En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

106 Hur är priset satt? Det är tydligt att ungdomar får betala varierande priser för entrébiljetter oavsett om det handlar om teater, opera, idrott eller bio. Åldern har betydelse för vilket utbud en ungdom har tillgång till genom de satta åldersgränserna. Vem som räknas som studerande och ungdoma varierar stort. Ålder kan fungera sorterande på grund av att kostnader för samma saker kan variera utan att den unges ekonomiska status har någon relation till gränserna. Det går att konstatera att ålder för rabatterade priser varierar så stort mellan olika arrangörer att det inte går att se någon bakomliggande förklaring till var gränserna sätts. Det går inte att hitta någon tanke bakom åldersindelningen inom idrotten och inte heller någon överensstämmelse med Riksidrottsförbundets syn på vad som är barn, ungdomar och vuxna. Att idrottens arrangörer uppvisar detta godtycke är helt i sin ordning då idrottens organisationer inte styrs av det offentliga. För det arrangemangsutbud som har direkta kopplingar till kulturoch fritidspolitik förefaller det inte orimligt att åtminstone de arrangörer som har uppdrag och finansiering från offentligt håll åtminstone kan motivera sina gränser i relation till sina uppdrag. När vi tittar på ett axplock av de större kulturinstitutionerna finns ingen samstämmighet. Frågan är om de varierande åldersindelningarna bygger på målgruppsanalyser och skilda synsätt på hur den egna verksamheten styrs eller om de är helt gripna ur luften. Endast i undantagsfall finns en någorlunda samstämmighet med den ungefärliga åldersindelningen i den nationella ungdomspolitiken. 106
Vem ordnar spelningen? Det finns en rad kulturarrangörer som växt fram med offentligt stöd. Exempel på sådana är ett flertal musikarrangörer som är inriktade på rock, jazz och annat som faller under den oprecisa genrebestämningen populärmusik. Dessa är viktiga att lyfta fram då de ägnar sig åt kulturverksamhet som är mycket efterfrågad av ungdomar. Arrangörsskaran är heterogen till sin karaktär. Ibland handlar det om företag och ibland om föreningar. Dessa konsertarrangörers verksamhet är inte nödvändigtvis endast inriktade på ungdomars kultur, men deras huvudsakliga målgrupp är ungdomar. Just äldre ungdomar är en grupp som gärna besöker konserter och de gör det gärna på rockklubbar. I en jämförelse mellan olika kulturaktiviteter för ungdomar mellan 13 och 20 år visar det sig att nio av tio aldrig går på klassiska konserter på sin fritid. För musikstilar som pop, rock och hiphop går något fler än hälften på sådana konserter någon eller några gånger per år, bara en av tio går någon eller några gånger i månaden. Det är uppenbart att den senare genren attraherar ungdomarna. Andelen ungdomar som tar del av teater, musikaler och klassisk musik är tämligen stabil oavsett ålder på besökarna. I gruppen 13–20 år råder ett diametralt annorlunda förhållande rörande pop, rock och hiphop. Bland 13-åringarna går fyra av tio på sådana konserter någon eller några gånger om året, vid 15 års ålder är det mer än hälften som går på konserter och vid 20 års ålder attraherar rock, pop och hiphop något fler än sex av tio och 13 procent går minst någon gång i månaden. 24 Förmodligen förstärks denna tendens ytterligare för de äldre ungdomarna, inte minst beroende på att många av de ledande konsertarrangörernas lokaler serverar alkohol vilket utestänger de yngre. Det är uppenbart att konsertarrangörernas verksamhet är en viktig arena för ungdomars kulturutbud. Det finns några sammanslutningar av konsertarrangörer som är värda att lyfta fram. Kontaktnätet är en riksorganisation för ideella kulturföreningar. Dessa är spridda över hela landet och cirka 150 till antalet. Många av dessa föreningar arrangerar konserter, filmvisningar och teaterföreställningar. Musik- och Kulturföreningarnas Samarbetsorganisa- 107 107
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52:
Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54:
Samma problematik finns också för
Page 55 and 56:
tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 102 and 103: Skillnaderna mellan de olika förbu
Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125: anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153: Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155: I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157: ”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?