En analys av ungas kultur och fritid

More documents

Recommendations

Info

Skillnaderna mellan de olika förbunden är påtagliga där vissa har en betydligt tydligare ungdomsprägel än andra. ABF:s och Studieförbundet Vuxenskolans studiecirkelverksamhet riktar sig i huvudsak till äldre åldersgrupper. Motsatsen finns hos Sisu som har 40 procent av sina studiecirkeldeltagare bland ungdomar. I ungdomsgruppen är killarna i majoritet i studiecirkelverksamheten vilket är ett förhållande som inte gäller övriga åldersgrupper. Detta är värt att uppmärksamma sett i relation till exempelvis musik- och kulturskolorna där tjejerna är i stabil numerär övervikt. (Studieförbunden 2004, Kulturen i siffror 2005:5). Det finns ingen entydig statistik på vad ungdomarna sysslar med för verksamhet. En viss vägledning får man dock av att i åldersgruppen under 25 år deltog hälften av alla cirkeldeltagare i cirklar med estetiska ämnen 2000. Detta var 12 procentenheter fler än i åldersgruppen 25 till 44 år (Svensson 2002). Just studiecirklarna är tillkomna på de aktivas eget initiativ. Det enskilt största ämnet för studiecirklar är improvisatorisk musik, vari rock ingår. Det är därför inte orimligt att förmoda att en stor del av de kulturutövande ungdomarna inom studieförbunden sysslar med att spela i rockband. Inom det område som oprecist kan kallas för rockmusik är Sensus den största aktören. Sensus har över 40 musikhus med replokaler. Detta är tidigare TBV:s verksamhet som samlas i Musiknätverket. I musikhusen finns replokaler och möjligheter att delta i rockskolor, i många arrangeras konserter. Vid musikhusen finns i allmänhet också en musikförening. Studiefrämjandet är också en stor aktör på rockmusikområdet och driver musikhus med mer än 1 000 replokaler. 100 Studieförbundens verksamhet är mångskiftande till sin karaktär. Dess verksamhet är belyst i utredningarna Folkbildning i brytningstid – en utvärdering av studieförbund och folkhögskola (SOU 2004:30) samt i Vem får vara med? En belysning av folkbildningens relation till ickedeltagarna (SOU 2004:51).
Ett tillgängligt utbud I ett av de perspektiv som ska genomsyra ungdomspolitiken betonas mångfalden. I detta ligger att en mångfald av livsstilar bland ungdomar är värdefullt och ska bejakas. Idag riskerar marginaliserade grupper att osynliggöras inom det rådande uppföljningssystemet. Ungdomsgruppen är heterogen, ungdomars förutsättningar varierar beroende på kön, svensk eller utländsk bakgrund, socioekonomisk bakgrund, geografisk hemvist, eventuella funktionshinder och sexuell läggning. Redan i inledningskapitlet av Fokus 06 pekade Ungdomsstyrelsen på svårigheterna att inom ramen för nuvarande uppföljningssystem mäta om mångfaldsperspektivet bejakas. Konsekvensen av dessa svårigheter kan bli att marginaliserade grupper ytterligare riskerar att osynliggöras inom uppföljningssystemet. Detta är ett problem då politiken ska bidra till att minska skillnader och diskriminering samtidigt som uppföljningarna av denna politik inte kan göras mer ingående på grund av bristande resurser. I nedanstående avsnitt vill Ungdomsstyrelsen särskilt lyfta fram problematiken med tillgänglighet. I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken Från patient till medborgare (proposition1999/2000:79) står att politikens huvudinriktning ska vara att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, att ett tillgängligt samhälle skapas samt att