En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

emellan kan riskera att bli missvisande. Ett talande exempel på dessa stora skillnader är hur mycket pengar respektive landsting satsar per invånare där genomsnittet är 202 kronor per år och där Västra Götaland ligger i topp med 342 kronor per år och Stockholms län i botten med 132 kronor per år. Hur stor del av dessa pengar som går till unga går inte att få ett tydligt svar på. Av de län som deltog i Aktionsgruppen undersökning svarade samtliga att de prioriterade barn och unga men ingen svarade med konkreta siffror och hänvisade till att det var svårt att skilja ut det som går till unga. De flesta svarade också att de inte hade någon samlad uppföljning av ungdomskulturen. Detta understryker svårigheterna i att ge en bild av hur utbudet egentligen ser ut för ungdomar. Hittar unga utbudet? Ovanstående genomgångar av de mest aktuella kartläggningarna av kulturutbudet för unga har visat att det finns strukturer som skulle kunna ge understöd till ett större och mer varierat utbud spritt över hela Sverige. Vi vet sedan tidigare att viktiga faktorer för om man söker sig till olika typer av aktiviteter handlar om preferenser och intressen men också om annat som till exempel upplevda fria val och socioekonomiska faktorer, liksom om kön, funktionshinder och familjerelationer. De största skillnaderna i ungas kulturdeltagande syns mellan tjejer och killar, mellan unga från storstäder och unga från mindre städer samt mellan unga med respektive utan funktionshinder. Unga i storstäder är mer kulturaktiva än unga från mindre kommuner. En grundläggande fråga är om ungdomarna känner till utbudet och hur de tar det till sig? Svaren går att tolka i flera riktningar. För det första kan ungdomarnas svar tolkas som att informa- 110 tionen om kulturaktiviteter är dålig eftersom många anser att de inte har fått ta del av en sådan. Den andra tolkningen är att informationen om kulturutbudet anses så ickerelevant att de inte tar till sig den. Den tredje tolkningen utifrån skillnaderna i typ av kommun är att ungdomar i kommuner med ett större utbud, inte behöver ta till sig informationen eftersom de ändå hittar till aktiviteterna, medan unga i kommuner med ett mindre utbud är tvungna att vara vaksamma och ta till sig information för att överhuvudtaget kunna göra någonting alls. Det är ändå tveksamt om just informationen är en avgörande faktor för hur man tar till sig kulturutbudet. Ett utbud för barn eller ungdomar? Det finns en problematik kring utbudet till ungdomar som Ungdomsstyrelsen vill uppmärksamma. Det verkar finnas en flytande gräns mellan barn och ungdomar. Ungdomsstyrelsen vill peka på att det är problematiskt att definiera tonåringar som barn, vilket ofta görs idag, i kulturpolitiska sammanhang. Ungdomskulturens villkor skiljer sig från barnkulturens. Detta är inte minst tydligt då det inom barnkulturen är mer vanligt att vuxna har en styrande roll, något som inte överensstämmer med de övergripande målen i den nationella ungdomspolitiken som betonar ungdomars eget inflytande. Detta är också ett problem då offentligt finansierad kultur för ungdomar i så stor utsträckning är identisk med kulturen för barn. När vi nu vet att de största delarna av de offentliga kultursatsningarna till unga kanaliseras genom skolan och främst genom grundskolan, menar vi att det finns ett kulturoch fritidspolitiskt glapp som ungdomarna hamnar i mellan barn och vuxen.
Att kulturinstitutionerna prioriterar olika åldersgrupper av unga på olika sätt är tydligt. Kulturinstitutionerna prioriterar oftare unga i åldern 13–18 år jämfört med de i gruppen 19–25 år. Ett rimligt antagande är att 13–18-åringarna oftast erbjuds kultur från institutionerna via skolan och att den typen av kulturutbud inte blir lika lätt att erbjuda till dem som slutat gymnasieskolan. Visserligen finns inga direkta stöd för denna slutsats i Ungdomsstyrelsens punktundersökning, men det är med tanke på åldersgrupperna ett rimligt antagande. Således framträder här ett strukturellt dilemma. Att vissa kulturinstitutioner inte bedriver speciella kultursatsningar riktade till unga har i hög grad också att göra med attityder. Det gäller främst att de inte anser att unga vuxna är en speciell målgrupp för institutionens verksamhet, eftersom dessa omfattas av institutionens normala verksamhet. Kultur- och musikskolorna har en mycket omfattande verksamhet. Att kunna hantera ett musikinstrument eller att på annat sätt kunna uttrycka sig är en viktig aspekt för att aktivt kunna delta i kulturlivet. Musik- och kulturskolorna är därför viktiga som förutsättning för ett levande kulturliv där ungdomar själva deltar aktivt. Det är däremot svårt att se hur stort utbud som dessa skolor erbjuder äldre ungdomar på grund av dess tonvikt på verksamhet för barn och yngre ungdomar. Musik- och kulturskolorna är i huvudsak inriktade på verksamhet som äger rum under grundskolans schemalagda tid. Detta förstärker bilden av att offentliga kultursatsningar ofta äger rum i nära anslutning till den obligatoriska skolan. Den åldersgrupp som omfattas av den nationella ungdomspolitiken finns inte i så stor utsträckning hos kulturoch musikskolorna. När dessa vill tillämpa sin skaparkraft och kreativi- 111 tet söker sig många till studieförbundens verksamhet men denna verksamhet är inte enhetligt utformad över landet. Det bedrivs en stor kulturverksamhet för och av ungdomar inom studieförbunden. Detta är verksamhet som ungdomarna själva väljer på sin fritid och det är verksamhet som de ofta kan forma själva. När ungdomarna gör detta får rockmusiken en framträdande plats och detta är också ett kulturområde som sticker ut genom att det är fler killar än tjejer som ägnar sig åt det. Föreningslivet, ungdomsorganisationerna och idrotten Föreningslivet Föreningslivet har stark ställning bland ungdomarna. Denna kunskap är av vikt för att kunna bedöma ungdomarnas möjligheter att skapa sin egen kultur och fritid inom föreningslivet. Ryktet om föreningslivets död, eller åtminstone nedgång, kan ses som aningen överdrivet. Detta betyder å andra sidan inte att förändringar inte har ägt rum. Det är en komplex bild det handlar om. Föreningsmedlemskap är tydligt beroende av ålder, men det finns anledning att tro att det är olika typer av föreningar man är medlem i under olika perioder av livet. Ungdomar med utländsk bakgrund är både i mindre utsträckning med i föreningar och i mindre utsträckning aktiva i föreningar. Ungdomsorganisationerna En viktig del i ungdomspolitiken är stödet till ungdomars egna organisationer. Grundtanken bakom detta stöd är att samhället och ungdomarna själva vinner på att de är delaktiga i och kan påverka samhället. Ungdomsstyrelsen har därför velat lyfta fram ungdomsorganisationernas inställning till statsbidragssystemet. Bilden som framträder är splittrad. De som är
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52:
Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54:
Samma problematik finns också för
Page 55 and 56:
tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58:
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60:
De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125: anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159: UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161: Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?