En analys av ungas kultur och fritid

Sammanfattning
Kultur- och fritidsutbudet för ungdomar är ett
område som är svårt att avgränsa tydligt. Det är
ett område som består av statliga, regionala och
kommunala ambitioner och institutioner, av
ideella organisationer och av kommersiella
krafter. Mitt i detta står de enskilda ungdomarna
och ska ha tillgång till välfärd och makt för att
leva och forma sina liv. Överrenstämmer de
statliga ambitionerna kring ungdomars kultur
och fritid med det konkreta utbudet? Hur stämmer
de med hur ungdomarna själva uppfattar
sig som personer på sin fritid?
Ungdomsstyrelsen menar att det är viktigt att
belysa ungdomsgruppens möjligheter att ta del
av kultur- och fritidsutbudet, oavsett vilka aktiviteter
som olika ungdomar söker sig till. Med
tanke på den förlängda ungdomstiden anser vi
dessutom att det är betydelsefullt att särskilt lyfta
fram de unga vuxnas situation.
Kompisar och lärande
Det går att problematisera och nyansera vad
ungdomar anser sig göra och vara på sin fritid.
Fokus 06 visar att relationer och kompisintimitet,
oavsett kön, är något som är av största
vikt i ungdomars liv. Vid sidan av detta har idrottande
en stor plats. Om vi lämnar en klassificering
som bygger på idrott, kultur och fritid och
istället frågar ungdomar vad de anser att de ägnar
sig åt på sin fritid får vi svaret att det handlar
om att lära sig saker från en tredjedel av
ungdomarna.
Om sedan mer än en tredjedel av ungdomarna
ägnar sig åt att vårda vänskapliga relationer betyder
det att en stor del av ungdomarna för det
första anser sig ingå i sociala sammanhang. För
det andra ägnar sig en stor del av den grupp
som ser sig som vårdande av kompisintimitet
också åt fritidbaserat lärande. Hur förstås detta
109
fritidsbaserade lärande i relation till populariteten
hos olika aktiviteter? En rimlig slutsats är
att ungdomar känner sig mer hemma i sammanhang
som bygger på personliga relationer
och eget utövande, än i sammanhang där de är
konsumenter. Lärdomen är att ungdomar attraheras
av aktiviteter som stimulerar sociala relationer.
Ett svårgreppat
och slumpmässigt utbud
Från Aktionsgruppen för barnkulturs utredning
vill vi lyfta fram den övergripande slutsatsen att
den offentligt stödda barnkulturen är underdimensionerad
och ojämlikt fördelad. Ungdomsstyrelsen
menar att utredningen ger underlag
för slutsatsen att detta även gäller för
ungdomsgruppen i sin helhet. Unga har därmed
väldigt olika villkor för att kunna utveckla
sin kreativitet. Det råder en stor brist på valfrihet
för aktiviteter som tillåter eget skapande och
detsamma gäller för möjligheten att ta del av
professionell kultur.
En rad problem uppstår när vi försöker ge en
sammanhängande bild av utbudet av kulturaktiviteter
för unga. Det första problemet handlar
om att få en samlad bild av de statliga insatserna.
Aktionsgruppen har pekat på bristen i
Kulturrådets rapportering av nationella myndigheters
och kulturinstitutioners insatser för
barn och unga. Visserligen kan noggrannare
redovisningar finnas i respektive institutioners
egna redovisningar eller i Kulturrådets redovisningar
för respektive kulturområde, men en
samlad bild är svår att få. Detta bidrar till att det
är svårt att följa upp de nationella ungdomspolitiska
målen.
Det är överhuvudtaget svårt att jämföra kommuner,
län och regioner. Dessa är olika stora
både till yta och till befolkning. Jämförelser dem