bemötandet ska förbättras. Just denna tillgänglighetsaspekt är väsentlig då utbudet av kultur och fritid för ungdomar ska bedömas. Är utbudet ett reellt utbud även för funktionshindrade? Olika former av funktionshinder Det finns en mängd olika funktionsnedsättningar. Ett funktionshinder kan innebära att man har minskad rörlighet, svårt att se eller höra. Vidare kan funktionshinder innebära psykiska besvär, intellektuell funktionsnedsättning och behov av medicinering eller speciell kost. Funktionsnedsättningarna är i allmänhet inget hinder i sig men i mötet med en otillgänglig miljö kan ett handikapp uppstå. Hur tillgängligt är kulturoch fritidsutbudet för funktionshindrade ungdomar? Inom kulturoch fritidsområdet kan, precis som i samhället i övrigt, tillgängligheten problematiseras utifrån den fysiska tillgänglig- 101 101
Page 1:
FOKUS06 En analys av ungas kultur o
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6:
Innehåll 6 • SAMMANFATTNING OCH
Page 9 and 10:
Ungdomsstyrelsens uppdrag Ungdomsst
Page 11 and 12:
kultur och fritid. Bland annat fram
Page 14 and 15:
FÖRSLAG 12
Page 16 and 17:
tar och vilka åldersgränser som t
Page 18 and 19:
KAPITEL 1 16
Page 20 and 21:
särskilt fokusera på välfärd oc
Page 22 and 23:
Ungdomspolitiska mål Ansvarsförde
Page 24 and 25:
naden och i folkrörelserna. I prak
Page 26 and 27:
Kultur och fritid i forskning och p
Page 28 and 29:
ättar vad fritid är för henne:
Page 30 and 31:
nan, bredare definition betecknar i
Page 32:
Kultur- och fritidspolitik närmar
Page 35 and 36:
Ungas syn på kulturoch fritidsutbu
Page 37 and 38:
liga högstadie- eller gymnasieelev
Page 39 and 40:
Har man tillräckligt att göra på
Page 41 and 42:
födda i Sverige som har minst en f
Page 43 and 44:
Tabell 2.3 Andel som säger att de
Page 45 and 46:
Tabell 2.4 Flernivåmodeller. Beroe
Page 47 and 48:
Tabell 2.5 Vilka områden tycker un
Page 49 and 50:
tillgång till ett stall. Därför
Page 51 and 52: Tabell 2.7 Vilka fritidsmöjlighete
Page 53 and 54: Samma problematik finns också för
Page 55 and 56: tegorin idrottsaktiviteter. Mötesp
Page 57 and 58: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Käl
Page 59 and 60: De skillnader som åskådliggörs a
Page 62 and 63: 60 Tre storstadsperspektiv Här pre
Page 64 and 65: 62 Kommunernas socioekonomiska stä
Page 66 and 67: 64 Solna Unga i Solna uppger att de
Page 68 and 69: KAPITEL 3 66
Page 70 and 71: den kulturutövning som skapas och
Page 72 and 73: Nästan sju av tio unga är kultura
Page 74 and 75: Offentligt finansierad kultur Huvud
Page 76 and 77: I undersökningen konstateras att k
Page 78 and 79: Kultur- och fritidspolitik STATEN A
Page 80 and 81: Datainsamlingen skedde under våren
Page 82 and 83: stad, drama, bild, form. Löpande v
Page 84 and 85: tvekar inför detta. Sex institutio
Page 86 and 87: Sedan Statistiska centralbyråns m
Page 88 and 89: Dessutom fördelar Ungdomsstyrelsen
Page 90 and 91: andra sidan vara villkorsbestämt o
Page 92 and 93: tiga i idrott och att de trivs i ve
Page 94 and 95: som kyrkor etcetera, eller fest- oc
Page 96 and 97: ten. Det finns en stor statistisk o
Page 98 and 99: och fritidsverksamhet i sina lokale
Page 100 and 101: kan delta i mån av plats. I Karlst
Page 104 and 105: 102 heten, den kommunikativa tillg
Page 106 and 107: 104 Kommer jag in och vad kostar de
Page 108 and 109: 106 Hur är priset satt? Det är ty
Page 110 and 111: 108 tion (MOKS) är en annan organi
