En analys av ungas kultur och fritid

Om förmedlingen ska vara tillgänglig krävs det att det som förmedlas
kan uppfattas av alla sinnen. Därför måste komplexa budskap, upplevelser
och kunskap förmedlas med en långt driven konkretion. För att
utbildningsverksamhet ska vara tillgänglig och användbar innebär detta
att alla ska kunna ta del av den som åhörare eller åskådare och att alla
ska kunna vara lärare och föreläsare (se vidare Diskriminering och tillgänglighet,
Handikappombudsmannens rapport till Diskrimineringskommittén
2004, avsnitt 3.2).
Barnombudsmannen och handikappförbunden publicerade 2006 rapporten
Fritid för barn och unga med funktionshinder. I denna inventerades
satsningar inom kultur- och fritidsområdet för unga. Med unga avsågs
den åldersgrupp som omfattas av FN:s barnkonvention, det vill
säga till och med 18 års ålder. Resultatet av undersökningen är att
hälften av landets kommuner inte gör några särskilda ansträngningar
för att göra fritidsutbudet tillgängligt för barn och unga med funktionshinder.
Detta gäller särskilt små kommuner. Undersökningen pekar vidare
på att samverkan saknas med barn- och ungdomsrehabiliteringar
i 72 procent av kommunerna. Speciellt tydligt är detta i glesbygds- och
förortskommuner. I rapporten menar man att om inte en sådan samverkan
finns saknas möjligheten för kommunerna att ge unga med funktionshinder
en rik och meningsfull fritid. I rapporten förs också fram att
hälften av kommunerna anger att de inte kan erbjuda mötesplatser där
ungdomar med och utan funktionshinder kan träffas och umgås med
varandra.
Barnombudsmannen och handikappförbundens rapport pekar på ett
tema som också fanns med i inledningen av Fokus 06, nämligen att
det saknas rutiner för att följa upp och utvärdera dessa tillgänglighetsfrågor.
Detta saknas till och med i de kommuner där man har gjort
särskilda insatser på området. Man lyfter fram att det saknas samlad
kunskap om vilka barn som deltar i verksamheter på fritidsgårdar, ungdomens
hus samt i olika kultur- och idrottsaktiviteter på fritiden.
Att kultur- och fritidsutbudet är tillgängligt för samtliga ungdomar är en
viktig del av ungdomspolitiken och frågeställningarna kring detta måste
ständigt hållas levande. Det ser inte ut att finnas några speciella tankegångar
kring huruvida en speciell satsning på ungdomars kultur- och
fritid också för med sig speciellt formulerade tankar kring tillgänglighet.
Detta återspeglas exempelvis i Kulturrådets konstaterande att tillgänglighetsproblematiken
är av generell art och att den inte främst bör relateras
till just ungdomar. Resurserna har inte medgett större egna undersökningar
om tillgänglighetsproblematiken varför vi har varit hänvisade
till tidigare arbeten. Detta understryker bristerna i uppföljningssystemet
kring mångfaldsperspektivet.
103
103