En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

Kopplingen mellan ungdomars upplevelser av utbudet i förhållande till efterfrågan är inte entydig. Det kan konstateras att efterfrågan inte alltid stämmer överens med utbudet, men att flera andra omständighetsberoende faktorer också spelar in. En mindre andel tjejer är nöjda med utbudet än andelen killar. På samma sätt anser en större andel av de ungdomar som har utländsk bakgrund att utbudet är dåligt än motsvarande andel ungdomar med svensk bakgrund. Utredningen tydliggör att olika kommuners skilda förutsättningar och kännetecken påverkar i vilken grad de unga är tillfreds med kulturoch fritidsutbudet. I kommuner med hög andel tätortsboende och/eller hög medelinkomst är till exempel en större andel ungdomar nöjda med kulturoch fritidsutbudet än på andra platser och i första hand är det unga i glesbygdskommuner som anser att utbudet är dåligt. Dessutom tyder resultaten på att en något större andel tjejer är nöjda i kommuner där den kvinnliga representationen i kommunstyrelsen är hög. Dessa resultat visar att kommunala beslutsfattare inte har samma förutsättningar när de jobbar för att tillgodose ungas olika behov av kulturoch fritidsaktiviteter. I Fokus 06 är det tydligt att ungdoms- eller fritidsgårdar är det som unga saknar oftast. Därefter följer (i fallande ordning) allmänt mer att göra, caféer, allmänna mötesplatser, badhus, uteställen, diskotek, skateboardanläggningar, shopping, dans och allmänna idrottsaktiviteter. De unga ser också gärna att den befintliga verksamheten i det nämnda fritidsutbudet förändras. Detta ger besked om att kommunens ansvar inte tar slut när en aktivitet eller verksamhet har etablerats, utan det krävs också fortsatt utveckling. 8 Även i detta sammanhang syns skillnader mellan olika typer av kommuner. I kommuner med låg tätortsgrad efterfrågas idrottsaktiviteter, medan unga i större städer snarare vill ha nya mötesplatser. Unga med utländsk bakgrund önskar mer än andra möjlighet att utöva basket, fotboll och kampsporter. Resultaten indikerar att kommunerna måste tänka i olika banor när de planerar vilka satsningar de ska göra inom kultur och fritid. Dessutom antyds att respektive kommun skulle tjäna på ett mer differentierat utbud eftersom individerna, inom samma kommun, uttrycker väldigt olika behov. I rapporten framkommer att vissa ungdomar som inte aktivt deltar i kulturoch fritidsaktiviteter och som dessutom är missnöjda med fritidsutbudet, antingen inte har några önskemål om aktiviteter eller inte vill uttrycka dessa. På grund av denna oförmåga eller ovilja riskerar dessa individer att ytterligare marginaliseras och därmed hamna utanför de inflytandeprocesser som de annars kunde ha varit en del av. Ojämlikt fördelat utbud Ungas kulturoch fritidsaktiviteter stimuleras ofta med statliga, regionala och kommunala insatser. Men hur omsätts de statliga och kommunala ambitionerna kring ungdomars kultur och fritid i det konkreta utbudet? I Fokus 06 har vi pekat på de problem som uppstår då man avser att skapa en sammanhängande bild av kulturutbudet för unga. Bland annat bidrar bristande statistik till att det är svårt att följa upp de nationella ungdomspolitiska målen. Kulturutbudet är ojämlikt fördelat. Inte minst är de äldre ungdomarna ofta en missgynnad grupp när det gäller offentliga satsningar på
kultur och fritid. Bland annat framgår det i kapitel 3 att de flesta kulturinstitutioner bedriver någon slags verksamhet speciellt riktad till barn och unga i åldern 13–18 år. Däremot är det inte lika vanligt med verksamhet som riktas till gruppen 19–25 år. Den yngre gruppen är således betydligt mer prioriterad än den äldre åldersgruppen. Orsaken till detta är i första hand att verksamhet riktad till den första gruppen oftast går genom skolan och att de äldre ungdomarna är svårare att nå på motsvarande sätt. Kompisintimitet är centralt i ungas liv. I rapporten bekräftas att många unga värdesätter att vårda sina sociala relationer, vilket också innebär att man utvecklar sin sociala kompetens. Ett attraktivt utbud för ungdomar måste stimulera och vidmakthålla sociala relationer. Ungdomar säger själva att de vill lära sig saker på sin fritid. Ett attraktivt utbud kan bygga på denna insikt. En verksamhet som är öppen för alla grupper att delta i, inte bara formellt, har möjlighet att motsvara ungdomars efterfrågan. Om ungdomarna upplever att de får inflytande och kan lära sig saker är det troligt att verksamheten upplevs som attraktiv. Exempel på framgångsrika verksamheter som når mycket stora delar av ungdomsgruppen finns inom idrotten. Idrotten har en särställning i ungas liv. Idrott är en av de vanligaste frivilliga fritidssysselsättningarna för ungdomar överhuvudtaget. I Fokus 06 framkommer att det finns ett spänningsfält inom föreningsidrotten som skapar nya möjligheter för idrotten att nå fler unga. Dels framträder en alltmer tidskrävande och prestationsinriktad idrott, dels finns behov för en idrott grundad på rekreation och avkoppling. Detta har betydelse för bedömningen av kommunens idrottsutbud för ungdomar. 