Page 112 and 113: emellan kan riskera att bli missvis
Page 114 and 115: negativa menar att systemet ger utr
Page 116 and 117: KAPITEL 4 114
Page 118 and 119: Hur nöjda är unga? Lupp står fö
Page 120 and 121: Tabell 4.4 Hur mycket, av det du ä
Page 122 and 123: Haparanda kommun www.haparanda.se w
Page 124 and 125: anläggningar samt på kulturoch
Page 126 and 127: Framtida aktiviteter De aktiviteter
Page 128 and 129: Lidköpings kommun www.lidkoping.se
Page 130 and 131: Nätverket och Ungdomsgården Nätv
Page 132 and 133: som fanns bakom beslutet att satsa
Page 134 and 135: EKSJÖ VIMMERBY Astrid Lindgrens He
Page 136 and 137: Hultsfred kommuns webbplats vill oc
Page 138 and 139: Föräldrar och släktingar till ko
Page 140 and 141: Konceptet formades under våren 200
Page 142 and 143: Värmdö kommun www.varmdo.se VÄRM
Page 144 and 145: 20-24-åringarna öka markant till
Page 146 and 147: ”Med social ekonomi avses organis
Page 148 and 149: Fyrhuset var tidigare en kommunal f
Page 150 and 151: inte kan hämta. Johan berättar at
Page 152 and 153:
Malmö kommun www.bryggeriet.org ww
Page 154 and 155:
I maj 2005 samlades ungdomar på Un
Page 156 and 157:
”Då vi designade visualiserade v
Page 158 and 159:
UDDEVALLA VÄNERSBORG GÖTEBORG Vä
Page 160 and 161:
Uppbyggnaden av kulturinstitutioner
Page 162 and 163:
Kultur Ungdoms uppgift är att akti
Page 164 and 165:
Sammanfattning De undersökta verks
Page 166 and 167:
lighetsprogram, men då själva ver
Page 168 and 169:
KAPITEL 5 166
Page 170 and 171:
I mediekonvergensens och de på and
Page 172 and 173:
Tabellen bekräftar med stor tyngd
Page 174 and 175:
kvart för de äldre unga. Ungdomar
Page 176 and 177:
Tv- och datorspel Lägger vi ihop a
Page 178 and 179:
Tabell 5.3 Andel (%) av befolkninge
Page 180 and 181:
Det är troligt att internetanvänd
Page 182 and 183:
Dessa använde också video och dat
Page 184 and 185:
det ofta för att få nyheter eller
Page 186 and 187:
fattaren denna mötesplats just i k
Page 188 and 189:
Ungas egen medieproduktion Forsknin
Page 190 and 191:
komma - är att IT ger upphov till
Page 192 and 193:
KAPITEL 6 190
Page 194 and 195:
Vem vill vad med kultur och fritid?
Page 196 and 197:
Efterfrågeanalys I efterfrågeanal
Page 198 and 199:
En särskild fråga att uppmärksam
Page 200 and 201:
ment till socialpolitik. Ungdomar h
Page 202 and 203:
I Fokus 06 har det visat sig att ju
Page 204 and 205:
FOTNOTER 202
Page 206 and 207:
Kapitel 2 1 Vilka kommuner som geno
Page 208 and 209:
Kapitel 4 1 Ungdomsstyrelsen erbjud
Page 210 and 211:
REFERENSER OCH LITTERATUR 208
Page 212 and 213:
Handikappombudsmannen, (2004). Disk
Page 214 and 215:
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Page 216 and 217:
BILAGOR 214
Page 218 and 219:
Bilaga 1 Projektarbetet På Ungdoms
Page 220 and 221:
Bilaga 3 Regeringsuppdraget Utbildn
Page 222 and 223:
aktiviteter och utbudet av dessa ak
Page 224 and 225:
Bilaga 4.2 Samtliga alternativ som,
Page 226 and 227:
Bilaga 5.2 Gjort minst någon gång
Page 228 and 229:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 230 and 231:
Bilaga 5.6 Gjort minst någon gång
Page 232 and 233:
Kultur- och fritidsvaneundersöknin
Page 234 and 235:
Bilaga 5.10 Gjort minst någon gån
Page 236 and 237:
Bilaga 6 Enkät Kulturinstitutioner
Page 238 and 239:
FRÅGA 12 Har unga mellan 19 och 25
Page 240 and 241:
238
Page 242:
240
show all

En analys av ungas kultur och fritid

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?