad olika förändringar
kring ungdoms- och fritidsgårdar samt kring
ungdomens hus. Förändringar som ser ut att
ha tilltagit under det senaste decenniet. Trenderna
för fritidsanläggningarnas drift och ägande
pekar på att kommuner anlitar entreprenörer
som tar över driften av tidigare kommunala anläggningar.
Detta ser inte ut att gälla för ungdomens
hus eller liknande verksamheter.
Trenden är att kommunala ungdomens hus
ser ut att öka i omfattning, men att ökningen
antagligen är större än statistiken visar då stora
anläggningar med viktig verksamhet inte finns
med, till exempel Folkets Hus i Rinkeby, Fryshuset
i Stockholm och Bryggeriet i Malmö. De
senare är dock föreningsdrivna och definieras
inte av uppgiftslämnarna som ungdomens hus.
Gränserna mellan renodlad kommunal verksamhet
och föreningsverksamhet har suddats
ut och detta gäller särskilt verksamheter för
äldre ungdomar. Under samma tak möts olika
typer av verksamhet som till exempel fritidsverksamheter,
utbildningsverksamheter, sociala
projekt och arbetsmarknadsåtgärder. Det handlar
om en bred samverkan mellan olika aktörer
som kommunen, föreningar med flera. När
dessa breda verksamheter ska sammanfattas
lättöverskådligt och kvantitativt leder denna ut-
113
veckling till problem. När gårdar har omvandlats
eller nya ungdomsverksamheter har kommit
till har det utvecklats en form där kommunen
kunnat vara med och ge utvecklingsstöd
till projekten vilket resulterat i blandverksamheter
som liknar tidigare öppen verksamhet
men som har en medlemsbas i reguljära ideella
föreningar. Vad som är en ungdomsgård,
vad som är en fritidsgård och vad som är ett
ungdomens hus är svårare att säga. Lika svårt är
det att avgöra vad föreningsdrivna verksamheter
ska klassificeras som.
De senaste årens utveckling har bidragit till
två saker. Dels har tidigare verksamheter omvandlats
genom olika typer av samarbeten, dels
är den tidigare uppdelningen mellan ungdomar
i föreningar och föreningslös ungdom idag
inte längre viktig i olika typer av ung-domsverksamheter.
Detta innebär att det blir ännu
svårare att få en övergripande bild av hur situationen
ser ut i landet. Många lyckade lokala
verksamheter drivs på nya sätt som gör att den
statistiska överblicken blir svår att skapa.