9 Föreningslivet har fortfarande en stark ställning bland ungdomarna. När staten genom statsbidraget till ungdomsorganisationer betonar vikten av att ungdomar organiserar sig i sina egna organisationer är det värt att uppmärksamma att regler kring den övriga bidragsgivningen uppvisar mycket stora skillnader regionalt och kommunalt. Detta betyder att en och samma organisations olika lokalavdelningar kan ha helt skilda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Musik- och kulturskolorna är viktiga för ett levande kulturliv där ungdomar själva är aktivt delaktiga. Det är däremot svårt att se hur stort utbud som dessa skolor erbjuder äldre ungdomar. Många äldre ungdomar söker sig i stället till studieförbundens skapande verksamhet. Att mötesplatser ofta efterfrågas av unga har redan framhållits. I Fokus 06 framgår också att dessa ofta ger uttryck för en pluralism präglad av samverkan mellan stat, kommun, föreningsliv och de unga själva. Gränserna mellan renodlad kommunal verksamhet och föreningsverksamhet har således suddats ut. Utvecklingen som sådan rymmer en stor potential, men den erbjuder också svårigheter då det gäller att få en sammanhållen bild av aktivitetens omfattning och utbredning. Verksamheter som lockar unga I kapitel 4 presenteras några lokala ungdomssatsningar som alla kännetecknas av att de är populära och skapar ett mervärde som går utöver verksamheten som sådan. Detta mervärde kan handla om ökat inflytande, personlig utveckling eller andra effekter som är positiva för individen och på sikt för samhället. Naturligtvis finns flera och många gånger komplexa skäl
Page 1: FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5: UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6: Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9: Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 14 and 15: FÖRSLAG 12
Page 16 and 17: tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23: Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25: naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27: Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29: ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31: nan, bredare definition betecknar i
Page 32: Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36: Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38: liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40: Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42: födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44: Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46: Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48: Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50: tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63:
60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65:
62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67:
64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69:
KAPITEL 3 66
Page 70 and 71:
den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73:
Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75:
Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77:
I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79:
Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81:
Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83:
stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85:
tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87:
Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89:
Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91:
andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93:
tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95:
som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97:
ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99:
och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101:
kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103:
Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105:
102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107:
104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109:
106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111:
108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113:
emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115:
negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117:
KAPITEL 4 114
Page 118 and 119:
Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121:
Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123:
Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125:
anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127:
Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129:
Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131:
Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133:
som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135:
EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137:
Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139:
Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141:
Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143:
Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145:
20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147:
”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149:
Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151:
inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?